- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
312

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Cul ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

312

Cul—Cup

varje människa kan fela; men blott den
vanvettiga framhärdar i villfarelsen.

Cul, fr, (1. kyl), stjärt.

Culbute, fr. (1. kylby’tt), kullerbytta. —
Culbute’ra, överändakasta, störta; stupa
kullerbytta; falla huvudstupa.

Culde’er (eng. culdees), de keltiska präster,
som höllo fast vid den gamla
brittiskskotska kyrkan mot den romersk-katolska.

Cul-de-lampe (Z. kyl dö langp), ornamentalt
slutstycke i en bok. —• Cul de Paris, fr. (1.
-pari’), eg. Parisbakdel; turnyr (se d. o.).
— C. de sac (1. - sack), återvändsgränd.

Cu’leus, lat., eg. lädersäck; fornromerskt
mått för våta varor.

Cu’lex, zooL, ett släkte myggor.—C. pi’piens,
vanlig mygg. Jfr Ano’pheles och
Simu’-lium.

Culinaire, fr. (1. kylinä’r; av lat. cuWna,
kök), kulinarisk, som rör matlagningen,
köket. — Art culinaire {1. ar -), kokkonst.

Cullinan-diamanten (1. köllinä’n-), den
största kända diamanten, funnen i Sydafrika
1905. Den vägde oslipad 8,024 karat och
skänktes till kung Edvard VII av
Trans-vaals folk. Numera är den kluven och
slipad. De erhållna stenarna tillhöra de
brittiska kronjuvelerna.

Cully, ett schweiziskt vin.

Culm, geol.y se Kolm.

Cu’lmen, se Kulmen.

Cu’lmus, lat., stängel. — Culmfter, paleont.,
förstenade växtstänglar.

Culotte, fr. (1. kylå’tt), benkläder, byxor. Jfr
Sans-culotte.

Cu’lpa, lat.y jur.j förseelse, genom
oaktsam-het begånget brott, till skillnad från dolus
(se d. o.). — Mea cu’lpa, mea ma’xima
culpa, lat., min skuld, min mycket stora
skuld. Uttryck i katolikernas
syndabekännelse. — Culpa’bel, brottslig. —
Culpabili-te’t, brottslighet.

Culte, fr. (1. kylt), Cu’Itus, lat., se Kult.

Cultfsm, se Kultism.

Cultiva’tor, lantbr., ett slags djupharv.

Cum, lat., med, tillika med.
Sammanställningar med cum, som ej återfinnas här,
sökas under sammanställningens
huvudord.

Cumæ’iska siby’llan 1. Siby’Ilan från Cu’mæ,

en gudaingiven sierska, av vilken den
romerske konungen Tarquinius Superbus
köpte Sibyllinerna 1. Sibyllinska böckerna.
Se Sibylla och följ.

Cum approbatio’ne (admfttitur), lat,
genom-släppes med godkännande, betyg mellan
approbatur och adwdttitur (se d. o.).

Cumberlandkaka, kokk., efterrätt av
smördeg, risgryn, makaroner, ägg, muskot,
madeira och konjak.

Cu’mbre, sp., topp, ingår i namnet på många
berg.

Cum De’o et victri’cibus a’rmis, lat., med
Gud och segrande vapen (ett ^v Gustav II
Adolfs valspråk).

Cum gra’no sa’lis, lat., eg. med ett korn salt;
med en smula omdöme.

Cum gra’tia et privile’gio (stundom med
till-lägg av superio’rum, S:æ Majitis 1. dyl.),
lat., med (myndigheternas, K. M :ts o. s. v.)
tillstånd och uteslutande rätt, en formel
varmed fordom på böcker antyddes någons
uteslutande rätt att offentliggöra dem.

Cum ignomi’nia, lat., med skymf, på
skymf-ligt sätt.

Cumidfn, kem., ett anilin liknande ämne,
som framställes ur stenkolstjära.

Cumières, fr. (1. kymiä’r), röda och vita
viner från trakten av franska staden
Marne.

Cum infa’mia, lat., med hederns förlust, med
skam och vanära.

Cumino’1, se Cuminum.

Cum insignio’r€ la’ude (approba’tur), lat.,
med utmärkt beröm godkänd, betyg mellan
cum laude och laudatur (se d. o.),
motsvarar 2 V2 betygsenheter.

Cumfnum cymfnum, bot., en i s. Europa
odlad umbellat (vild i ö.
Medelhavsländerna) , vars frukt, spiskummin, utgör
drogen fru’ctus Cumini. Den innehåller en
olja, cumino’l, och ett kolväte, cymo’l.
Spiskummin har samma användning som
vanlig kummin.

Cum la’ude (approba’tur), lat., med beröm
(godkänd), det mell. av de tre
huvudbetygen, motsvarar 2 betygsenheter. Jfr
Approbatur och Laudatur.

Cum li’cet fu’gere, ne quæ’re li’tem, lat.
ordspr., kan du undvika, så sök ej tvist.

Cu’muli, Cumulostra’ti, se under följande ord.

Cu’mulus, lat., kulle, hög, hop. — Cu’muli,
pl. meteor., stackmoln. — Cumulo stra’ti,
pL, sammanhopade och förtätade cumuli,
åskmoln.

Cunardlinien, eng. (1. kju’nard-), den första
transatlantiska ångbåtslinjen, inrättad
1840.

Cuncte’ra (lat. cuncta’ri), dröja, förhala
tiden. — Cuncta’tor, "sölaren", binamn till
den romerske diktatorn Fabius Maximus.

Cunette, fr. (1. kynä’tt), befästn.,
"ränn-grav’^ mindre grav i bottnen på den eg.
fästningsgraven.

Cu’neus, lat., vigg, svinfylking, en kil- 1.
viggformig slagordning. Se vid. Caput
por-cinum (under Caput). — C. cu’neum
tru’-dit, lat. ordspr., den ena kilen driver den
andra.

Cuni’culus, lat., eg. kanin; av kaniner grävd
gång; underjordisk gång, mina.

Cunigu’nda, forntyskt, och Cunégonde (1.
kynegå’ngd), franskt kvinnonamn, se
Kunigunda.

Cunningha’mia, bot., ett östafrikanskt
barrträdssläkte. — C. sine’nsis„ sanshu,
lämnar ett vackert, högt värderat virke. Odlas
i Europa som krukväxt.

Cu’nnus, anat., moder slidan.

Cup, eng. (1. kapp), bägare, pokal; sportt.^

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free