Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Corregidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Corregidor—Corypha
303
Corregidor, sp. (L kårresjidå’r), fordom titel
för den högsta juridiska och
administrativa ämbetsmannen i en spansk stad. Jfr
föreg. ord.
Cor re’gis in ma’nu Do’mini, lat., konungens
hjärta i Herrens hand (ett av konung
Sigismunds valspråk).
Corre’nte, itaL, Courante, fr, {L -ra’ngt), en
äldre dans i tredjedelstakt, med livlig
rörelse.
Correspondance, fr, (L kårrespångda’ngs),
överensstämmelse; motsvarighet;
sammanhang; förbindelse; brevväxling.
Corrige’nda, lat, (av corri’gerey förbättra),
eg. de (ställen i en skrift), vilka böra
rättas ; rättelser; förteckning på tryckfel.
Corrige’ntia, lat., pL, med., mildrande
tillsatser till läkemedel.
Corriger, fr. {1. kårrisje), rätta, förbättra.
Jfr Korrigera. — C. la fortune, fr, (L - la
fårrty’nn), eg. förbättra lyckan; spela
falskt.
Corrobora’ntia, lat., pL, med., stärkande
medel.
Corrode’ntia, lat., pL, med., frätande medel.
Corro’sio, lat,, Corrosio’n, med., anfrätning,
etsning.
Corruga’tor, lat., som rynkar, t. ex.
mus-culus c,
Corruga’tum (av lat. corruga’re, av ru’ga,
veck, skrynkla), hot,, hopskrynklad.
Corru’mpunt bo’nos mo’res collo’quia pra’va,
lat, ordspr,, dåligt snack fördärvar goda
seder. — C. vitio’rum exempla dome’stica
mu’lta, den lasternas smitta, som man
insuper i hemmet, följer med utomgårds.
Corselet, fr, (I, kårsölé’), lätt harnesk.
Co’rso, ital., handelst,, gångbara priset på
penningar 1. växlar (jfr Kurs);
kapplöpning, kapplöpnings- 1. kappränningsbana;
vid karnevalstiden bruklig promenad i
vagn genom en stads huvudgata, som på
grund härav i flera av Italiens städer har
fått benämningen Corso. —• Al corso, efter
gällande kurs. — Corso di dena’ri,
myntkurs. — C. di le’ttere, växelkurs. — C. di
barche, kapprodd.
Cortade’ria, bot., sydamerikanskt grässläkte.
— C. arge’ntea, pampasgräset. Odlas ofta
som dekorationsväxt.
Cortége, fr, (I, kårte’sj, ital. corteggio), en
hög persons samtliga följeslagare och
följ eslagarinnor; hedersfölj e.
Cortejo, sp, (I, kårte’sjo), ’’riddare",
uppvaktande kavaljer, motsvarande en
italiensk cisisbeo (se d. o.).
Cortes, sp., pL, riksständerna i Spanien och
Portugal, riksdag.
Co’rtex, pL Co’rtices, lat,, bark. — C.
angu-stu’ræ, se Angusturabark, — C. ca’cao,
kakaoskal. — C. cane’llæ a’Ibæ, farm., vit
kanel (av Cane’lla a’lba). — C. cascari’llæ,
kaskarillbark (se d. o.). —-C. ce’rebri,
anat., hjärnbarken. — C. chi’næ Calisayæ,
kinabark. — C. cinnamo’mi ceyla’nici, äkta
kanel (av Cinnamo’mum ceyla’nicum). —
C. condura’ngo, kondurango. — C.
cuspa’-riæ = Angusturabark (se d. o.). — C.
fra’ngulæ, brakvedsbark. — C. fru’ctus
granato’rum, granatäpple skal. — C.
fru’c-tuum aura’ntii, pomeransskal. — C. f.
ci’tri, citronskal. — C. mezere’i, tibast (av
Da’phne Mezere’um), — C. que’rcus,
ekbark. — C. Quilla’jæ, kvillajabark. — C.
Sa’licis, Salixbark. — C. thymiama’tis 1.
thu’ris styraxbark (se Styr ax).
Cortica’le, Corti’cola (av lat. co’rtex, bark),
bot., växande på bark.
Cortina’rius, bot., spindelskivlingar. Ett
art-rikt, giftigt svampsläkte.
Corvée, fr, (I, kårve’), böndernas
tvångsarbete vid herrgårdarna i vissa länder,
dagsverke.
Co’rvidæ, zooL, familjen Kråkfåglar.
Svenska släkten äro: Colæ’us, Co’rvus,
Cra’ctes, Ga’rrulus, Nucijraga och Pi’ca.
Co’rvus, astr., stjärnbilden Korpen på s.
hemi sfären.
Co’rvus 1. Manus fe’rrea, "järnhand",
krig sk., ett av tvenne hakar i en
järnkätting bestående redskap, varmed fientliga
fartyg upphissades och åter släpptes för
att krossas.
Co’rvus, zool., kråksläktet. — C. co’rnix, grå
kråkan, vanliga kråkan. — C. co’rax, korp.
— C. coro’ne, svart kråka. — C.
frugi’-legus, råka. Se även Colæus.
Corya’nthe yohimbe, bot., västafrikanskt
träd av fam. Rubia’ceæ. Se Yohimbin.
Cory’dalis, bot., nunneört, växtsläkte
tillhörande fam. Papavera’ceæ. Ett stort
antal arter från Europa och Asien odlade,
t. ex. C. bulbo’sa 1. C. so’lida (förvildad i
Sverige), C. gla’uca, med cinnoberröda och
gula blommor, C. lu’tea, med guldgula
blommor, C. oclirole’uca, med vitgula
blommor. — C. ca’va, hålört, hålrot, med ihålig
stamknöl; s.ö. Sverige. Ofta odlad. —
C. interme’dia, smånunneört, allmän. —
C. la’xa, handnunneört, kusttrakter i mell.
Sverige. —• C. no’bilis, sibirisk nunneört,
storväxt, yttre kronblad gula. — C.
pu’-mila, sloknunneört; s. och mell. Sverige.
Coryfi’n, farm., förening av mentol och
etyl-glykolsyra. Användes vid näs- och
svalgsjukdomar samt mot nervösa kräkningar.
Co’rylus, bot., växtsläkte tillhörande
under-fam. Betula’ceæ av fam. Amenta’ceæ. —
C. avella’na, hassel, vars nötter äro högt
skattade. —• C. Iacinia’ta, underart med
djupt parflikiga blad. — C. oblo’nga,
underart med smalt avlånga nötter. — C.
ova’ta, underart med brett avlånga nötter.
C. silve’stris, underart med runda nötter.
Corymbi’feræ, bot., se Tubulifloræ.
Corymbo’sum (av lat. cory’mbus, blomklase),
bot., kvastrik.
Co’rypha, bot,, ett palmsläkte. — C.
umbra-culi’fera, talipotpalmen (Ceylon), lämnar
sago m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
