Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Coryza ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S04
Coryza—Coulage
Co’ryza, gr., med., snuva, förkylning av
huvudet.
Cos, mat,, förk. för Cosinus (se d. o.).
Cosci’nium, bot, växtsläkte av fam.
Meni-sperma’ceæ. —■ C. fenestra’tum, en
indo-malajisk art, innehåller i veden ett bittert
magmedel, falsk kalumba.
Cosecans 1. Cosecant, förk. cosec,, mat.,
inverterade värdet av cosinus (se d. o.).
Co’si, ital., så, sålunda. — C. fan tu’tte, så
göra alla (kvinnor), titel på en opera av
den tyske kompositören Mozart.
Co’sinus, mat., en av de trigonometriska
funktionerna: förhållandet mellan den
närliggande kateten och hypotenusan i en
rätvinklig triangel. Omvända
(inverterade) förhållandet kallas cosecayit. Jfr
Sinus, Tangent, Secant och Cotangent,
Cosmes pulver, farm., Pu’lvis arsenica^lis
Cosmi, arsenikhaltigt pulver, som förr
användes till etsning vid hudåkommor som
t. px. lupus.
Cosme’tica (av gr. kosme’in, ordna, pryda),
skönhetsmedel. Jfr Kosmetiska medel.
Co’smos, bot., prydnadsväxt släkte av fam.
Compo’sitæ, från varma delar av Amerika.
Co’smus, latinskt, Co’smo, italienskt
mansnamn (av gr. ko’smos, smyckad, prydd).
Cospe’tto di Bacco, ital., eg. Backus’ ansikte;
för tusan!
Coss, ital., mat., förr benämning på algebra.
— Co’ssiska tal, förr liktydigt med
poten-ser och rötter. — C. tecken, de symboler,
som förr användes för att beteckna
nämnda storheter. — Cossi’st, en person, kunnig
i algebra.
Co’ssus, zooL, vedborrare.
Co’sta, ital, se A. costa.
Co’sta, lat., revben; ital, havskust. Jfr Cote.
—• Costa’I (lat. costa’lis), hörande till 1.
med avseende på revbenen.
Costa-Rica-arrowrot 1. Yuccastärkelse, se
Arrowrotstärkelse och Yucca.
Coster-legenden, numera vederlagd
holländsk legend om att boktryckarekonsten
skulle uppfunnits av en holländare Coster
och ej av Gutenberg.
Co’sti 1. A co’sti, ital, handelst., från Eder
ort.
Costie, avkomling av vit och fustie (se d. o.).
Cost, Insurance, freight (förk. C. I. F. 1. cif),
eng. (1. kåsst, i^nsjoräns, frät), handelst.,
eg. omkostnad, assurans, frakt; en vara
säljes cif, då avsändaren erlägger
avgifterna för varans transport och
sjöförsäkring. — Costs, freight (1. kåssts, -), eg.
omkostnader, frakt; termen innebär, att
avsändaren betalar kostnaderna och
frakten.
Costs, freight, se under Cost, insurance,
freight.
Cot., förk. för Cotangent (se följande ord).
Cotangent 1. Cota’ngens (av lat.
compli-me’nti ta’ngens), mat., en av de
trigonometriska funktionerna: förhållandet mel-
lan den närliggande och den motstående
kateten i en rätvinklig triangel. Jfr
Tangent, Sinus och Cosinus.
Cote, fr. (1. kåt; lat. co’sta), revben; sida;
kust; sluttning av ett vinberg. Jfr Costa.
—■ Cote-viner, franska rödviner från
departementet Cote d^or.
Coté, fr. (1. kåte’), sida; led, riktning. —
C. droit (1. - dråa’), högra sidan. — C.
gauche (1. - gå’sj), vänstra sidan.
Cotentin-rasen (1. kåtangtä’ng-), boskapsras
från Normandie.
Cothu’rnus, se Koturn.
Cotilloi^ fr. (1. kåtijå’ng), se Kotiljong.
Cotisatio’n, fr. (av lat. quo’tus, huru
mycket), sammanskott, andel i sammanskott.
Cotobark, Cotoi’n, se Kotobark.
Coton, fr. (1. kåtå’ng), bomull. — Cotonnade
(1. -a’dd), bomullstyg. — Cotonnerie (Z.
-öri’), bomullsplantage.
Cotonea’ster, bot., oxbär, busksläkte av fam.
Rosa’ceæ. — C. intege’rrimus förekommer
sparsamt i Sverige upp till Jämtland.
Cotoye’ra, fr. (1. kåtåaje’ra, av cote, sida,
kust), gå bredvid någon; segla utmed
kusten.
Cotswold-får, eng. (1. kå’tsoåld-), hornlös,
långullig fårras från grevskapet
Glou-cester i England.
Cotta, namn på en tysk bokförläggarefamilj.
Cottage, eng. (1. kå’ttedsj), hydda, mindre
lantställe nära intill en stad;
arbetarebostad. — Cottagesystem, en form av
avlöning för arbetare, i det dessa få fri
bostad, mot det att lönen något förkortas.
Co’ttidæ, zooL, familjen Simpfiskar.
Hit höra Simpor, Ulkar och Skrabbar.
Cotton, eng. {1. kå’ttön), bomull. —
Cotton-oil (1. -åjl), bomullsfröolja.
Co’ttus, zooL, simpsläktet. — C. buba’lis,
ox-simpan. — C. go’bio, stensimpan. — C..
quadrlco’rnis, homsimpan. — C. sco’rpius,
rötsimpan.
Cotu’rnis, brokiga ostindiska tj^ger med
inslag av fint bomullsgarn.
Cotu’rnix cotu’rnix (C. commu’nis), zool,
vakteln.
Cotyledo’n, anat, de enskilda loberna i
moderkakan.
Cotyle’don, bot, som prydnadsväxter odlat
släkte av fam. Crassula’ceæ. Kallas ofta
Echeve’ria.
CotyIedo’neæ, Cotyledo’ner, bot,
hjärtbladväxter.
Couche, fr. (1. kosj), lägg dig; ligg stilla!
"kus!’’ (åt hundar).
Couche, fr. (1. kosj), säng; barnsäng; grund;
drivbänk; målark., första anläggningen
till en målning; spelt, utsats på ett kort
i hasardspel. — En couche (1. ang -), i
barnsäng. — Fausse couche (1. fås -),
missfall.
Cougnar, ett slags tremastad malajbåt.
Coulage, fr. (1. kola’sj), handelst, den
förminskning, som flytande varor äro under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
