- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
333

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dekollera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dekoller a—Dele ger ä

333

Dekolle’ra (av lat. co’llum, hals), halshugga.

— Dekollatio’n, halshuggning.

Dekollete’ 1. Dekollete’rad (fr. décolleté, av

collet, krage), urringad, med blottad hals
och barm.

Dekolore’ra (lat. decolora’re), befria från
färgämne; bleka; blekna, icke hålla
färgen

Dekompone’ra (av lat. de, från, och
com-po’nere, sammansätta), sönderdela (i
beståndsdelar) . — Dekompositio’n,
sönder-delning. — Dekompo’situm, lat., ett i sina
beståndsdelar upplöst ämne; språkv., ord,
sammansatt av flera än två ord.

Dekoncerte’ra (fr. déconcerter), förvilla,
störa, bringa ur fattningen.

Dekonfity’r (1. dekång-, fr. déconfiture),
motgång, nederlag; undergång.

Dekontenanse’ra (fr. décontenancer), bringa
ur fattningen; göra modfälld 1. försagd.

— Dekontenanse’rad, handfallen,
modfälld, försagd.

Deko’r, dets. som dekoration, dekorering.

Dekore’ra (lat. decora’re), pryda, försköna,
smycka; utmärka med en orden. —
Dekora-tio’ii, försköning, prydnad för en teaters
scen. — Dekoratfv, tjänande till prydnad;
byggn., smyckande. )( Konstruktiv;
målark., åsyftande yttre färgeifekt. —
Dekoratö’r 1. Dekorationsmålare, person,
som målar 1. anordnar dekorationer,
teatermålare.

Deko’rum, se Decorum.

Dekredite’ra (fr. décréditer), förstöra ens
förtroende 1. anseende, nedsätta. Jfr
Diskreditera.

Dekreme’nt, lat., avtagande, förfall.

Dekrepite’ra (av lat. crepita’re), spraka,
smattra; förpuffa. Jfr Décrépit.

Dekre’pitus, se under Décrépit.

Dekre’t (lat. decre’tum), påbud, förordning;
utslag, beslut. — Dekreta’l, påvlig stadga
rör. kyrkotukten. — Dekrete’ra, besluta,
stadga. — Dekre’tister, rättslärde under
medeltiden, vilka, stödjande sig på påvens
dekret, ansågo den kanoniska rätten böra
läggas till grund för alla
statsförhållanden. — Dekreto’risk, beslutande,
avgörande.

Dekruste’ra, lat. (av cru’sta, bark), avskala,
avbarka.

Dekupe’ra (fr. découper), stycka,
sönderskära; utskära bilder. — Dekupi’rsåg,
lövsåg, konträrsåg. — Dekupö’r, person, som
utskär bilder ur papp, läder o. d.;
späck-huggare.

Dekurage’ra (1. -sje’ra), se Decouragera.

Deku’rie, se Decuria.

Dekurio’n, se Decurio.

Dekusse’rade blad (av lat. decussa’re, bilda
ett kors), bot., parvis motsatta blad, som
sitta så, att tvenne bladpar bilda ett
rätvinkligt kors, om de ses uppifrån.

Dekuverte’ra, befria från omslag (kuvert på
brev).

Del., lat. förk. för delineavit (se d. o.);
delea-tur (se d. o.).

Del., officiell förk. för staten Delaware.

Délabrement, fr. (Z. delabröma’ng), förfall,
förstört tillstånd. — Delabre’rad,
förfallen, förstörd.

Delad sköld, herald., sköld, som halveras av
en vågrät linje.

De la Gaude, fr. (1. dö la gåd), ett franskt
rödvin från trakten av Grasse.

Délai, fr. (1. delä’), uppskov; anstånd;
handelst., sikt på en växel. — D. de faveur
(Z. - dö favö’r, eng., days of grace, ty.,
In-dultfrist), den tidrymd, under vilken
fartyg, som vid krigsutbrott befinner sig i
fientlig hamn, må utlöpa direkt till
hemlandet utan uppbringningsrisk.

Delaissement, fr. (1. -lässma’ng), avstående;
dokument, som tillställes assuradörerna
och varigenom dessa åläggas att, emot
avträdande av strandat gods, inom bestämd
tid lämna full gottgörelse åt
assurans-tagaren.

De la Marque, fr. (1. dö la mark), ett rött
schweiziskt vin från trakten av Martigny.

Delasse’ra (fr. délasser), hämta sig, vila ut.
—> Délassement (1. delassma’ng),
vederkvickelse, vila.

DeIatio’n (lat. dela’tio), angivelse,
anklagelse. — Dela’tor, lat., Délateur, fr. (1.
-tö’r), angivare, särskilt för vinnings skull.
— Delato’risk, angivande, förrädisk. —
Dela’tus, en anklagad.

Delawares (1. dä’llaoärs), grupp av
nordamerikanska indianstammar, vars
huvudstam själv kallar sig leni lenape. Hit höra
även de ryktbara Mohikanerna (se d. o.).

Del cre’dere, ital., handelst., på tro och loven;
övertagandet av en borgensförpliktelse;
den provision, kommissionären beräknar
för sin risk. — Stå del credere, åtaga sig
den förlust, som kan uppstå genom
ut-borgning. — Delcrederekonto, konto för
osäkra fordringar.

De’le (av lat. deWre, utstryka, utplåna),
utplåna! stryk ut! — Delea’tur, utstrykes,
borttages (i korrektur, om bokstäver och
ord), förk. del.

De’lebpalm, bot., afrikanska namnet på
Bo-ra’ssus flabellifo’rmis.

Dele’ga, se Telega.

Delega’t, DeIegatio’n m. fl., se under följ. ord.

Delege’ra (lat. delega’re), avsända med
uppdrag; befullmäktiga, överflytta en skuld
o. s. v. — Delega’t 1. Delega’tus, ombud,
fullmäktig. — Delega’nt, handelst., den,
som överlåter åt en fordringsägare sin
egen skuldfordran hos tredje person. —
Delegato’rius, den, som fått en sådan
skuldfordran på sig överlåten. —
Delega-tio’ii, uppdrag att handla på någons
vägnar, ombudsmannaskap; utskott,
kommitté; handelst., övertagandet av en
accepterad anvisning såsom kontant likvid med
åtföljande risk; en dylik anvisning. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free