- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
339

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Deperulation ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Deperulation—Deprekativa absolutionsformeln

839

Deperulatio’n (av laU pe’Tula, ränsel), bot.,
knoppsprickning. — Kalyptral d., då
knoppfjällen avstötas som en mössa (ex.
barrträden). — Tubulär d., då
knoppfjällen kvarsitta vid basen som ett kort rör.

Depe’sch (fr. dépèche), skrivelse i
statsärenden ; skrivelse från ett utrikesdepartement
till underlydande myndigheter; viktigare
express- 1. ilbud. — Depesche’ra, avfärda,
avsända.

Depeuplera {1. depöple’ra, fr. dépeupler) 1.
Depopule’ra (lat. depopula’ri), utblotta på
folk; föröda. — Depopulatio’n, utblottande
på folk; härjning, ödeläggelse.

Depigmente’ring, med., avfärgning (av
huden).

Depilatio’n 1. Depilering (av lat. pi’lus, hår),
avlägsnande av hår från huden. —
Depila-to’rium, pl. Depilato’ria, lat, 1. Dépilatoire,

fr. (1. -tåa’r), med., medel, som komma
håret att avfalla. — Depile’ra (lat.
depi-la’re)j beröva någon 1. något håret;
avhåra.

Depila’tus, lat. (av pi’lus, hår), bot., utan
hår.

Dépit, /r. (1. depi’), förtret; förargelse;
trots. — En dépit (1. ang -), till trots. —
Par débit, i förtreten, på trots.

Deplace’ra (fr. déplacer), sätta på annat (1.
oriktigt) ställe; rubba; avsätta; sätta 1.
flytta ned; antaga en annan plats. —
Deplaceme’nt (fr. déplacement, 1.
deplass-ma’ng), rubbning; fys., den rymd, som en
kropp undantrycker, när den nedsänkes i
en vätska. — Deplaceme’nt-skala, kurva,
som utvisar sambandet mellan ett fartygs
deplacement och djupgående. —
Deplace-me’nt-ton, måttet för fartygs deplacement
(eng. long ton = 1,016 kg.). Jfr
Registerton.

Déplaisant, fr. (1. depläsa’ng), -oangenäm,
vedervärdig. — Déplaisance (1. -angs),
ovilja, avsky. — Déplaisir (L-i’r), misshag.

Deplore’ra (lat. deplora’re), begråta,
beklaga. — Deplora’bel, beklaga,
beklagansvärd.

Deployera (1. -plåaje’ra; fr. déployer),
krigsk., utveckla, utbreda (t. ex. en
truppstyrka från en djupare formering, kolonn,
till linje framåt); använda, uppbjuda. —
Deploye’ring, sul3stantivet till föreg. verb.

Depolarisa’tor, fys., medel, som motverkar
polarisation, t. ex. i galvaniska element.

Depone’nd, Depone’nt, se under Deponera.

Depo’nens, pl. Depone’ntia, språkv., verb
med aktiv betydelse men passiv form, t. ex.
minnas.

Depone’ra (lat. depo’nere), nedlägga,
avlägga, nedsätta, lämna i förvar; förklara
för fri student. — Depone^nd (lat.
depo-ne’ndus), person, som skall undergå
deposition (se d. o.). — Depone’nt 1.
Depo’-sitor, person, som lämnat något i annans
förvar. —- Depositio’n, nedsättning,
insättning, överlämnande i förvar; även en

fordom vid universiteten bruklig ceremoni,
som bestod däri, att de nykomna på ett
handgripligt sätt av de äldre kamraterna
upptogos bland de fria studenterna. —
Depositionsbevis, bevis över de i en bank
deponerade medlens belopp. —
Depositionsrörelse, emottagande (till insättning) av
kapital, vilka återbetalas vid anfordran 1.
efter uppsägning. — Depo’sitobank, bank,
som mottager till förvaring klingande
mynt och opräglade ädla metaller. Se
Girobank. — Depo’situm, pl. Depo’sita,
anförtrott gods, inlagsfä. — Depositä’r 1.
De-posita’rie, person, som mottager något i
förvar.

Deponta’nus, lat. (av de, ifrån, och pons,
bro), eg. person, som (i följd av
ålderdomssvaghet) blivit nedkastad från en
bro; lastgammal människa, hos romarna
en person, som var utesluten från
befattning med allmänna angelägenheter.

Depopularise’ra (av lat. po’pulus, folk),
beröva (någon) folkets ynnest.

Depopulatio’n, Depopule’ra, se Depeuplera.

Depo’rt = Backwardation (se d. o).

Deporte’ra (lat. deporta’re), landsförvisa till
någon för brottslingar bestämd ort. —
Deporte’rad, till dylik ort landsförvist
person. —• Deportatio’n, landsförvisning till
en för brottslingar bestämd ort.

Déposé, fr. (1. -påse’; av lat. depo’nere,
nedlägga, glömma, betro), eg. nedlagd,
överlämnad i förvar; på franska varor, i
synnerhet konstverk: ensamrätt, ’’alla
rättigheter förbehållna". Jfr Breveté.

Depo’sita, se Deponera.

Deposita’rie, se Depositär (under Deponera.)

Depositic/n, Depo’situm etc., se under
Deponera.

Depossede’ra (fr. déposséder, av lat.
possi-de’re, besitta, äga), avhända, driva från
besittningen av något.

Depot (1. depå’; fr. dépot, av lat. depo’situm,
se Deponera) j Depotväxel, m. fl. Se Depå.

Depouillera (1. depoje’ra, fr. dépouiller, av
lat. despolia’re, skövla), utblotta, beröva.

Deprave’ra (lat. deprava’re), bortskämma,
fördärva. —• Depravatio’n, förskämning;
sedefördärv.

Depreciatio’n (fr. dépréciation,
värdeminskning), nedtryckning av ett föremåls (ett
mynts) värde i förhållande till ett annat;
värdeminskning. — Deprecie’ra,
åstadkomma värdeminskning.

Deprehensio’n (av lat. deprehe’ndere,
överraska, ertappa), överraskning,
ertap-pande. — Deprehe’nsus in flagra’nti
de-li’cto, gripen på bar gärning.

Deprekatio^n (lat. depreca’tio), avbön;
högtidligt avkunnande av en dom 1.
förbannelse; även förbön.

Deprekatfva absolutio’nsformeln, de ord,
De’us abso’lvat te (Gud förlåte dig), med
vilka fordom den katolske prästen med-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free