- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
327

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Decastère ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Decastère—Decipiera

327

Decastère, fr. (1. -stä’r), metriskt rymdmått
= 10 kbm.

Décauvilles system (1. dekåvi’lls -), ett av
fransmannen P. Décauville konstruerat
system för transportabla järnvägar.

Dece’mber, lat. (av de’cem, tio), eg. tionde
månaden, efter äldsta romerska
tidräkningen, som började med mars;
julmånaden. —■ Decembri’ster, decembermän,
un-derstödjare av Louis Napoleons statskupp
den 2 dec. 1851.

Decempri’mi, lat., benämning på de tio
främsta senatorerna i flera av det
romerska rikets städer.

Dece’mvir, lat. (av de’cem, tio, och m’ry
man), ledamot av en tiomannanämnd i det
forna Rom. — Decemvira’t, en decemvirs
värdighet; den tid, under vilken Rom
styrdes av decemvirer.

Décence, fr. (1. desa’ngs), anständighet.

Decenna’lia, lat., fest, som de romerska
kejsarna avhöllo vart tionde år.

Dece’nnium, lat. (av de’cem, tio, och a’nnus,
år), tidrymd av tio år.

Dece’nt {fr. décent av lat. de’cet, det är
passande), anständig, sedig, ärbar.

Decentralise’ra (av lat. de, från, och
ce’nt-Tum, medelpunkt), eg. från medelpunkten
förflytta mot periferien; polit., överflytta
en del av regeringens makt på
underordnade ämbetsverk och ämbetsmän; så
småningom åt undersåtarna giva ökad makt
att ombesörja, sina kommunala
angelägenheter. )( Centralisera. —
De-centralisatio’n 1. Decentralise’ring, den
politiska princip, enl. vilken kommunal
självstyrelse i vidsträckt grad medgives.
)( Centralisatio n.

Deceptio’n, se under Decipiera.

Decerne’ra {lat. dece’rnere), fälla domslut;
tillerkänna, tilldöma någon en sak.

Décharge, fr. (1. desja’rsj), sjöv., lossning
från ett skepp; jur., frikännelse från allt
ansvar för det sätt, varpå man förvaltat
en angelägenhet 1. fullgjort ett uppdrag,
ansvarsfrihet; krig sk., avfyrande av ett
gevär, kanon o. s. v.; hyggn., spänn- 1.
strävbåge. —■ Déchargebetänkande, jur.,
det memorial, som konstitutionsutskottet
vid lagtima riksdag avgiver med anledning
av granskningen utav
statsrådsprotokollen. — Déchargebeba’tt, den debatt, som
plägar äga rum vid déchargebetänkandets
föredragning i riksdagen. — Dechargera
(1. -sje’-), jur., frikänna från allt ansvar,
krig sk., avskjuta.

Dechausse’ra (1. desjåsse’ra, fr. déchausser),
avtaga fotbeklädnaden; med., blotta en
tand genom att lossa tandköttet. —
Dé-chaussoir, fr. (1. -såa’r), instrument,
varmed tandköttet lossas från tanden.

Dechiffre’ra {fr. déchiffrer), tolka
skifferskrift ; förklara något, som är otydligt och
dunkelt.

Dechire’ra {fr. déchirer), sönderslita. —
Dechirage, fr. {1. desjira’sj), spillror,
gamla plankor o. d. av sönderslagna
fartyg.

Decide’ra {lat. deci’dere), eg. avskära;
avgöra, avdöma, besluta. — Decide’rad,
avgjord, bestämd; beslutsam. — Decisio’n,
avgörande utslag. —• Decisi’v, avgörande.
— Vo’tum decisi’vum, se under Votum.

Deci’dua, den till fruktkapsel omvandlade
livmoderslemhinnan. Se Deciduata.

Decidua’ta, zool., grupp av däggdjur
{Mam-ma’lia decidua’ta), hos vilka en del av
livmoderns slemhinna {deci’dua) vid
födandet medföljer fosterhinnorna.

Deci’duus, -a, -um, lat., bot., avfallande.

De^cies repeti’ta place^bit, lat., även om man
läser dem tio gånger, finner man behag
i dem (om värdefulla skrifter).

Decigra’m (av lat. de’cem, tio, och gr.
gra’mma, bokstav), metrisk vikt = ^Ao gr.

Deciliter (av lat. de’cem, tio, och gr. litra,
en vikt), metriskt rymdmått = ^Ao 1.

Decillio’n, mat., 10 upphöjt till 60^^
digniteten (lO^^o, en etta och sextio nollar).

De’cima, spanskt mynt = 2 öre.

De’cima (av lat. de’cem, tio), tonk., tionde
diatoniska tonsteget från grundtonen.

Decima’1 (av lat. de’cem, tio), oMtm., som
består av 1. räknas efter tiondedelar;
siffra, som följer efter decimalkommat i
ett decimalbråk. — Decimalbråk, bråk,
vars nämnare utgöres av tio 1. digniteter
därav. — Decimallinje, gammalt svenskt
mått = Vio av en decimaltum 2,97 mm.
—■ Decimalräkning, räknesätt, grundat på
tiotalet. —■ Decimalsystem, system för
vikt, mått och mynt, där av varje mindre
enhet rymmas 10 1. en mångfald av 10 i
varje större. —■ Decimaltum, gammalt
svenskt mått — Vw av en fot = 2,97 cm. —
Decimalvåg, mek., en bryggvåg, vid vilken
det vägda föremålets vikt uppväges av
10 gånger mindre vikter. Jfr
CentesimM-vågen.

Décime, fr. {fr. -si’mm), franskt mynt = ^Ao
franc.

De’cime, metr., en spansk versform, där
varje strof innehåller 10 verser.

Decime^ra {lat. decima’re), krigsk., till
bestraffning uttaga 1. utlotta en av tio;
åstadkomma stor förminskning; en
truppstyrka o. d. säges hava blivit decimerad,
då den hdit stora förluster. — Decimatio’n
1. Decime’ring, ntlottning av var tionde
man, förminskning genom krig, pest o. d.

Decime’ter (av lat. de’cem, tio, och gr.
me’tron, mått), längdmått = ^Ao m.

Decimo’1 1. Decimole, ital. {1. detjimå’le),
tonk., grupp av 10 noter, som till
tidsvärde gälla lika med en huvudnot i takten.

Decfpiens (av lat. deci’pere, bedraga), bot.,
bedragande.

Decipie’ra {lat. deci’pere), bedraga. —
Mu’ndus vu’lt de’cipi, världen vill bedra-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free