Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Depression ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
Depression—Derma
delade avlösning efter bikten. Jfr
Exhibi-tiva absolutionsformeln,
Depressio’n {lat, depre’ssio), nedtryckning,
nedplattning; fig., förtryck, nedslagenhet,
förslappning, ’’dåliga tider"; med,,
operation av grå starr, då kristallinsen
ned-tryckes; astr,, en himlakropps läge under
horisonten; vinkeln mellan en från
åskådarens öga till horisonten dragen linje och
horisontallinjen; geogr,, landområde, som
ligger lägre än havsytan; barometrisk
depression, fys, = Barometerminimum (se
d. o.) — Depressionsskott, krigsk., skott
ur ett med mynningen under den
horisontala linjen riktat skjutvapen. —
Depressionsvinkel, den vinkel ett skjutvapens
kärnlinje bildar mot horisontallinjen vid
ett depressionsskott.
Depre’ssula, lat, (av depri’mere, nedtrycka),
hot,, något nedtryckt. — Depre’ssum, hot,,
nedtryckt.
Depretie’ra (av lat, pre’tium, pris, värde),
nedsätta, underskatta.
Deprime’ra (lat, depri’mere), nedtrycka,
undertrycka; försvaga, förminska;
förödmjuka. — Deprime’rad, svag, nedstämd. —
Deprime’ntia, lat,, pL, med,, medel, som
minska blodomloppets hastighet.
Deprivatio’n (av lat, depriva’re, beröva),
berövande; avsättning
De profu’ndis, lat,, "ur djupen",
begynnelseord (i Vulgata) till 130 :e psalmen i
psal-taren, vilken psalm i katolska kyrkan
begagnas som bot- och sorgepsälm.
Depsi’der, kem,, esterartade derivat av
fenol-karbonsyror, nära besläktade med
naturliga garvämnen.
Depura’ntia, lat,, pL, med., blodrenande
medel.
Depura’tus, lat,, renad.
Depurge’ra (lat, de’purga’re), rena, rensa.
— Depurgati’v 1. Depurgatorisk, renande,
avförande.
Deputa’t (medelt-lat, deputa’tum), beskärd
del; ersättning in natura, som någon
erhåller utom sin lön; även anslag, apanage.
— Deputati’st, person, som erhåller ett
deputat.
Depute’ra (av lat, deputa’re, bestämma,
anvisa till), avskicka 1. förordna ombud. —
Depute’rad, ombud, sändebud från en
församling, korporation o. d.; riksdagsman.
— Deputeradekammaren, se Chambre des
députés, — Deputatio’n, en av minst tvenne
personer bestående beskickning från ett
stånd, korporation o. d.; riksdagsutskott.
Depå’ (fr, dépöt, av lat. depo’situm, se under
Deponera), nedsatt 1. anförtrott gods;
nederlagsplats, förvaringsställe,
förrådsrum för krigsmaterial. — Depåfartyg,
större fartyg, som förser torped- och
undervattensbåtar med förnödenheter. —
Depåfynd, arkeoL, fynd av påtagligt
gömda skatter 1. förråd. — Depåfästning,
befästningar till skydd för större förråd.
— Depåtrupper, krigsk., i krigstid bildade
trupper, som ersätter avgången inom
fälttrupperna. — Depåväxel, handelst,, ett
slags växel utan löpande karaktär.
Derangera (I, derangsje^ra, fr, déranger),
bringa i oordning, rubba, störa. —
De-range’rad, bragt i oordning; oordentlig;
bragt på obestånd. — Dérangement, fr,
(I, derangsjöma’ng), rubbning, oreda,
förvirring.
De ra’to, se Ratum,
Derb, ty,, bergsv,, kraftig, hård; miner,
formlös, icke kristalliserad.
Derbe’nd, turk,, pass, hål väg. — Derbendsji,
gatuuppsyningsman.
Derby, se Derhy-races,
Derby-dagen, eng, (I, da’rbi-), onsdagen före
pingst, då Derhy-races (se följande ord)
försiggår.
Derby-races, eng, (I, da’rbi re’sis), den
förnämsta kapplöpningen med hästar i
England. Äger rum onsdagen före pingst vid
Epsom i s. England.
De’rcums sjukdom, med,, en art fettsot.
Dere, turk, dal.
De re’bus va’riis et nonnu’IIis a’liis, lat,, om
åtskilliga saker och några andra (syftar
på ordsvammel).
Deregle’rad (fr, déréglé), oordentlig;
utsvävande.
Der er et yndigt land, da,, "det finns ett
fagert land", begynnelseorden i en dansk
nationalsång av Öhlenschläger, musik av
H, E, Kröyer,
Der Freiheit eine Gasse! ty,, åt friheten en
väg! säges den schweiziske
nationalhjälten Arnold Winkelried hava ropat, då han
i slaget vid Sempach (1386) störtade sig
mot fiendernas spjut.
Deride’ra (av lat. ride’re, le), utskratta,
håna. — Derisio’n, hån, begabberi.
De’rilindning (efter den ungerske ingenjören
Déri), en elektrisk
kompensationslind-ning. — De’rimotor, ett slags elektrisk
repulsionsmotor.
Deriva’ntia, Deriva’t m. fl., se under
Deri-v era,
Derive’ra (lat, deriva’re), avleda, härleda. —
Derivato’ria 1. Deriva’ntia, med,, avledande
medel. — Deriva’t, kem., kallas ett ämne
av ett annat, om det kan anses
uppkommet därur genom utbyte av en 1. flera
atomgrupper. — Derivatio’n, avledning;
härledning. — Derivatio’nsräkning, mat.,
metod att i serie utveckla en funktion
av en 1. flera variabler. —
Derivato’-risk, med., fördelande, avledande. —
Deri-va’tum, pl. Deriva’ta, språkv., härlett ord.
— Deriva’ta, mat., inom den högre
matematiken förekommande funktion, härledd
av en annan. Jfr Differentialräkning,
De’rketo 1. De’rketis, den syriska Astarte,
urspr. en vattengudomlighet.
De’rma 1. De’rmis, gr., hud; anat.,
läderhuden. — Dermany’ssus, zool., fågelkval-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
