Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Derme- ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Derme–Descendera
341
ster. — Derma’ptera, Dermato’ptera,
zool.y tvestjärtar. — Dermatiatri’ 1.
Dermiatri’, med., medicinsk behandling
av hudsjukdomar. — Dermati’n, miner.,
ett opalliknande mineral med svag
fett-glans. — Derma’tisk, beträffande
huden. — Dermati’tis, med.,
hudinflammation. — Dermato’chelys coria’cea, zool.,
lädersköldpadda. — Dermatoco’ptesskabb
(av gr. Wptein, hugga), en hos husdjur
uppträdande hudsjukdom. — Dermator
ge’n, hot., det yttersta cellagret i
vegetationspunktens embryonalvävnad. —
Der-matografi’, hudbeskrivning. — Dermato’l
(av lat. o’leum,o\]2i) ,kem., basisk
gallussy-rad vismutoxid, som användes såsom
antiseptiskt medel vid hudsjukdomar, sår o. d.
— Dermatolo’g, specialist på
hudsjukdomar.— Dermatologi’, läran om huden; även
= dermatopatologi (se nedan). —
Derma-tomyko’ser, svampsjukdomar i huden. —
Dermatopati’, hudsjukdom. —
Dermatopatologi’, läran om hudsjukdomar. —
Dermato’phagus-skabb (av gr. fage’in,
äta), en hos husdjur uppträdande
hudsjukdom. — Dermatoplasti’k =
dermo-plastik (se nedan). — Dermato’ptera,
zooL, se Dermaptera. — Dermato’s,
hudsjukdom. — Dermato’tylus 1. Dermo’tylus,
hudvalk, förhårdning av huden. —
Der-me’stes, zool., fläskbagge, fläskänger. —
Derme’stidæ, zool, en skalbaggsfamilj.
Hit höra t. ex. fläskbaggen, pälsbaggen
och museipesten. — Dermofi’1,
lanolinhal-tigt toalettmedel. — Dermoi’d 1.
Dermofd-cysta (av gr. ky’ste, svulst), med., en
egendomlig säcksvulst. — Dermoplastfk (av
gr. pWssein, bilda, dana), uppstoppning
av djurhudar; överflyttning av hud för
botande av hudskador. Jfr Taxidermi. —
Dermo’ptera, zool., djur med hudartade
vingar, t. ex. flädermössen. — Dermotomi’,
sönderdelning av huden, för densammas
undersökning.
Derme-, Dermo-, se under Derma.
Der Mohr hat seine Schuldigkeit (eg. Arbeit)
gethan; der Mohr kann gehen, ty., moren
har gjort sin plikt (eg. sitt arbete) , moren
kan gå, ("Die Verschwörung des Fiesco"
av Schiller.)
Dernier cri, fr. (1. därnie’ kri), ’’sista
skriket", sista modet, sista nyheten.
Dérobé, fr. (1. -råbe’), för stulen, lönnlig. —
A la dérobée, i smyg, förstulet, i lönndom.
Derogatio’n (av lat. deroga’re, minska, taga
ifrån), förminskning, inskränkning;
delvis upphävande av en förordning, lag o. d.
Jfr Ahrogatioyi. — Deroge’ra, delvis
upphäva en lag o. d.
Derosnes salt (1. dörå’ns -) = Narkotin (se
d. o.).
Déroute, fr. (1. dero’t), avväg; förvirring;
förstöring; krigsk., en besegrad
truppstyrkas oordnade flykt från slagfältet.
— Deroute’ra (fr, dérouter), vilseleda;
krigsk., spränga en truppstyrka.
Derwent, eng. (Z. dö’-oe’nt), "klart vatten",
i namn på floder och sjöar i England.
Dervi’sch, pers., eg. fattig; muhammedansk
munk 1. eremit.
Des., förk. för designa’tus, utsedd, utnämnd.
Desaggrega’tor (av fr. dés, bort, från, och
aggregat, se d. o.), ett slags krosskvarn.
Desagrea’bel {fr. désagréable), obehaglig,
vidrig, förtretlig. — Désagrement, fr. (1.
-gröma’ng), obehag, förtret, lyte, som gör
ett obehagligt intryck.
Désalés (1. -le’), ett vin från trakten av
Genèvesjön.
Desamida’ser, kem., ett slags enzym. Se d. o.
Desannexio’n (fr. désannexion), återvinning
av annekterat landområde.
Desappointera (1. desappåängte’ra, fr.
dés-appointer), krigsk., utstryka, avföra ur
rullorna; svika någons förhoppningar. —
Désappointement, fr. (1. -påängtöma’ng),
utstrykning ur rullorna; sviket hopp,
motgång, missräkning.
Desapprobation (fr. désapprobation),
ogillande.
Desapproprie’ra (fr. désapproprier),
av-hända sig, i synnerhet jordegendom. —
Desappropriatio’n, ett sådant avhändande.
Desapprouve’ra (1. -o-, fr. désapprouver),
ogilla, missbilliga.
Desarme’ra (fr. désarmer), avväpna; blidka.
Desassimilatio’nsprocess, fysioL, en inom den
levande växt- och djurorganismen ständigt
pågående process, varvid ämnen
förbrukas, sönderdelas och avskiljas. )(
Assimilationsprocess.
Désastre, fr. (1. desa’str), motgång, svår
olycka.
Desati’r, en teosofisk-mystisk samling
traditioner, spekulationer m. m. av tretton
föregivna profeter i Iran, årtusenden äldre än
Zarathustra. Arbetet är tillkommet i långt
senare tid på ett indiskt konstspråk.
Désavantage, fr. (1. desavangta’sj), nackdel,
olägenhet, förlust.
Desavoue’ra (fr. désavouer), Desavue’ra, ej
vidkännas, förneka; återkalla; ogilla,
jäva.
Descamiza’dos, sp. (av camisa, skjorta), "de
skjortlösa", ett demagogiskt parti i
Spanien. Jfr Sans-culotte.
Descemets hinna (1. dessömä^s -), anat.,
lager i ögats hornhinna, uppkallat efter
franske läkaren Descemet.
Descende’nsteori’, se under följande ord.
Descende’ra (lat. desce’ndere), eg. nedstiga;
härstamma. — Descende’nt, avkomling,
ättling; släkting i rätt nedstigande led.
)( Ascendent. — Descende’ns,
härstamning. — Descendensteori’,
Evolutio’ns-teori, Transformatio’nsteori 1.
Transmuta-tio’nsteori, härstamningslära, åsikten att
de olika djur- 1. växtarterna härstamma
från en 1. några få former. Se vid. Dar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
