Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C - Cystin ... - D
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
Cystin—Dacia
Gotland förekommande kalksten, som
innehåller cystidéer.
Cysti’n, kem.y en oxidationsprodukt av
näringsäggvitan, genom vilken dennas
svavel överföres i urinens svavelsalter.
Cystrt 1. Cystrtis, med., blåskatarr.
Cy’stis, lat., blåsa, cysta. — C. f€lle’a,
gall-blåsan. —- C. urina’ria, urinblåsan.
Cystlever, Cystnjure, Cystpa’nkreas, med.,
lever, resp. njure 1. bukspottkörtel
genom-satt av cystor.
Cysto-carcino’m, med.y kräftsvulst med
cystor. — Cystoce’le, urinblåsebråck.
Cystolft, hot.y i vissa växters hud
förekommande sekretionsorgan för kalk.
Cysto’m, med.y svulst, uppbyggd av cystor.
Cysto’phora, zool., blåsäl, klappmyts, en
ark-tisk-nordatlantisk sälart.
Cysto’pteris, bot., ett släkte ormbunkar. —
C. fra’gilis, stenbräken, är en allmän, liten
och späd ormbunke.
Cy’stopus, hot., vitrost, ett släkte
parasitsvampar, som även angripa odlade växter,
t. ex. kål.
Cystosko’p, med., instrument fpr
undersökning av urinblåsan. Se Cysta. —
Cysto-skopi’, undersökning av urinblåsan. —
Cystotomi’, operativt ingrepp i urinblåsan.
Cyta’ser, bakteriedödande ämnen i serum,
bildade av leukocyter.
Cythere’a, gr. myt., ett tillnamn för Venus,
efter ön Cythera i ^geiska havet.
Cytici’n, Sofori’n, Ulexfn, kem., en giftig
al-kaloid i Cy’tisus Lahu’rnum, gullregn. Har
försökts mot nervösa åkommor men utan
framgång.
Cytiologi’, se Cytologi.
Cy’tisus, hot., odlat busksläkte, tillhörande
fam. Legumino’sæ. — C. capita’tus,
topp-gullvedel, med gula blommor i täta huvud.
—• C. elonga’tus, vidjegullvedel, med gula
blommor i bladvecken. — C. labu’rnum,
gullregn, med blommor i stora, hängande
klasar. Giftig, särskilt fröna.
Cytoblaste’m, se Blastem.
Cyto’der, zool., celler, i vilka ingen kärna
kunnat påvisas.
Cytologi’ 1. Cytiologi’ (av gr. kyti’s, cell, och
lo’gos, lära), vetenskapen om cellen,
celllära.
Cytolysfner 1. Cytotoxi’ner (av gr. ky’tos,
cell, och ly’sis, upplösning, resp. toxiko’n,
gift), ämnen, som uppstå i blodet genom
injektion av främmande celler och som
verka cellupplösande på de celler genom
vilka de blivit framställda.
Czapka, polsk. (1. tsja’pka), en nedtill rund,
uppåt fyrkantig mössa, som nyttjas av
ulanerna; polsk nationalhuvudbonad.
Czar, polsk. = Tsar (se d. o.). —
Czare’-witsch, se Tsarevitj (under Tsar). —
CzareVna, se Tsarevna (under Tsar).
Czardas, se Csardas.
Czecher {1. tsje’cher), se Tsjecher.
D.
D, förk. för Deus, Gud. _
D såsom romerskt tal = 500; D = 5,000.
D såsom mynttecken betecknar en stats
fjärde myntningsort,
D, tonk., den andra tonen i den diatoniska
skalan. I solmisationen benämnes tonen
re; förk. för ital. da, dal (se d. o.); förk.
för ital. destra 1. dextra, höger,
d, förk. för lat. datum 1. dies, dag; på
korrektur förk. för lat. delea’tur,hoYttsiges;psi
recept förk. för lat. de’tur, "det må givas";
på telegram = urgent, fr., angeläget;
engelskt mynt (förk. för lat. dena’rius),
beteckning för penny 1. pence (se d. o.);
tonk., se D, tonk.
D. A., förk. för lat. Divus Augustus, se Diviis.
Da, jap., kin., hästbörda; viktsenhet = 36
kvamme = 136 kg.
Da, Dal, ital., ifrån (t. ex. dal segno, från
tecknet).
Daalder, holl. {1. dal-), 1. Rijksdaalder {1.
rejks-), nederländskt silvermynt under
1600- och 1700-t. = 1,5 gulden.
Dabista’n, pers., "bildningsställe", parsiskt
verk i religionshistoria från 1600-t.
D’abord, fr. (1. dabå’r), först; först och
främst; genast; ögonblickligen.
Da?akuma’racarita (Z. dasj-), "de tio
prinsarnas äventyr", indisk roman från 500-t.,
varav en del, Apaha’ r av armans äventyr’’,
tolkats på svenska av A. Z. Collin.
Dagana’min (1. dasj-), modern hinduisk sekt,
som företrädesvis dyrkar Qiva.
Da ca’po, ital, tonk., från början; i allm.
en anhållan om upprepande av något, som
blivit föredraget. — D. c. al fi’ne, från
början till ordet fine. — D. c. al segno
(1. - se’njå), se under Al segno.
D^accord, fr. (l. dackå’r), överensstämmande,
enhälligt; gott! topp!
Da’cca, en sorts prima indiskt jute.
Da’cer 1. Da’ker, tracisk folkstam, som
bebodde det forna Dacien och sannolikt i
blandning med romerska kolonister givit
upphov till de nuv. rumänierna.
Dachau-banker, svindelbanker i München
1871 (den första vid Dachau-gatan).
Dachsbracke, ty., "grävlingsstövare", en
liten tysk stövarhundras.
Da’cia, lat., medeltida namn på Danmark,
stundom på hela Skandinavien. En
sammanslutning av skandinaviska studenter
vid universitetet i Paris kallades
Provi’n-cia Da’ciæ 1. Daniæ. Samma namn bar en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
