- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
324

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Daribba ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

324

Daribba—Daubentons fladdermus

Daribba, egyptiskt mått, motsvarande två
Rosettoardeb. Se Ardeb.

Dari’k, se Dareik.

Dario’ler (fr. darioles), kokk., i form
gräddade bakverk av växlande innehåll.

Da’rja, pers., flod, sjö.

Dark horse, eng. (1. dak hårs), se Svart häst.

Darling, eng. (1. da’ling), älskling.

Darrgräs, bot., se Briza.

Dart (fr. dard), kort svärd, dolk.

Da’rtos (lat. tu’nica da’rtos), anat., den av
bindväv bestående pungsäcken hos
mannen.

Darwim’sm, den engelske naturforskaren
Charles Darwins teori om djur- och
växtarternas utveckling genom naturligt urval
från lägre typer till högre. Se även
Selektionsteori och Descendens- 1.
Transmuta-tionsteori. — Darwinfst, anhängare av
darwinismen.

Dasa, negroid gren av Tibbu (se d. o.).

Das also war des Pudels Kern! ty., det var
alltså pudelns kärna. ("Faust" av Goethe).

Das Beste ist gut genug, ty., det bästa är
gott nog. (Goethe.)

Dascht 1. Descht, pers., slätt, öken.

Das grosse Vaterland, ty. (1. dass grå’se
fa’terland), ’’det stora fäderneslandet",
Tyskland.

Da’ si’gna, lat., på recept: utlämna och
påskriv.

Das ist das Loos des Schönen auf der Erde,

ty., det är det skönas lott på denna jord.
(Schiller.)

Das junge Deutschland, ty. (1. - då’jtsj-), det
unga Tyskland; namn på en mot kyrka,
stat och samhälle polemisk
litteraturriktning i Tyskland på 1830—40-t.; namn på
en tysk politisk förening från 1830-t.

Das Land, wo die Citro’nen blüh’n, ty., det
land där citronträden blomma, d. v. s.
Italien. (Goethe.)

Dassare’ter, den nordligaste av de med
rumänerna besläktade stammar, som kallas
tsintsarer.

Dastoor 1. Destu’r, hederstitel på lärda
präster bland parserna i trakten av Bombay;
Mazdapräst, som är föreståndare för ett
större eldtempel.

Dasy’atis pastina’ca, zool.,^ en art
Sting-ro c k o r, som då och då fångas vid
västkusten och t. o. m. intränger i Östersjön.

Dasyme’ter (av gr. dasy’s, tät, och me’tron,
mått), fys., luftvåg, vågmanometer, ett
instrument för mätande av luftens täthet.

Dasypo’didæ, zooL, bältdjur.

Dasy’poga (av gr. dasy’s, täthårig, och
po’-gon, skägg), bot., tjockskäggig.

Dasypro’cta, zooL, se Aguti.

Da’sypus gigas (av gr. dasy’s, täthårig, pu’s,
gen. podo’s, fot, och gi’gas, jätte), zool.,
den största arten av gördel-1. bältdjur,
inhemsk i Sydamerika.

Dat. förk. för datum, givet; dativus, se
Kasus.

Da’ta, lat., pL, givna omständigheter
uppgifter ang. tid. — D. et acce’pta, inkomster
och utgifter.

Da ta’les do’ses, lat., giv (så och så många)
likadana satser.

Data’ria, en avdelning av den påviiga kurian,
varunder benådningar, dispensationer
m. m. sortera.

Dat be’ne, dat mu’ltum, qui dat cum mu^nere
vu’ltum, lat. ordspr., den ger både mycket
och väl, som ger sin gåva med en fryntlig
uppsyn.

Dat, di’cat, de’dicat 1. Dat, do’nat, di’cat,
lat., förk. D. D. D., giver, helgar, tillägnar,
förr inskrift på gåvor åt gudarna, numera
formel vid dedikationer. Se Dare.

Date’ra (fr. dater), utsätta datum (se d. o.),
dagteckna. — D. sig från, förskriva sig
från.

Dat Gale’nus o’pes, dat Justinia’nus hono’res,

lat., läkekonsten skänker rikedom,
lagkunskapen ära.

Datfsca canna’bina, bot., en orientalisk växt
av fam. Datisca’ceæ. Liknar jättehampa
och odlas som prydnadsväxt. Är i
hemlandet officinen. Roten innehåller glykosiden
Datisci’n och användes till gulfärgning av
siden.

Datisci’n, kem., se Datisca.

Dati’v 1. Dati’vus, se Kasus.

Da’to, lat., innevarande dag. — Datoväxel,
handelst., växel, vars förfallotid räknas
från den dag den blivit utställd. Jfr
Sikt-växel. — A dato, från i dag, från
utgivningsdagen. Jfr Datum.

Datoli’t, miner., ett mineral, som består av
kalciumborat och kalciumsilikat.

Da’tum, lat., eg. givet 1. utfärdat (detta ord
sattes i forna handlingar framför
uppgiften av dag och ort, t. ex. Datum Upsaliæ
die...); dag och ort; viss dag (i
månaden), dagteckning. — D. ut re’tro, tid och
ort som på andra sidan. — D. ut su’pra,
tid och ort som ovan. — A dato, se under
Dato.

Datu’ra, bot., växtsläkte av fam. Solana’ceæ.
Mycket giftiga örter, av vilka ett flertal
(från Indien, varma Amerika o. s. v.)
odlas som praktväxter. — D. stramo’nium,
spikklubba, från Orienten, förekommer
stundom förvildad i Sverige. Blad och frön
äro officinella. De innehålla bl. a. atropi’n
och hyoscyami’n.

Daturfn, kem., en fast, vit, kristallinisk
al-kaloid, som anträffas i alla arter av
Da-tura, synnerligast i spikklubbsörtens blad
och frön. Anses identisk med atropin (se
d. o.).

Dau, arab., sjöv., ett slags tvåmastade
arabiska kustfarts- och slavhandelsfartyg.

Daube, fr. (1. dåb), sätt att stuva kött, fisk
o. d. — à la daube, maträtt av kött, fisk
o. d., som är inlagt i gelé 1. jus.

Daubentons fladdermus, zooL, se under
Myotis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free