- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
309

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Crisis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Crisis—Croquera

309

Cri’sis, lat,, kris.

Crispa’tus, Cri’spus (-a, -um), lat., bot,
krusig.

Crispin, fr. (1. krispä’ng), komisk figur i den
klassiska franska komedien, antingen
fiffig 1. otymplig och dum betjänt.

Crispina’der, välgärningar på andras
bekostnad, uppkallade efter helgonet Crispinus,
skomakarnas skyddspatron, som säges
hava stulit läder och av detta förfärdigat
skor åt fattiga. Jfr Saint Crépin (under
Crépin) och Crispinus.

Crispine, fr. (1. -pi’nn), en liten damkappa.

Crispi’nus och Crispi’na, mans- och
kvinnonamn (av lat. cri’spus, krusig), krushårig.
Mansnamnet förk. till Crispi’n.

Crista castre’nsis (av lat. cri’sta, kam, och
ca’strum, läger), hot., lägerkam. — Crista
galli (av lat. gallus, tupp), hot., tuppkam.

— Crista’tus, -a, -um, lat., kamprydd; hot.,
kamlik.

Cristaci’ter (av lat. crVsta, kam), paleont.,
ett slags förstenade, taggformiga musslor.

Cristalli’nus, lat., hot., kristallklar.

Cristi’nos, i Spanien under drottning Maria
Kristinas regering anhängarna av henne
och den politiska reformen. Mot dem stodo
c a r 1 i s t e r n a (se d. o.).

Cristobalft, miner., en kristalliserad
modifikation av kiselsyra. Bildas vid hög
upphettning av kvarts.

Crite’rium, lat., fil., kännetecken, varigenom
något igenkännes. — C. ve’ri, lat.,
kännetecken på sanningen (av något).

Croca’tum, Cro’ceus (av lat. Crocus,
saffran), hot., saffransgul. — Crocifo’lius (av
lat. fo’lium, blad), hot., med blad som
Cro’cus.

Croccia, ital. {1. krå’ttja, av lat. cro’cus,
saffran), den röda kardinalsdräkten.

Croche, fr. (1. kråsj), tonk., åttondedels not.

— Double croche (/. dobl -), sextondedels
not.

Crochet, fr. (1. kråsje’), liten krok, virknål.

— Croche t s, pl., lockar vid tinningarna,
"korkskruvslockar"; parentestecken.

Croci’n, kem., det gula färgämnet i saffran.

Crocketspel {1. krå^cket-; eng. och fr. croquet
[I. kråcke’’]), krocketspel, ett slags
engelskt bollspel med träkulor, vilka drivas
genom järnbågar medelst träklubbor. —
Crocke’ra, krockera, med en krocketkula
träffa en annan.

Crocodi’lus, zooL, krokodilsläktet. — C.
nilo’-ticus, nilkrokodilen.

Cro’cus, hot., odlat växtsläkte tillhörande
fam. Irida’ceæ. Allmännast äro C. ve’rnus
1. neapolita’nus, saffran, med blå 1. vit
krona, och C. lu’teus, med ,8:ul krona. Andra
odlade arter äro C. albiflo^rus, kalk vit,
C. heuffelia’nus, kalk violett, C. mæsi’acus,
kalk gul, och C. susia’nus, kalk gul,
utvändigt ofta svartstrimmig.

Cro’cus metalIo’rum, lat., "metallsaffran",
alkemistiskt namn på brunröda metall-

föreningar, t. ex. C. Ma’rtis, järnoxid, C.
so’lis, lat., guldoxid, och C. Ve’neris,
kop-paroxidul. Crocus Martis, oftast blott
kallad C., kvarlever som namn på
polermedlet hård, finpulveriserad järnoxid.

Cræ’sus, se Kresus.

Crofesi’ma (av Cro, krom. Fe, järn. Si, kisel
och Ma, magnesium), beteckning för det
material, varav jordklotets djuplager
(mellan litosfären och centrosfären) jämte
Nifesima {Ni, nickel) antages
huvudsakligen bestå.

Cro’fters, eng. (1. -törs), arrendatorer i
Skottlands högländer.

Croisade, fr. {1. kråasa’dd), korståg; kaperi;
korsstöt; korseld.—Croise’ra (fr. croiser),
korsa; gå i vägen för; kroasera, para djur
av olika raser.

Croisé, fr. (1. kråasse’), textil., namn på ett
flertal kypertslag.

Croisée, fr. \l. kråasse’), hyggn., korsmitten,
skärningen mellan huvud- och tvärskepp
i en kyrka.

Croisera {L kråa-), se Croisade och Kroasera,

Croix d’augives, fr. (I. kråa’ dåsji’v), hyggn.,
i medeltidens franska byggnadskonst det
kors, som bildas, där två diagonalbågar i
ett korsvalv skära varandra.

Croix rouge, La, fr. (1. la kråa’ rosj), röda
korset, sammanslutning för frivillig
sjukvård i fält.

Cro-Magnon-rasen (Z. kr å-man jå’ng-),
ar-keol., en av de kvart ära människoraserna
i Europa, uppkallad efter fossila
skelettfynd i grottan Cro Magnon i
departementet Dordogne i Frankrike.

Cromlech, keltiskt ord (av cromen, tak, och
lech, flat sten), ett keltiskt stenaltare,
stendös, "dolmen’’ (se d. o.).

Cromorne, fr. (1. kråmå’rn), tonk.,
krum-horn, ett blåsinstrument.

Crona’rtium, hot., blåsrost, en skadlig svamp
på barrträd.

Cronawetter, se Borovisczka.

Cronstedti’t, miner., kolsvart, kristallisk
klorit.

Crookesft {1. kro-), miner., det enda hittills
kända självständiga tallium-mineral.

Crookes rör (Z. kroks -), fys., ett nästan
lufttomt glasrör, som användes vid studiet av
katodstrålarnas egenskaper.

Crop, eng. (1. kråpp), skörd, särskilt den
nordamerikanska tobaksskörden; de stora
fat, vari tobaken i Nordamerika förpackas
(väga fyllda 625 kg.).

Croquants, se under Croquera.

Croquera (1. kråcke’ra; fr. croquer)y
bortsnappa; äta snålt; målark., i hast
avteckna huvuddragen av föremål; göra ett
flyktigt utkast. Se även Crockera (under
Crocketspel). — Croquet (L krå’cket), se
Crocketspel. — Croquis (Z. kråki’),
flyktigt utkast till en målning; hastigt
utkastad plan över en trakt. — Croquants
(/. kråka’ng), eg. trashankar; öknamn på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free