Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Deguisera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Deguisera—Dekalkera
331
Deguise’ra (fr. déguiser), bemantla,
förställa. — Deguisement, fr. (1. -ma’ng),
förklädnad, förställning.
Degumme’ring, tekn.y råsilkes kokning med
tvålvatten, för avlägsnande av ett
ferniss-likt överdrag, som hindrar silkets
mottaglighet för färgning.
De gu’stibus non est disputa’ndum, lat.
ordspr., om tycke och smak bör man ej
disputera.
Dehisce’ns, lat., med., glappande, klaffande.
De hodie’rno di’e, lat., från denna dag.
Dehonestatio’n, lat., vanärande, skymf.
Dehörs, fr. (1. döå’r), det yttre av något,
utsida; yttre anständighet; pL, utanverk.
Dehorte’ra (lat. dehortaWi), avråda, varna.
— Dehortation, lat., avrådande, varning.
— Dehortato’rium, varningsskrivelse.
Dehydre’ring, kem., borttagande av väte ur
en förening.
Dehypnoti’sera, avbryta en hypnos, väcka
en hypnotiskt sövd.
Deia’neria (lat. Deiani’ra), gr. myt.,
Her-kules’ maka.
Deifie’ra 1. Deifice’ra (av lat. de’us, gud, och
fa’cere, göra), förguda. — Deifikatio’n
förgudande.
Dei’fobe, ett av den cumæiska sibyllans
namn. Jfr Cumæiska sibyllan.
Dei’fobos, trojansk prins, näst Hektor den
tappraste bland de trojanska hjältarna.
Del gra’tia, lat. (förk. D. G.), av Guds nåd,
med Guds nåde, tillägg till vissa titlar,
sedan 15 :e årh. begagnat endast av
suveräna furstar.
Defktisk (av gr. de’iktos, som utvisar),
utvisande : utpekande. —• Deiktiskt
pronomen, språkv., som förklaras av den
förevarande situationen och ej ur det förut
sagda (anaforiskt pronomen) 1. det
följande (determinativt pronomen).
Deilemi’derna, medeltida härskardynasti i
Persien.
De imitatio’ne Chri’sti, lat., om Kristi
efter-följelse, namn på en världsberömd bok av
den tyske mystikern Thomas a Kempis.
Deimo’s, astr., den yttre Marsmånen; se
Fobos och Deimos.
Deino’rnis, se Dinornis.
Deinosa’urus, se Dinosauria.
Dei’nosis, gr. (av deino’s, förskräcklig),
våldsam förstoring 1. överdrift (såsom
.retorisk figur).
Deinothe’rium, se Dinotherium,.
De i’iitegro, lat., från början, ånyo.
Deisideimo’nia, gr., fruktan för gudarna;
andeskräck, vidskepelse.
Dei’sm (lat. dei’smits), den världsåsikt, som
förkastar den gudomliga uppenbarelsen
samt antager en gud, som kan fattas med
förnuftet, och ett fullkomligt abstrakt, i
viss mån oavhängigt förhållande mellan
gudomligheten och det ändliga;
förnuftstro. Jfr Rationalism och Panteism. —
Dei’st, person, som omfattar deismen. —
Dei’stisk, tillhörande 1. sammanhängande
med deismen.
Deistersandsten, se Wealdensandsten.
Dej, se Dey.
Dejektio’n, med., uttömning, avföring,
pur-gering. Jfr Dejiciera.
Déjeüner 1. Déjeüné, fr. (1. desjöne’; av lat.
de, ifrån, och jeju’nus, fastande), frukost;
frukostservis. — Déjeüner à la fourchette
(1. -forsje’tt), gaffelfrukost, frukost av
kallmat. — D. dansant (1. - sa’ng),
frukost med dans. — D. dinatoire (1. - tåa’r),
frukostmiddag. — Dejeune’ra, frukostera.
Jfr Diner och Souper.
Dejice’ra (lat. deji’cere), kasta ut, kasta
bort; fördriva, utstöta. — Deje’ctus,
förkastad, utstött.
Dejsa (av ty. delsen), sjöv., gå baklänges
(om seglare). — Dejsning, manöver,
varigenom en seglare tvingas att gå
baklänges.
De ju’re, lat., på grund av lag. )(Defacto.
De’ka-, gr., i sammansättningar: tio-.
Dekabri’ster (av ry. dekaber, december),
decembermän, de ryska adelsmän, som
del-togo i sammansvärjningen mot kejsar
Nikolaus i dec. 1825.
Deka’d (fr. décade, gr. deka’s, av de’ka, tio),
tiotal; en tidrymd av tio dagar. I franska
republikens kalender indelades var månad
i tre dekader.
Dekadans, fr. (1. -da’ngs), se Decadance.
Dekade’nter (fr. décadents, av décadence,
förfall), eg. förfallspoeter; målsmän för
på 1800-t. i Frankrike uppkomna, mot
naturalismen (se d. o.) fientliga
litteraturriktningar. Kallas numera vanligen
sym-bolister 1. syntetister. Jfr Symbolism. —
Dekade’ntlitteraturen, dekadenternas
litterära produktion.
Dekadi’k (av gr. de’ka, tio), tiotalsräkning,
räknesystem med 10 till grundtal,
decimalsystem, till skillnad från dodekadik, som
har 12 till grundtal.
Dekago’n (av gr. de’ka, tio, och goni’a,
hörn); geom., tiohörning, regelbunden
tio-sidig figur.
Dekagra’m (av gr. de’ka, tio, och gra’mma,
bokstav), 10 gram.
Dekagyni^a 1. Dekagy’nia, bot., en till någon
av de tretton första klasserna i Linnés
växtsystem hörande ordning. Dess
blommor hava vardera tio’ pistiller. —
Deka-gy’niska kallas de till ordn. Dekagynia
hörande blommorna. — Dekagyni’ster, de
till nämnda ordningar hörande växterna.
Dekako’rd (av gr. de’ka, tio, och chorde’,
sträng), tonk., musikinstrument med tio
strängar, något liknande en harpa.
Dekali’ter (av gr. de’ka, tio, och litra, en
vikt), 10 1.
Dekalke’ra (fr. décalquer), övertrycka;
överföra ett koppar- 1. stentryck på trä. —
Dekalkomani’-bilder, övertrycksbilder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
