Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Descente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
Descente—Deskvamera
winism. — Descensio’n, astr,, den båge av
ekvatorn, med vilken ett tecken av
djurkretsen 1. en viss stjärna liktidigt går
under horisonten.
Descente, fr. {L dässä’ngt), landstigning av
trupper; nedgång i en fästningsgrav.
Descha’mpsia (syn. Aira, delvis), bot,
växtsläkte tillhörande fam. Grami’neæ, — D.
alpi’na, fjälltåtel, ett allmänt
högfjällsgräs. — D. bo’ttnica, gultåtel, s. Östersjöns
kuster. — D. cæspisto’sa, se Aira. —
D. flexuo’sa, se Aira.
Descht, se Dascht.
Descloizit (1. deklåasi’t), miner., rödbrunt
mineral av zink- och blyoxid, vanadinsyra
m. m. Användes till framställning av
vanadinföreningar.
Desdemo’na, kvinnonamn, som bäres av
hjältinnan i den engelske skalden
Shake-speares sorgespel "Othello".
Desemballe’ra (1. -ang-, fr. desemballer),
packa upp.
Desennuyera (1. desangnuie’ra, fr.
désen-nuyer), fördriva ledsnad; muntra.
Desenrolle’ra {1. -ang-, fr. désenröler),
krigsk., utstryka ur rullorna, avskeda. Jfr
Enrollera.
Desensibilisa’tor, Desensibilise’ring, se under
Sensibel.
De’seret, honungsbiet, kalla mormonerna sin
stat i territoriet Utah.
Désert, fr. (1. desä’r, av lat. dese’rtum, och
detta av dese’rere, övergiva), öken,
ödemark.
Deserte’ra {fr. déserter, av lat. dese’rere,
övergiva), krigsk., rymma, avvika ur
krigstjänst. — Desertio’n, rymning,
överlöpande. — Desertö’r, rymmare,
överlöpare, avfälling.
Desespere’ra, se Desperera.
Déshabillé, fr. (1. desabije’, av déshabiller,
avkläda), nattdräkt, morgondräkt,
vardagsdräkt. — En déshabillé {1. ang -), i
vardags- 1. morgondräkt.
Desherite’ra (fr. déshériter), förklara för
arvlös.
Déshonneur, fr. (1. desànnö’r), vanära, skam.
— Deshonne’tt (fr. déshonnète) 1.
Des-honora’bel, vanhederlig. — Deshonore’ra,
vanhedra, förnedra.
Desiati’na, dets. som desjatin (se d. o.).
Desicka’tor (av lat. desicca’re, torka),
torkningsapparat.
Desiccatio’n (av lat. si’ccus, torr),
uttork-ning, uttorkande.
Desidera’bel, se under Desiderium.
Desidera’tum, lat. (av desidera’re, àstunda),
något som saknas, brist. — DesideratiV,
som uttrycker en önskan.
Deside’ria, se Desiderius.
Deside’rium, lat., önskan, åstundan. — Pi’um
desiderium, pl. Pi’a deside’ria, from
önskan. — Desidera’bel (fr. désiderable),
önskvärd, begärlig.
Deside’rius, latinskt mans- och Deside’ria,
latinskt kvinnonamn (av lat. desidera’re,
åstunda, efterlängta), den åstundade,
efterlängtade.
Designe’ra (lat. designa’re, av si’gnum,
tecken), beteckna, utmärka, bestämma;
utnämna; handelst., utmärka varor, som äro
i fara att försämras. — Designatio’n,
förteckning över ett varuparti; bestämmelse.
— Designa’tus, i det gamla Rom
benämning på en person, som blivit utsedd till
ett ämbete, men ännu icke trätt i utövning
av detsamma.
Desillusion (fr. desillusion), sviken
förväntan. — Desillusione’rad, besviken, berövad
sina illusioner.
Desinfekte’ra, se Desinficiera.
Desinfektio’n, m. fl., DesinfektöV, se under
Desinficiera.
Desinficie’ntia, se under Desinficiera.
Desinficie’ra (av fr. dés, bort, och lat.
in-fi’cere, smitta), rena från smitta 1.
smittämnen, befria, rena från lukt 1. stank
medelst rökning 1. andra smitt- och
luktför-drivande medel. — Desinficie’ntia, lat.,
pL, med., desinfektionsmedel, medel, som
fördriva lukt och smittämnen. —
Desinfek-tio’n, rening, verkställd på hygieniskt sätt,
förstörande av smittämnen. —
Desinfek-tionskalk, kem., klorkalk. —
Desinfektionsmedel, se Desinficientia. — Desinfektör,
apparat för verkställande av desinfektion;
person som yrkesmässigt verkställer
desinfektion.
Desintegra’tor (av fr, de’s, bort, och lat.
i’n-teger, hel), mek,, en slags kvarn,
uppfunnen av engelsmannen Carr. —
Desintegra-tio’n, felaktighet i sammanhang 1. form.
Desintresse’ra (fr. désintéresser), utlösa
medintressenter ur ett bolag 1. ett arv
genom att lämna dem deras andelar 1.
ersättning för desamma. — Desintresse’rad,
som blivit likgiltig, förlorat intresset (för
en sak); likgiltig; opartisk.
Desipe’ra 1. Desipie’ra (lat. desi’pere), eg.
vara tokig; slå sig lös, vara glad. — Du’lce
est desi’pere in lo’co, lat. ordspr., det är
nöjsamt att vid tillfälle slå sig lös.
Desira’bel = Desiderabel (se under
Desiderium) .
Désiré, franskt mans- och Désirée, franskt
kvinnonamn = Desiderius och Desideria
(se d. o.).
Desiste’ra (lat. desi’stere), avstå ifrån.
)( Insistera.
Desjatfn (av desjat, tio), ryskt ytmått
= 109,25 ar. — Desjate’vik, rysk
handelsvikt = 4,095 kg.
Deskribe’ra (lat. descri’bere), beskriva,
skildra. — Deskriptio’n, beskrivning,
skildring. — Deskriptiv, beskrivande,
skildrande.
Deskriptiv antropologi’, se Antropologi.
Deskvame’ra (lat. desquama’re, av squa’ma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
