- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
308

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Creeks ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

308

Creeks—Crin végétale

Creeks 1. Muskogees (L kriks, -gi’s),
indianstam i Nordamerika.

Crees (1. kris), algonkinindianstam vid
Hudsonvikens s. stränder.

Cremaillère, fr, (L krömajä’r), befästn,,
sågverk, in- och utgående vinklar på insidan
av ett bröstvärn.

Crémant, fr. (1. -ma’ng), det lättaste av
musserande viner.

Cremantvin, ett slags ungerskt vin.

Crema’ster, anat, hängare, muskel från
sä-dessträngen till testikeln.

Cremato’rium, lat, likbränningsugn.

Crème, fr, (1. kräm), grädde; fig., sällskap
av personer ur de allra förnämsta
samhällsklasserna (la crème de la crème). —
La crème de la société (/. - dö la såsiete’),
högsta societeten. Jfr Kräm.

Créme céleste, fr. (1. cräm sele’st), dets. som
Cold cream (se d. o.).

Cremone’sare, ett slags berömda fioler från
staden Cremo’na i Italien. De bästa äro
tillverkade av familjerna Awuti,
Stradi-vari och Guarneri.

Cre’mor ta’rtari, lat, farm., renad vinsten.
Brukas till tandpulver och invärtes
medicin.

Cre’na, lat, fåra. — Crena a’ni, analfåran.

Crena’tum (av lat cre’na, inskärning), hot,
naggad. —• Crenula’ta, hot, smånaggad.

Creneau, fr. (1. krönå; av lat cre’na,
spricka), se Krenå. — Crenele’ra, se
Kre-nelera. — Crenelure (1. -ly’r), se Krenelyr.

Crenila’brus me’lops, zool., skärsnultran
(syn. Labrus m.).

Creno’thrix, hot, järnbakterier.

Crépe, fr. (1. kräp; av lat cri’spus, krusig),
flor, krusflor, krepp.

Crépin (1. krepä’ng), franskt mansnamn =
Crispinus (se d. o.). —• Saint Crépin {L
säng -), den helige Crispinus,
skomakarnas skyddshelgon. Se vid. Crispinader.

Crépine, fr. il. -pi’nn), tjocka fransar;
små-mönstriga, prickiga sidentyger. Se
Kre-piner.

Cre’pis, hot, växtsläkte av fam. Compositæ.
Ett fåtal arter odlade. Fem inhemska.

Crépon, fr. (1. krepå’ng), ett slags fint tyg
av ylle 1. siden.

Crépuscule, fr. (1. krepysky’ll, lat.
crepu’scu-lum)f skymning; gryning.

Cres (Z. kre), dets. som Creas (se d. o.).

Cresc., förk. för Crescendo (se följ. ord).

Créscendo, ital. (1. kresje’ndå), tonk., med
tilltagande styrka. Tecknas -====1^::: .
)( Decrescendo.

Cre’scens och Cresce’iitia, latinskt mans- och
kvinnonamn (av cre’scere, tillväxa), den
växande. Kvinnonamnet heter på franska
Crescence (1. kresa’ngs).

Cresce’ntia, hot, växtsläkte av fam.
Bigno-nia’ceæ, i tropiska Amerika. — C. ala’ta,
odlas. Bladen, tecoma-te, anses vara ett
utmärkt medel mot bröstsjukdomar. — C.
cujete, kalabass-trädet, har frukter, som

användas till kärl, kalahasser. (Kalabasser
fås även av en gurkväxt, Lagena’ria.)

Crest, eng., hjälmprydnad över vapensköld.

Cre’ta a’lba, lat, vit krita.

Créte, fr. (/. krät; av lat. cri’sta, kam),
krigsk., skärningen mellan ett bröstvärns
’’krön" och dess sidosluttningar,
^^dosse-ringar’\

Cre’tius, lat, metr. ~ Amfiinacer (se d. o.).

Crétin, fr. (1. kretä^ng), se Kretiner.

Cretonne, fr. (1. krötå’nn), vitt 1. tryckt
bomullstyg; ett slags möbeltyg av ylle,
med stora mönster.

Crevasse, fr. (1. kröva’ss; av lat. crepaWe,
springa sönder), klyfta, rämna.

Crevé, fr. (av crever, spricka sönder),
etsning med outspädd salpetersyra för
inbitande av de kraftigaste valörerna på en
konstetsningsplåt.

Crève-cæur, fr. (1. krävkö’r), hjärtesorg,
förtret, bekymmer.

Crevette, fr. (1. krövä’tt), ett slags räkor.

Crex crex, zooL, ängsknarr (avfam.
Sumphöns).

Cri, fr. (L kri), rop, skrik. — Cri de douleur
(1. - dö dolö’r), klagorop, skri av smärta.
—• Cri-cri (1. krikri’), eg. syrsa; oväsen,
stoj; krick-krick, ett slags leksak, med ett
obehagligt skärande ljud.

Criant, fr. (1. kria’ng), skriande,
himmelsskriande.

Cribbage, eng. (1. kri’bbädsj), ett engelskt
kortspel.

Cri’brum, lat, sil. — Cribrifo’rmis,
silfor-mad. — Cribro’sus, försedd med silhål.

Cri’cket, eng., ett engelskt slagbollspel.

Cricoi’des 1. Cricoide’as, lat, ringformad.

Crime, fr. (1. krim), brott.

Cri’men, lat., brott. — C. capita’le,
förbrytelse, som är belagd med dödsstraff. —
C. fa’Isi, förfalskningsbrott. — C.
fla’-grans, missgärning, vid vars utövande
brottslingen gripes. — C. læ’sæ
majesta’-tis, majestätsbrott, högförräderi. — C.
occu’ltum, hemligt brott. — C.
perduel-lio’nis, hö^örräderi. — C. ra’ptus,
våldsamt bortförande av en kvinna. — C.
sacri-le’gii, se Sacrilegium. — Crimina’1,
Crimi-ne’ll, se Kriminal, Kriminell. —■
Crimina’-liter, i brottmålsväg.

Cri’mp, eng., agent för kolhandlare;
vär-vare; i Amerika bordell- och sämre
värdshusvärd.

Crin d’Afrique, fr. (1. kräng dafri’ck),
"afrikanskt tagel", och C. végétal (L vesjeta’l),
"vegetabiliskt tagel", krollsplint, ofta
bladen av ett nordafrikanskt stäppgräs, som
nyttjas till stoppning av madrasser och
möbler.

Crinftus, -a, -um, lat, bot, långhårig.

Cri’nis, lat, hår.

Crinoi’dea, zool, hårstjärnor.

Cri’num africa’num, hot, se Agapanthus.

Crin végétale, fr. (1. kräng vesjeta’ll), se Crin
d’Afrique och Caryota.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free