Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Cyan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cyan—Cyklofenken
315
Cya’n (av gr. ky’anos, hlk), kem., en förening
av kväve och kol, som tillsammans med
väte bildar cyanvätesyra. — Cyana’t, ett
av cyansyrans salter. — Cyani’der 1.
Cya-nu’rer, föreningar av cyan med metaller.
Cyane’cula sue’cica, zooL, blåhaken, fam.
Trastfåglar.
Cyane’scens (lat. av gr. ky’anos, blå), hot.,
blånande. —• Cyanoxa’ntha (av gr.
xan-tho’s, gul), bot., blå och gul. — Cy’anus,
lat., bot., blå.
Cyanidi’n, kem., ett anilin liknande ämne,
som framställes ur stenkolstjära.
Cyanise’ring, se Kyanisering.
Cyani’t, 7niner., ett lerjordssilikat med blå
färg.
Cyankalium, kem., ett häftigt gift, som
fram-ställes genom mättning av cyanvätesyra
med kali. Användes i fotografien och
gal-vanoplastiken.
Cyaiiome’ter 1. Kolorigra’d, fys., verktyg,
varmed man bestämmer graden av den blå
färgen pä himmelen.
Cyanopati’ 1. Cyano’s, gr., med., blåsot,
uppkommer därigenom, att det venösa iDlodet
omedelbart övergår i det arteriella, varvid
huden får en blåaktig färg samt stor
svaghet och nervösa åkommor m. m. inträda;
även det tillstånd, då det venösa blodet ej
blir behörigen syrsatt. — Cyano’tisk,
blå-siktig*.
Cyanotrichi’t, miner., trådiga, blå kristaller
av koppar-aluminiumsulfat.
Cyanotypi’, ett fotografiskt
reproduktionssätt för teckningar och ritningar,
blåkopiering.
Cya’iisyra, kem., förening av cyan och
hydroxyl.
Cyanu’rer = Cyanider (se under Cyan).
Cyanu’rsyra, kem., en syra, som uppstår vid
upphettning av urinämne.
Cya’nvätesyra, kem., blåsyra.
Cyathea’ceæ, bot., en familj trädormbunkar,
till största delen hörande till s. halvklotets
varmare delar.
Cyathifo’rmis, Cyathoi’deum (av gr.ky’athos,
bägare), bot., bägarlik.
Cya’thium, bot., en egendomlig blomställning,
som förekommer hos släktet Eupho’rbia.
Cyathophy’llum, paleont., bägarkorall. Ett
stort antal arter förekomma i Gotlands
silur.
Cy’athus, lat. (av gr. ky’athos, bägare), med.,
kopphom, koppglas. —• Cyathifo’rm,
ny-lat., bägarformig.
Cy’athus, bot., brödkorgssvamp.
Cy’bele (gr, Kybe’le), rom. myt., den
fruktbara jordens och månens sinnebild och
gudinna.
Cycada’ceæ, Cycada’Ies 1. Cycade’er,
kottepalmer, en växtklass av avd.
Gymno-speWmæ. Det viktigaste släktet är Cy’cas.
Cy’cas, bot, ett till fam. Cycada’ceæ
hörande palmlikt växtsläkte. — C. circina’lis
(Ostindien) och C. revolu’ta (s. Japan),
lämna sago. Den senare odlas ofta som
prydnadsväxt. Bladen (s. k. palmblad)
användas allmänt till begravningskransar.
Cycla’men, bot., alpviol, ett till fam.
Primu-la’ceæ hörande växtsläkte från s. Europa
och Asien. — C. europæ’um, odlas på fritt
land. — C. latifo’lium, en vanlig
krukväxt.
Cycli’tis, med., inflammation i ciliarkroppen.
Cyclo’p, se Cyklop.
CycIo’pterus lu’mpus, zooL, sjuryggen, en
havsfisk av fam. Sugfiskar. Hanen
kallas "stenbit". Dess kött är läckert ehuru
löst. Honan kallas "kvabbso" och anses
oduglig till föda.
Cy’clus, se Cykel.
Cy’clus decemnovenna’lis, lat.,
nittonårs-cykeln. Se Måncykel och Emieadekaèteris.
Cydi’ppe, lat., se Kydippe.
Cydo’nia, bot., växtsläkte, tillhörande fam.
Rosa’ceæ, underfam. Poma’ceæ. — C.
japo’-nica, odlad prydnadsbuske. — C. vulga’ris,
kvitten, odlad för de slemrika fröna
(Orienten).
Cy’gnmæ, zool., andfågelfamiljen Svanar.
Cy’gnus, astr., Svanen, en stjärnbild på
n. stjärnhimmeln.
Cy’gnus, zooL, svansläktet. — C. benwie’cki,
mindre sångsvanen. — C. cy’gnus,
sångsvanen. — C. o’lor, knölsvanen.
Cykade’er, se Cycadaceæ.
Cykadofy’ter, bot., benämning på den
växt-grupp, som omfattar de nu levande
cyka-déerna samt andra, med dem
närbesläktade, utdöda former.
Cy’kel (lat. cy’clus, gr. ky’klos)y cirkel, krets,
omlopp; tidkrets, ett visst antal år; en
sammanhängande följd av sagor 1. dikter.
—■ Solcykel, solkrets, i den julianska
kalendern en tidrymd av 28 år. — Måncykel 1.
Metonska cykeln, krets av 19 år 1. 235
månomlopp. — Indiktio’nscykel, krets av
15 år.
Cykel, eng. (1. si’köl, försvenskat sy’ckel; av
lat. cy’clus, gr. ky’klos, krets, hjul),
velociped, oftast antingen med två hjul, bicykel
(se d. o.), 1. med tre, tricykel (se d. o.). —
Cykli’st, velocipedåkare*
Cykla, åka velociped ("cykel").
Cyklami’n, farm., ett i Cydamen- och
Pri-mit/a-arter förekommande giftigt ämne.
Cykle’n, kem., en terpen (se d. o,).
Cy’klisk (av lat. cy’clus, gr. ky’klos, krets),
kretsformig. — Cykliska 1. Kykliska
skalder, episka skalder under tiden från de
homeriska dikternas uppkomst till mitten
av 6:e årh. f. Kr. Deras dikter grupperades
till vissa kretsar (cy’kli, ky’kloi), varav
namnet i senare tid uppstått. — Cykliska
föreningar, kem., organiska föreningar, i
vilka atomkedjorna tänkas förenade i
slutna ringar.
Cykli’st, se under Cykel.
Cyklofenke’n, kem., en terpen (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
