- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
329

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Deduktiva ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Deduktiva—Deflagrera

329

liga poster. — Dedu’ctio ad absu’rdum,
ledande till något orimligt. — Deduktio’n,
handelst., avdrag, nedsättning av
varupris, tull o. d.; log., logisk bevisning 1.
utveckling; jur., laga bevisning.

Dedukti’va 1. Syntaktiska bevis, log., bevis,
vid vilka slutes från det mer allmänna till
det mer speciella.

Def., förk. för Defekt (se d. o.). Definition
(se d. o.) och lat. Defunctus, avlidne.

De fa’cto, lat., i själva verket; på grund av
sakförhållande. )( De j ure, på
rättsgrund. — D. f. et a’bsque ju’re,
egenmäktigt och utan rätt.

Defæce’ra (av lat. defæca^re) 1. Defæcule’ra,
nylat. (av fæ’cula, drägg), rena, klara;
sila.

Défaite, fr. (1. defä’t), nederlag. —
Defaiti’s-ter, grupp inom Frankrike under
världskriget, som av fruktan för nederlag ivrade
för kompromissfred.

Defame’ra 1. Diffame’ra (av lat. diffama’re),
förtala, bringa i dåligt rykte; vanära.

Defaiie’ra = Profanera (se d. o.).

Defa’ssavattenbock, zool., en
centralafrikansk antilopart. Ko’hus defa’ssa.

Defatige’ra {lat. defatiga’re), utmatta,
möda. —- Defatigatio’n, utmattning.

Défaut, fr. {1. defå’), misstag, fel; brist;
uteblivande från en domstol.

Défaveur, fr. {1. defavö’r; ital. disfavore, av
lat. dis, ifrån, och fa’voT, gunst), onåd,
misshag.

Defavora’bel {fr. défavorable), ogynnsam.

Defays hovkitt (Z. döfä’s -), konstgjort lim,
som användes för att laga hovarna hos
hästar.

Defecti’vum, se under Defekt.

Defe’ctus, lat., se Defekt.

Defekatio’n (av lat. defæca’re, rena, av de,
från, och fæx, drägg), uttömning av
ex-krementer i kroppen. — Defekatio’nskalk,
kalk för rening av lysgas.

Defe’kt 1. Defekti’v {lat. defe’ctiis, av
defi’-cere, brista), subst., brist, lucka; adj.,
felaktig, ofullständig. — DefectiVum, lat.,
språkv., ett böjligt ord, varav ej alla
formerna brukas. — In defe’ctu, genom att
göra för litet i en sak. )( In excessu.
— Defekter, hoktr., felande typer, som vid
sättningen ersättas med upp och
nedvända typer 1. "spisar’’. — Defektio’n,
avfall; förfall.

Defektfv, se Defekt.

Defe’nders, eng., eg. försvarare; i slutet av
1700-t. ett irländskt politiskt parti, som
arbetade på Irlands frigörelse från
England.

Defenestratio’nen (av lat. de, från, och
fene’-stra, fönster), den av de böhmiska
ständerna i Prag 1618 verkställda
utkast-ningen genom fönstret av två kejserliga
ståthållare.

Defensio’n, se under följande ord.

Defensi’v (av lat. defe^ndere, försvara), till

försvar, till skydd tjänande. —
Defensfv-allians, se Allians (under Alliera). —
Defensi’va straff 1. Defensfvstraff, straff,
genom vilka en brottsling hindras att
vidare göra någon skada. — Defensio’n,
försvar. — Defe’nsor, försvarare; den
anklagades advokat vid en rannsakning. —
Defe’iisor fi’dei, trons försvarare, en
titel, som av påven tilldelades engelske
konungen Henrik VIII och som dennes
efterföljare behöllo; fig., fanatisk
tros-ivrare.

Defensola’t, vattenlösliga
torrdestillationsprodukter ur tjära för besprutning av
träd mot skadeinsekter och lavar.

Defere’ns {fr. déférence), eftergivenhet,
medgörlighet. — De’ferens, lat., avledande,
bortförande.

Deferve’scens, med., febernedsättande. —
Defervesce’ntia, febernedsättande medel.

Défi, fr. {1. defi’), utmaning, fejdebrev.

Défiance, fr. {1. -a’ngs), misstroende.

Defibre’ra, lösgöra fibrerna ur något ämne.

Defibrine’ra, med., avlägsna fibrinet ur
blodvätskan.

Deficie’ndo, ital., tonk., avtagande i styrka
och hastighet.

Deficie’nt (av lat. defi’cere, brista),
bristande i något hänseende; oduglig till
tjänst.

De’ficit, lat., eg. det fattas; handelst., brist
i (kassa etc.); skillnaden mellan debet och
kredit vid ett bokslut.

Defigure’ra {fr. défigurer), vanställa,
misspryda.

Defilé, fr., krigsk., trång väg, pass; även
= defilering (se nedan). — Defile’ra (om
trupper), marschera avdelnings vis förbi
en hög militärperson, antingen för att visa
denne en ärebetygelse 1. för att giva honom
tillfälle att bedöma truppens tillstånd;
bestämma höjden av ett fästningsverks
bröstvärn, så att dess inre bäst skyddas
mot fiendens eld. — Deflle’ring, en dylik
rörelse av en trupp; ett i dylikt syfte
utfört bestämmande av ett bröstvärns höjd.

Definie’ra {lat. defini’re), bestämma,
förklara, giva ett bestämt begrepp om en sak.
— Definie’ndum, något som skall
definieras. — Definitio’n {lat. defini’tio),
bestämning av ett begrepp genom
uppräknande av dess väsentliga kännetecken. —
Defini’t, Definiti’v, bestämd, slutlig,
avgörande. — Definitfvum, avgörande
förklaring; inrättning, avsedd att ständigt
förbliva. Jfr Provisorium. — Defini’tum,
ett noga bestämt begrepp.

Defini’tor, lat., under medeltiden
föreståndare för mindre avdelning av en
munkorden (s. k. definitio’n). — Definito’rium,
lat., en förening av munkar, vilka skola
biträda ordensföreståndaren vid vården
av ordens angelägenheter.

Deflagre’ra {lat. def lagra’re), rena genom
eld. — Deflagratio’n, utbränning, rening

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free