- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
338

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - De novo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

338

De novo—Deperdition

De no’vo, lat., De nouveau, fr. (1. dö novå’),
ånyo.

Dens, pl. De’ntes, lat., tand, tänder, se Dent.

Dense’ra {lat. densa’re), göra tät, förtäta.
Se Kondensera. — Densite’t {lat. [-de’n-sitas]y-] {+de’n-
sitas]y+} täthet, tjockhet, fasthet.

Densiflo’rum, lat. (av densa’re, göra tät, och
flo’s, blomma), bot., tätblommig.

Densime’ter, fys., ett slags areometer (se
d. o.).

Deiisite’t, se under Densera.

Dent, fr. {1. dang), tand; kägelformig
bergspets. — De’ntagra (av gr. a’gra,
affek-tion), tandvärk. — Denta’l, till tänderna
hörande. — Dentalbokstav, språkv.,
bokstav, vid vars uttalande tungspetsen
vidrör övre tandraden. — Dentalgi’ (av gr.
a’lgos, smärta), tandvärk. — Dentfculi,
mjölktänder. — Dentifri^cium, pl.
Denti-fri’cia, ny lat. (av fricaWe, gnida), 1.
Dentifrice, fr. {1. dangtifri^ss),
tandmedel, tandpulver. — Denti’kel,
nybildning av dentin inuti tandens hålighet.
— Dentilabia’ler (av lat. laJhium, läpp),
språkv., tandläppljud, som bildas mellan
de övre framtänderna och underläppen,
såsom v och f.

Denta’ria bulbffera, hot., tandrot, lundväxt,
tillhörande fam. Crucijeræ, med vackra,
violetta blommor och jordstam med
köttiga vita fjäll (varav namnet). Förökar
sig genom groddknoppar.

Denta’tus, lat., bot., tandad. — Denticula’ta,
lat. (av denti’culus), bot., småtandad.

Dentele’ra {fr. denteler), tanda, udda. —
Dentelle, fr. {1. dangtä’ll), pl. Dentelles {1.
-ä’ll), försvenskat Dente’ller, spets, udd
(av tråd). — Dentelure, fr. {1. dangtöly’r),
uddigt bildhuggeriarbete.

Dentilabia’ler, se under Dent.

Denti’n, anat., huvudmassan av tandens
substans.

Dentmoi’d = Dentikel (se under Dent).

Dentipalata’ler (av lat. pala’tum, gom),
språkv., tandgomljud, språkljud, som
frambringas mellan främre delen av
tungans översida och gomvalvet. Se
Dor-soalveolarer.

Denti’st, tandläkare.

Denti’tio diffi’cilis, "svår tandsprickning",
vanlig sjuklig företeelse, särskilt vid
genombrottet av visdomstanden.

Dentitio’n, tandning; tandsprickning.

Dentolfn, ett slags tandtinktur.

Dentologi’, läran om tänderna,
tandläkar-konst.

Dentu’r, nylat., Denture, fr. {1. dangty’r),
tandrad, tändernas beskaffenhet o. s. v.

Denuda’tum, lat. (av nu’dus, naken), hot.,
som förlorat sin hårbetäckning.

Denude’ra (av lat. nu’dus, naken), blotta,
avkläda. — Denudatio’n, blottande,
avklädande; nakenhet; geol., berggrundens
avnötning genom inverkan av rinnande

vatten. — Denudatio’nsyta, geol., jämn
markyta, som uppstått genom denudation.

Denunciera {lat. denuncia’re), jur., angiva,
anklaga inför rätta. — Denunciatio’n,
anklagelse, angivning. — Denuiicia’nt 1.
Denuncia’tor, anklagare, angivare (oftast
i ringaktande betydelse). — Denuncia’t,
den, som blivit anklagad 1. angiven.

Denvar, ett himalayafolk.

De’o adjuva’nte, lat., med Guds bistånd.

Deoda’ra, se Ceder.

Deoda’t 1. Deoda’tus, latinskt mansnamn =
Teodor.

Deo duce, lat., se D. D.

De’o et victri’cibus a’rmis, lat., med Gud och
segrande vapen, ett av Gustav II Adolfs
valspråk.

De’o partias, lat., Gud vare tack! Gudilov!

De’o igno’to, lat,, åt den okände guden.

De o’mni re scfbili et quibu’sdam a’liis, lat.,

se De rebus variis etc.

Dep., förk. för Departement (se d. o.); kem.,
farm., förk. för depura’tus, renad; språkv.,
förk. för Deponens (se d. o.).

De pa’ne lucra’ndo, lat., för att förtjäna
bröd; för utkomstens skull.

Departeme’nt {fr. département, av lat. pars,
del), avdelning av statsförvaltningen;
verksamhetskrets; område; landskap. —
Departementa’lstyrelsen infördes i
Sverige 1840. Ärendena äro fördelade mellan
justitie-, utrikes-, försvars-, finans-,
handels-, kommunikations-, ecklesiastik- och
jordbruksdepartementen. —
Departementschef, person, som står i spetsen för
ett departement, hos oss ett statsråd.

Departe’ra, lat., fördela. — Departu’r, sjöv.,
avståndet mellan två orter, uttryckt i
nautiska mil (ekvatorsminuter).

Depa’rtment of Labor, eng. {1. - åvv le’bör),
arbetsdepartement.

Departu’r, se under Departera.

Depauperatio’n, lat., utarmande, bringande
till fattigdom.

Depekoratio’n, nylat. (av pe’cus, boskap),
boskapsminskning.

Depelle’ra, lat., fördriva, förskjuta.

Depende’ra {fr. dépender, av lat. depende’re),
bero, stå under någons lydnad. —
Depen-de’ns {fr. dépendance), undergivenhet,
beroende. — Depende^nt, beroende,
osjälvständig. — Depende’ntier, ett lands
besittningar; smärre jordlotter, tillhörande en
större egendom.

Depenne’ra {ital. dipennare, av lat. pe’nna,
skrivpenna), handelst., utstryka
räkningar ur kladden; återtaga en
rekvisition.

Dépense, fr. {1. depa’ngs), Depe’ns, kostnad,
utgift. — Depense’ra, utgiva penningar;
vidkännas utgifter; slösa. — Depensfv,
kostsam.

Deperditio’n (av lat. depe’rdere, förlora),
fys., elektricitetsförlust från en laddad
konduktor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free