- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
319

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dacit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dacit—Dahlgrèiis tång

319

provins av Dominikanorden, omfattande
de skandinaviska länderna.

Daci’t, miner^y kvartsförande andesit.

Dacryadeni’tis (av gr, da’kry, tår, och ade’n,
körtel), med.y inflammation av tårkörteln.

Dacryocysti’tis (av gr, da’kry, tår, och
ky’stis, säck), med., katarr i tårsäcken.

Da’ctylis, hot,, äxing, växtsläkte, av fam.
Grami’neæ, — D. gIomera’ta, hundäxing,
allmänt ängsgräs, odlas som fodergräs. —
D. cæspito’sa, tussokgräset, ett betesgräs
på Falklandsöarna.

Dadai’sm, litterär riktning, uppkommen i
Frankrike 1917, som strävar att upphäva
språkets sammanhang och logik för att
skapa en diktning av primitiv
uttrycksfullhet, för vilken barnets stammande är
förebilden (varav namnet); en
motsvarande primitiv riktning inom bildande
konst.

Dadelpalmen, hot., Phæ’nix dactyWfera,
tillhörande fam. Pa’lmæ, är ett i n. Afrika,
v. Asien och s. Europa mycket odlat träd,
av största betydelse genom sina närande
frukter, de s. k. dadlarna. — Dadelkaffe,
ett kaffesurrogat, berett av
dadelkämor-nas fröäggvita. —■ Dadelsocker, ett slags
palmsocker, som fås av dadelpalmen.

Dadelplommon, frukterna av DiospyWus
Lo’tus, ett östasiatiskt träd, som odlas i
Medelhavsländerna.

Dade’chos (av gr, das, fackla, och e’chein,
bära), gr, myt,, ett av Artemis’ (Dianas)
binamn.

Dædæ tængri, enl. den lamaistiska religionen
ett slags odödliga andeväsen.

Dæ’dala, namn på tvenne grekiska fester.

Dæ’dalus, lat,, se Daidalos.

Dæ’mon, se Demon, — Dæmoni’sm, med.,
vanföreställningen att vara förföljd av
onda andar.

Daffla, en tibetansk folkstam i ö. Himalaya.

Da’fila, zooL, syn. Anas,

Da’fne, gr,, lager, myt,, dotter till en
flodgud, förvandlades på sin bön till ett
lagerträd, då Apollon förföljde henne med sin
kärlek; även namn på den åt Apollon
helgade lagern. Myten använd som motiv i
romerske skalden Ovidius’
Metamorfoser; av bildhuggaren Bernini, "Apollon
och Dafne", m. fl.

DafnefoVier {gr, dafnefo’ria), gr, myt, i det
forna Grekland till Apollons ära firade
fester, som fått sitt namn därav, att en
med lager (gr, dajne) virad stav bars i
procession till gudens tempel.

Dafni’n, kem,, en glykosid som förekommer
i tibast {Da’phne meze’reum).

Da’fnis, gr, myt,, en skön herdeyngling,
prisad som herdediktens uppfinnare.

Dag, berg sv,, jordytan över och omkr. en
malmfyndighet.

Dag, nord, myt,, Dellings son med Natt, kör
sitt spann kring jorden, som upplyses
av hans häst Skinfaxi.

Dag, turk,, se Dagh,

Dagbàge, astr,, den del av en himlakropps
skenbara omloppsbana (dagcirkel), som
ligger över en orts horisont. )(
Nattbåge. — Dagcirkel, den bana, som en
himlakropp beskriver, vid himlavalvets
dagliga skenbara rotation.

Dag den vise, svensk sagokonung, Dyggves
son.

Dagerortspiggar, benämning på inv. i
Gam-malsvenskby, emedan de kommit från
Dagö, som ofta kallas Dager ort efter sin
v. udde.

Dagerroty’p 1. Daguerreoty’p, en medelst
dagerrotypi framställd bild. —
Dagerro-typi’, se Daguerreotypi,

Dagesta’n-rasen, en som mjölkdjur
medelmåttig men som dragare utmärkt
stäpp-boskapsras från Kaukasien.

Dagg, holL, tågände, straffverktyg på fartyg.

Da’ggert (eng, dag g er), dolk, kort svärd.

Dagget, tekn., björktjära (ryssolja).

Daggkåpa, Daggskål, se Alchemilla,

Dagh, turk., berg, förekommer i
sammansättningar, t. ex. Daghestan, bergland.

Daglöner 1. Darginer, en avdelning av
Les-gerna (se d. o.).

Dagjämningskoluren, se Kolurer.

Dagla’nnet, skådespel av Björnstjerne
Björnson.

Da’gmar, dansk form av det tjeckiska
kvinnonamnet Dra’gomir, den fredsälla, vilket
bars av Valdemar II Seirs bömiska
drottning, och av folket tyddes som Dagmaar,
"dagens mö". Legenden om denna
drottning har inspirerat Svatopluk Cech till
ett epos, "Dagmar", och Georg v. Rosen
till målningen "Drottning Dagmars död".

Dagny, en av Fredrika Bremerförbundet i
Stockholm utgiven månadsskrift för
kvinnofrågor.

Dago^ba, dets. som Dagop (se d. o.).

Da’gobert, forntyskt mansnamn (av dag,
dag, och berht, glänsande). Jfr Berta,

Da gon, en av filistéernas gudar, åkerbrukets
befrämjare.

Dago’p, sanskr,, eg. kroppgömmare; en i de
indiska templen och gravkullarna
befintlig välvd kammare till förvarande av
reliker och gudabilder.

Dagra, se Dogra,

Dagsme’dium, meteor,, medeltalet av
samtliga under en dag på en viss ort gjorda
observationer.

Daguerreotypi’ {I, -gä’rro-), en efter
fransmannen Daguerre uppkallad föregångare
till den moderna fotografien, varvid
bilderna, som icke kunna kopieras, upptagas
på silverplåtar.

Dahab, se Borjookes,

Dahabi’je (av arab, dahah, guld), ett slags
föga djupgående fartyg för flodfart på
Nilen.

Dahlgrens tång, med., tång för
kranietre-panation.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free