- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
330

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Deflation ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

330

Deflation—Degression

genom eld. — Deflagra’tor 1. Kalorimo’tor,

fys., galvanisk stapel, bildad av tvenne
långa, spiralformigt vridna bleck av
koppar och zink, som åtskiljas genom
klädesremsor.

Deflatio’n (av lat. defWre, blåsa bort),
minskning av penningmängden; allmänt
prisfall; bot.y blottläggande av växtdelar
genom bortblåsning av flygsand, geol,
bortförandet av allt löst material från
marken genom vindens inverkan.

Deflegmatise’ra 1. Deflegme’ra (fr.
défleg-mer, av gr. fWgma, slem), kem.y genom
avdunstning 1. destillation avlägsna
överflödigt vatten ur en vätska. —•
Deflegma-tio’n 1. Deflegmatisatio’n, avlägsnande av
vatten från sprithaltiga vätskor. —
De-flegma’tor 1. Kondensator, apparat, som
från en sprithaltig vätska avlägsnar
vatten (t. ex. vid brännvinsbränning).

Defle’ktor, sjöv.y instrument för
kompense-ring av kompassens deviation.

Deflexio’n {lat. defWxio), brytning (av
ljusstrålarna) .

Defle’xus, -a, -um, lat., bot., nedböjd.

Deflogfstisk (av gr. flo’x, gen. flogo’s, eld,
låga), oantändlig; oförbrännelig. —
De-flogistise’ra, kem., eg. beröva ett ämne
flogiston (se d. o.), oxidera; avlägsna de
brännbara beståndsdelarna, göra
oförbrännelig. — Deflogistiserad luft, livsluft,
syrgas.

Deflore’ra 1. Deflorise’ra (av lat. de flora’re,
avplocka blommor), beröva mödomen. —
Deflora’ta, lat., flicka, som förlorat sin
mödom. — Defloratio’n, eg.
blomsterplockning; fig. mökränkning; även förlust av
jungfrudomen genom lönskaläge. —■
De-flora’tor, jungfruskändare, förförare.

Deflue’ra (av lat. deflu’ere), flyta bort, falla
av (om. hår). — Deflu’vium capillo’rum,
lat., hårens avfallande. — Defluxio’n,
med., avflöde; slemavsöndring.

Defo’rm (lat. defo’rmis), vanskaplig; ful,
stygg. — Deformite’t, vanskaplighet;
ytterlig fulhet.

Defo’rmans, lat., bot., vanställande. —
De-fo’rmis, lat., bot, missbildad.

Defosforise’ra, befria från fosfor. —
Defos-forise’ringsmetoden (den basiska) 1.
Gil-christs metod, tekn., ett sätt att i
bessemerprocessen (se Bessemermetoden), befria
metallen från fosfor.

Defraje’ra (fr. defrayer), ersätta någon
hans utgift,

Defraude’ra (lat. defrauda’re, av fra’us,
svek), hemligen bedraga; begå underslev.
— Defrauda’nt 1. Defrauda’tor, den, som
hemligen och svikligen berövar staten 1.
enskilda personer något, som dem med
rätta tillkommer. — Defraudatio’n,
försnillning av pålagor; underslev,
smuggling.

DefterdaV, pers., skattmästare, förr
benämning på den turkiske finansministern.

Defu’nctus, lat. (av defu’ngi, dö), avliden,
hädangången.

Degagera (1. degasje’ra; fr. dégager),
befria, lösgöra; återtaga (sitt ord). —
De-gage’rad, fri, otvungen. )(Engagerad.
— Dégagement, fr. (1. -ma’ng), inlösning
(av en pant); uppfyllelse av (även
befrielse från) ett löfte; krigsk., friköp (en
soldats); öppenhet, frihet; fäktk., en
klingas frigörande under fäktning.

Degenere’ra (lat. degenera’re), vansläktas,
urarta, försämras. —■ Dege’nerans, lat.,
bot., urartande. — Degeneratio’n,
urartande, försämring; med., en sjuklig
kemisk och fysikalisk förändring 1.
försämring av kroppens vävnader och
elementar-delar. —■ DegeneratiV, innebärande 1.
medförande degeneration.

Degenera’tio re’tinæ pigmento’sa, med.,
inflammation i ögats näthinna.

De’ger, dansk beteckning för 10 stycken i
handeln med hudar och skinn.

Degeröi’t, miner., svart, vattenhaitigt
järn-oxidsilikat, funnet vid silvergruvan på
Degerö nära Helsingfors.

Deglute’ra (av lat. degluti’re), sluka. —
Deglutitio’n, nedsväljning. —
Deglutitions-tuberkulo’s, med., tuberkulos, uppkommen
av nedsväljd smitta.

Degorgera, fr. (1. degårsje’ra, av g or ge,
barm), rensa något avlopp; avlägsna
bottensatsen ur en vinbutelj; rena, tvätta;
blotta barmen genom att nyttja mycket
ur-ringade klänningar.

Dégoüt, fr. (1. dego’), avsmak, vämjelse. —
Degouta’nt, osmaklig, motbjudande. —
Degoute’ra, ingiva avsmak, äckel.

De grace, fr. (1. dö gr as), av nåd, för guds
skull.

Degrade’ra (lat. degrada’re), avsätta;
nedflytta från en högre till en lägre tjänst;
förnedra. — Degrade’ring 1. Degradatio’n,
avsättning från en tjänst; nedsättning i
värdighet; geol., den allmänna ni
velie-ringen av jordytans ojämnheter.

Degraisse’ra (1. -gräs-; fr. dégraisser),
befria från fetma; rena från fettfläckar. —
Degraisseur, fr. (1. -sö’r), person, som
uttager fläckar.

Dégras, fr. (1. -gra’), garvfett.

Degrave’ra (av lat. degrava’re, tynga,
belasta, av gra’vis, tung), falla besvärlig.

Degré, fr., grad, en viss del av en cirkels
periferi 1. en skala. Fransmännen indela
jordkvadranten i 100 delar (degrés), vilka
åter delas i 100,000 m.; varje meter blir
sålunda 40-milliondelen av en
jordmeridian.

Degressio’n (av lat. de’gredi, gå nedför),
nedgående; fortgående minskning av
skattefoten, då de årliga inkomsterna
understiga en viss summa. — Degressi’v,
tillbakagående» avtagande; säges om den
progressiva skatten, då progressionen
avstannar vid ett visst inkomstbelopp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free