- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
337

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Demonstrera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Demonstrera—Dénouement

337

Demonstre’ra {lat, demonstra^re), bevisa,
åskådliggöra; företaga en demonstration.
— Demoiistra’nt, person, som tillställer
en demonstration 1. deltar i en sådan. —
Demonstratio’n, klar och tydlig
bevisföring; förklaring; samfälld åsiktsyttring;
krigsk., låtsad trupprörelse, till fiendens
förvillande. — Demonstrativ, bevisande,
bindande, övertygande. —
Demonstrati’-vum 1. Demonstrativt pronomen, språkv.y
utmärkande pronomen. — Demonstra’tor,
bevisförare.

Demonte’ra (/r. démonter), tvinga en
ridande att sitta av; fråntaga befäl;
sön-dertaga; avstränga (ett instrument);
krigsk., genom artillerield göra ett batteri
1. en kanon obrukbar till strid.

Demopsykologi’, se Folklore.

Demoralise’ra (fr, démoraliser), fördärva
till seder. — Demoralisatio’n, sedefördärv.

De mo’rtuis nil (ni’hil) ni’si be’ne, lat. ordspr.,
om de döde icke annat än gott.

De’mos, gr., folk; område, land, kommun. —
Demo’tisk, hörande till folket, folklig. —
D. skrift, "folkskrift", den allmänna
gammalegyptiska bokstavsskriften. )(
Hiera-tisk skrift.

Demosthe’nisk vältalighet, hänförande
vältalighet, efter Demo’sthenes, Greklands
berömdaste talare.

Demo’tisk, se under Dernos.

Demulce’ra (lat. demulce’re), smeka, lugna,
lindra. — Demulce’ntia, pl., med.,
lindrande, smärtstillande medel.

Dena’r 1. Dena’rius, lat., forngrekiskt
skiljemynt. Jfr Denier. — Denarius (bea’ti)
Pe’tri, Peterspenningen, förr en skatt till
påven, nu en årlig insamling av gåvor till
honom.

Dena’ro, ital., föråldrad italiensk myntvikt;
föråldrat italienskt räknemynt; italiensk
vikt för silkesgarn = 0,5 gr.; föråldrat
toskanskt längdmått.

Denationalise’ra (av lat. de, från, och na’tio,
folk), beröva ett folk dess nationalitet 1.
folkegendomligheter.

Denaturalise’ra (av lat. de, från, och natu’ra,
natur), beröva någon hans
medborgarerätt. — Denaturalisatio’n,
medborgarerättens förlust.

Denature’ra (av lat. de, från, och natu’ra,
natur), upphäva någots naturliga
egenskaper; göra något odugligt för vissa
ändamål.

Dena’tus, nylat., avliden.

Dendri’t (av gr. de’ndron, träd), träd- 1.
buskliknande teckningar av kemiskt
ursprung, som stundom förekomma hos vissa
bergarter. — Dendri’ter, ett slags
eremiter under medeltiden, vilka tillbragte sitt
liv i höga träd.

Dendritisk 1. Dendroi’disk, trädformad.

Dendrografi’ (av gr. gra’fein, skriva),
trädbeskrivning. — Dendrogra’fisk,
träd-beskrivande. — Dendroli’ter (av gr. Wthos,

22. — Ekhohrn, 100,000 främmande ord. 1.

sten), förstenade träd, i synnerhet
orm-bunkstammar. — Dendrolo’g (av lo’gos,
lära), trädkännare. — Dendrologi’, läran
om träden. — Dendrome’ter (av gr.
me’tron, mått), instrument för mätning
av ett träds kubikinnehåll. —
Dendro-metri’ sättet att mäta träds kubikinnehåll.

Dendritica, Dendroides, lat., bot.,
trädlik-nande.

Dendroca’lamus, bot, sydasiatiskt
bambu-liknande grässläkte. —■ D. Hamilto’ni, ger
i sina unga skott omtyckta grönsaker. —
D. strictus, m a 1 e b a m b o o , är ett av
de nyttigaste bambugräsen med
mångfaldig användning.

De’neb (arab., eg. svans) 1. Aride’d, astr.,
stjärna i Svanens stjärnbild. — De’neb
Algie’di, astr., stjärna i Stenbockens
stjärnbild. —■ Dene’bola, astr., stjärna i
Lejonets stjärnbild.

Denegatio’n (lat. denega’tio), nekande
(särskilt inför rätta).

Denege’ra (lat. denega’re), neka, förneka.

De’nga 1. De’nesjka, ett förr brukligt ryskt
silvermynt = V2 kopek (se d. o.).

Dengis, turk., hav; ingår i namnet på ett
flertal sjöar.

Dengue-feber, med., en sorts
infektionssjukdom, som vid flera tillfällen spritt sig från
Egypten till kringliggande varma länder.

Denier, fr. (1. dönie’), franskt skiljemynt av
koppar, svarande mot % öre. Såsom
engelskt mynt (uttalat deni’r) användes ordet
under förk. d. och bet. då penny, pl. pence
(se d. o.).

DenigreVa (lat. denigra’re), svärta, förtala.
— Denigratio’n (fr. dénigrement),
svärtande, förtal.

De ni’hilo ni’hil, lat., av ingenting blir
ingenting.

Denis och Denise (L Döni’ och Döni’s),
franskt mans- och kvinnonamn =
Diony-sius och Dionysia. — S:t Denis (1. säng -),
Frankrikes skyddshelgon.

Denitre’ra, sönderdela
salpetersyreföreningar så att de förlora nitro-grupper; rening
av svavelsyra från kväveoxider. —
Deni-trifikatio’n, bot., den process genom vilken
vissa kvävebakterier sönderdela nitrater i
jorden så att ammoniak och fritt kväve
uppstår.

Denning, danskt mynt, som under början av
1600-t. präglades för att underlätta
handeln mellan Nord-Norge och Ryssland.

Denobilite’ra (av lat. de, från, och no’bilis,
ädel, adlig), beröva någon adelskapet. —
Denobilisatio’n, berövande av adelskap.

Denominatio’n (lat. denomina’tio),
benämning ; utnämning; tillkännagivande;
kyrklig sekt 1. parti. — DenominatiV, språkv.,
ord, omedelbart härlett ur ett nomen.

Denoncera (1. denångse’ra, fr. dénoncer),
angiva, anklaga.

Dénouement, fr. (1. denoma’ng), upplösning;
utredning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free