- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
323

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dandolo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dandolo—Dari

323

Da’ndolo, berömd patriciersläkt i Venedig,
av vars medlemmar fyra voro doger.

Dandy, eng. {1. dä’ndi), sprätt, snobb. —
Dandyi’sm, sprättaktighet, snobberi;
narr-aktighet. — Dandy fever il. - fe’vö), med.,
dets. som Denguefeber (se d. o.).

Danebrog, se Dannebrog.

Danegäldl. Danagäld (eng. danegeld), skatt,
som uttogs av det engelska folket för att
friköpa det från de danska vikingarnas
plundringar.

Danehov, Danmarks medeltida
riksförsamling.

Danelagen, "danska lagen’’, som under
medeltiden gällde i de delar av England, vilka
erövrats av nordiska, främst danska
vikingar.

Da’ner, fornskandinavisk folkstam, som
omkr. 500 lämnade sina boplatser i
skånska Göingebygden, det urspr. "Danmark",
och fördrev herulema från s. Skåne och
de danska öarna; under vikingatiden
västeuropeisk benämning på samtliga
Skandinaviens folk.

Danforth-olja, se Auroraolja.

Dangerö’s (Z. dangsje-; fr., dangereuse),
farlig.

Da’nia, se Dana.

Danici’sm, se Danism.

Da’nicus, -a, lat., dansk.

Da’niel, hebreiskt mansnamn, Gud är min
domare. Namn på en av de stora
profeterna i Gamla Testamentet. —■ D. Hjort,
ryktbart sorgespel av den finske
författaren J. Wecksell.

Da’niells stapel, fys., en efter engelsmannen
J. F. Daniell uppkallad galvanisk stapel,
bestående av kopparzinkelement.
Användes förr som normalelement, D. enhet.

Danien-etagen (1. daniä’ng-eta’sjen), geoL,
den yngsta av kritsystemets etager,
företrädd i s. och s.v. Skåne.

Da’niglacia’l tid, se Senglaciala tiden.

Dani’lo-orden. montenegrinsk orden.

Dani’m, persiskt räknemynt = omkr. 0,5 öre.

Dani’sm 1. Danici’sm, dansk språkvändning
1. egenhet, använd i ett annat språk. —
Danise’ra, fördanska, göra till dansk.

Dani’ter 1. mordänglar, benämning på
mor-monprofeten Brigham Youngs poliskår.

Da’nkward 1. Da’nkwart, forntyskt
mansnamn, den värdigt sinnade 1. den
minnesvärde.

Da’nnebrog, Danmarks riksbanér, vilket enl.
sägnen nedkom från himmeln under slaget
vid Reval 1219. — Dannebrogs-orden, en
dansk riddarorden, enl. sägnen stiftad av
Waldemar II 1219.

Da’nneman (fornsv. dandeman, d. v. s.
dug-handeman), Da’nnekvinna, duglig,
pålitlig, redbar man 1. kvinna (företrädesvis av
bondestånd).

Danno, ital. (av lat. damnum, se d. o.),
handelst., skada, förlust.

Danoma’n (av medelt.-lat. da’nus, dansk, och

gr. mani’a, raseri), överdriven beundrare
av Danmark och vad danskt är. —
Danomani’, överdriven beundran för allt danskt.

Dansant, fr. (1. dangsa’ng), dansande. —
Soirée dansante (1. såare’ -sa’ngt),
danssoaré. — The dansant (1. -sa’ng), en
mindre bal.

Danse macabre, fr. (1. dangs maka’br),
dödsdans (se d. o.).

Dansingefära, se Arum.

Dansö’r (fr. danseiir), dansare. — Dansö’s
(fr. danseuse), danserska.

Danubars, ett slags krusiga astrakanskinn
från Tartariet.

Danysz effekt (1. -nyss -), med., det
förhållandet att giftigheten hos en blandning av
en toxin och en antitoxin, beror av den
ordningsföljd och hastighet, med vilken
blandningen sker.

Danziger willkür, ty., den gamla fristaden
Danzigs lagbok.

Da’phne, lat., se Dafne.

Da’phne meze’reum, bot., tibast, källarhals,
giftig buske med narcissdoftande, röda
blommor och klarröda stenfrukter.
Innehåller ett skarpt brännande, blåsdragande
harts. Bären mycket giftiga.

Daphni’n, kem., en glykosid i Daphne.

Da’phnis, se Dafnis.

Daphnoi’des, bot., lik Dafne (se d. o.).

Da’pider, lat. (av daps, måltid, och fe’rre,
bära), köksmästare, munskänk.

Dar, nubiska, land; arab., boning. —
Dar-es-sala’m, fridens iDoning (arabiska namnet
på Bagdad).

Da’rbur 1. Du’rbar, ind., morgonuppvaktning
av de indiska furstarna; statsråd.

Darbyi’ster 1. Darbyfter, se Plymouthbröder.

D’Arcets metall, Newton’s metall 1.
Unionmetall (1. darse’s -, nju’töns -), en legering
av 8 delar vismut, 5 delar bly och 3 delar
tenn. Nyttjas till varjehanda tekniska
behov.

Dardanaria’t (efter Dardana’rius, en
romersk spannmålsockrare), en genom
konstlade medel orsakad prisstegring å
livsmedel 1. å andra föremål för
handelsutbytet, t. ex. genom förköp, uppläggning
o. s. v.

Darda’ner, poetisk benämning på trojanerna.

Da’rdanos (lat. -us), gr. och rom. sag.,
tro-janernas och, genom ^neas, även
romarnas mytiske stamfader.

Da’rder, inv. i Dar distan.

Da’re, lat., giva; handelst. = Debet (se d. o.).

Dare’ik (gr. dare’ikos) 1. Dari’k, ett forntida
grekiskt guldmynt, i värde motsvarande
ungefär 20 kr.

Dare’ios- 1. Dari’usvasen, en antik praktvas,
ett av det neder-italiska vasmåleriets
förnämsta alster.

Dargi’ner, se Daginer.

Dari, bot., frön av en avart av durra,
So’rghum, vilka användas såsom foder åt
nötkreatur och vid brännvinsbränning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free