- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
302

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Coronarius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

302

Coronarius—Corregedor

namn; astr,, den ljusa ring, som vid total
solförmörkelse synes omgiva den mörka
månskivan. —• C. austra’lis, stjärnbilden
Södra kronan. — C. borea’lis,
stjärnbilden Norra kronan; även norrsken.

— C. ci’vica, medborgarkronan, en
eklövskrans, som hos de gamla romarna gavs åt
den, som räddat en annan medborgares liv.

— C. clerica’lis, tonsur (se d. o.). — C. di
fe’rro, ital.y lombardiska järnkronan (se
d. o.). —-C. d’Ita’lia, italienska kronorden.
—• C. mura’lis, lat.^ murkronan, en krans
i form av en ringmur, gavs åt den romare,
som vid en stormning först bestigit den
belägrade stadens murar. — C. Pe’tri och
C. sacerdota’lis, se Corona clericalis. —
C. triumpha’lis, en krans av guld, gavs åt
den romerske fältherre, som fört krig mot
utländska fiender och genom lysande
segrar utvidgat romerska rikets gränser. —
C. Ve’neris, med., venuskrona, syfilitiskt
utslag på pannan.

Corona’rius (av lat. coro’na, krans, krona),
hot.y passande till kransar. — Corona’tus,
-a, -um, hot.y krönt, kantad.

Corona’rsklero’s, med., återförkalkning i
hjärtats kranskärl.

Coronella austri’aca, zool., slätsnok. En
svensk snokart, som ofta förväxlas med
huggorm. Dess bett äro ofarliga.

Coroner, eng. (1. kå’rronör), i England
benämning på den tjänsteman, som
besiktigar kroppen av en under misstänkta
omständigheter avliden och håller
undersökning ang. dödsorsaken.

Coronet, eng. (1. kå’rrnett, av lat. coro’na,
krona, ital. coronetta, liten krona), en
mindre krona, som iDrittiska ädlingar,
fr. o. m. prinsen av Wales t. o. m. baroner,
äga rättighet att bära.

Coronilla, sp. (1. -i’lja), se Escudillo d^oro.

Coroni’lla, bot., kronärt, växtsläkte,
tillhörande fam. Legumino’sæ. — C. e’merus,
fågrenig buske med gula blommor, på
kalkberg. Stundom odlad. —• Införda
prydnadsväxter från mell. och s. Europa äro
C. monta’na, med guldgula blommor, och
C. va’ria, med rödvita blommor.

Coro’nium, kem., se Koronium.

Coro’nopus, bot., krasse, växtsläkte
tillhörande fam. Crucijeræ. —• C. di’dymus,
hamnkrasse. —• C. procu’mbens 1. C.
verru-ca’rius, kråkkrasse.

Coro’nopus (av gr. cora’x, korp, och pu’s,
fot), bot., kråkfot.

Corosso’1, se Sugar-Apple.

Co’rpora, pl. av Corpus (se d. o.).

Corpora’le, lat. (av co’rpus, kropp), den duk,
på vilken hostian och kalken ställas, när
de välsignas av prästen.

Corps, fr. {1. kår, av lat. co’rpus, kropp), se
Kår. — En corps (Z. ang -), samfällt. —
Corps de ballet {1. - dö balle’),
balettkåren vid en teater. — C. de bataille (Z.
-dö bata’j), mellersta delen av en slagord-

ning; uppställd flotta. — C. de garde (1.
-gard), högvakt; vaktrum. — C. de génie
(/. - sjeni’), genikår, ingenjörskår. —

— C. de logis (1. -sji’), huvudbyggnad 1.
mellersta byggnaden (till skillnad från
flyglarna). — C. de place (L - plass),
huvudvallen; inre delen av en fästning. —
C. de réserve {l.-åö resä^rv), reservtrupp,
undsättningstrupp. — C. diplomatique
{1. - ti’ck), samtliga utländska sändebud
vid ett hov. — C. législatif (Z. -
lesjisla-ti’ff), lagstiftande församling. — C. volant
(1. - våla’ng), flygande kår, strövkår. —
Esprit de corps (1. espri’ dö -),
gemensam-hetsanda, kåranda.

CorpuIi’n, ett avmagringsmedel (avförande)
av tamarindmos, blåstångextrakt och
cascara-sagrada.

Co’rpus, pl. Co’rpora, lat., kropp; massa;
samfund, skrå; en viss sorts
boktryckarestil (av den storleksgrad, som oftast
brukas i böcker), vilken fått sitt namn därav,
att fordom den s. k. corpus juris (se
nedan) vanligtvis trycktes med sådan stil;
målark., en färg har mycket corpus,
d. v. s. innehåller mycket massa i
förhållande till färgämnet; även vin, som
kännes fylligt 1. simmigt, säges hava corpus.

— Corpora alie’na, med., främmande
kroppar. — Corpora oryzofdea, risgrynslika
kroppar i leder, hålor m. m. — Corpus
catholico’rum, katolikernas förening,
romersk-tyska rikets samtliga katolska
riksständer. — C. Chrfsti, Kristi lekamens
fest. — C. delfcti, samtliga de faktiska
förhållanden 1. handlingar, som utvisa ett
begånget brott; det föremål, på 1. med
vilket ett brott blivit förövat; spåren efter
gärningen. — C. doctri’næ, samling av
kyrkliga läro- och bekännelseskrifter,
särskilt samlingen av 1560, såsom rättesnöre
för lutheranemas tro. — C. Do’mini,
Herrans lekamen, i den katolska kyrkan
benämning på den invigda hostian. —- C.
evangelico’rum, de evangeliskes förening,
efter westfaliska freden benämning på
Tysklands samtliga protestantiska
riksständer. — C. ju’ris, en samling lagar;
oftast C. juris civflis, den i 12 :e årh. till
ett slutet helt förenade, under kejsar
Ju-stinianus utförda samlingen av den
romerska rättens källor, till skillnad från C.
juris cano’nici, samling kanoniska
rättskällor. — C. li’berum, fri kropp. — C.
lu’-teum, den gula kroppen vid omvandling av
äggfolliklarna. — C. u’teri,
livmoderkroppen. — Ad corpus, överhuvudtaget, på en
slump. —• In co’rpore, alla tillsammans.

Corpusculum, lat., korpuskel, liten kropp.

Corre’ctor, lat. (av corri’g er e, förbättra, fr.
correcteur), korrekturläsare; superior i
vissa kloster.

Corregedor, port. {1. -sjedå’r), administrativ
ämbetsman i Portugal. Jfr följ. ord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free