Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Desmalgi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Desmalgi—Dussin
343
fjäll), med., fjälla. — Deskvainatio’n,
avfjällning.
Desmalgi’ (av gr. de’sma 1. desmo’s, band),
med.y smärta i ledbanden (ligamenten). —
Desmi’tis, inflammation i ligamenten. —
Desmobakte’rier, trådbakterier. —
Desmo-chauno’sis, ledernas uppsvällande. —
Desmodyni’ (av gr. odyne’, smärta),
smärta i lederna. —• DesmofIogo’sis (av
gr. phlogo’sis, inflammation),
inflammation av ligamenten. — Desmografi’ (av gr.
grajei7i, beskriva), anat., beskrivning av
ledbanden. —Desinoi’d, hård, fibrös svulst.
Desmoi’dreaktion, metod att pröva
mag-saften. —■ Desmologi’ (av gr. lo’g os, lära),
anat., läran om kroppens ligament;
kirurg., läran om bandagerna,
bandagelära. —■ Desmopati’ (av gr. pa’thos,
lidande), sjuklighet i ligamenten. —
Desmopatologi’, läran om ligamentens
sjukdomar. — Desmorrhe’xis (av gr. rexis,
bristning), senavslitning. —■ Desmotomi’
(av gr. te’mnein, skära), styckning av
ligamenten för vetenskapliga
undersökningar. — Desmotropi’ (av gr. tro’pos,
vändning), kem., det förhållande, att vissa
organiska ämnen i kemiskt hänseende
förhålla sig på ett tvenne strukturformler
motsvarande sätt. — Desmurgi’ (av gr.
e’rgein, arbeta), ett skadat ligaments
spjälkning och omlindning.
Desman, se Moschus.
Desma’na mosca’ta, zooL, desmanråtta, rysk
myskluktande mullvadsart, vars skinn i
handeln kallas myskbisam 1. silverbisam.
Desmanråtta, se Desmana.
Desmeknopp, bot., se Adoxa.
Desmeros, bot., se Malva.
Desmi’n (av gr. de’sme, knippa), mmer.,
pär-lemorglänsande mineral från Skottland,
Island m. fl. ställen.
Desmftis, m. fl., se under Desmalgi.
Desmo’dium, bot., tropiskt växtsläkte av
fam. Legumino’sæ. — D. gy’rans, är en
odlad art, mest bekant för de rörelser dess
blad utföra.
Desmologi’ m. fl., Desmurgi’, se under
Desmalgi.
Désobéissance, fr. (1. -sa’ngs), olydnad.
Desoblige’ra {1. -åblisj-, fr. désobliger), göra
otjänst; misshaga, stöta; bemöta oartigt.
— Désobligeance, fr. (1. -sja’ngs),
oartighet. — Désobligeant (1. -sja’ng), oartig,
ovänlig.
Desodorise’ra (av fr. dés, bort, och lat. o’dor,
lukt), borttaga dålig lukt. —
Desodora-tio’n, borttagande av lukt. —
Desodorise-rande medel, luktfördrivande medel. Se
Desinficientia.
DesoIe’ra {lat. desola’re), ödelägga; bedröva,
göra tröstlös. — Desole’rad, bedrövad,
tröstlös; öde, övergiven.
Désordre, fr. (1. deså’rdr), oordning;
utsvävning ; oenighet.
Desorganise’ra {fr. dé sorg anis er), upplösa
1. förstöra en organisk sammansättning;
bringa i oordning, rubba. —
Desorganisa-tio’n, upplösning; förvirring, rubbning;
med., abnorm förändring i en organism.
Desoriente’ra {fr. désorienter), vilseleda;
förvirra; bringa ur fattningen. —■
Des-oriente’rad, bragt ur fattningen; okunnig
om (viss sak).
Desoxide’ra 1. Reduce’ra, kem., helt 1. delvis
beröva en kropp dess halt av syre. —
Des-oxidatio’n, kemiskt tillvägagående, varvid
man helt och hållet 1. delvis berövar en
kropp dess syrehalt. Jfr Oxidera.
Despe’kt (av lat. despi’cere, se ned på,
ringakta) , brist på aktning; förakt. —•
Despek-te’ra, ringakta, förakta.
Despera’dos, sp., eg. de förtvivlade, namn på
ett radikalt politiskt parti i Spanien; fig.,
personer, som ställt sig utanför lagen.
Despere’ra {lat. desperaWe) 1. Desespere’ra
{fr. désespérer), förtvivla, misströsta. —
Despera’t {lat. despera’tus), förtvivlad,
hopplös; ursinnig. — Desperatio’n,
förtvivlan; ursinne.
Despobla’do, sp., ödemark.
Despolie’ra {lat. despolia’re), spoliera,
plundra, föröda. — Despoliatio’n,
plundring, rofferi.
Desponsa’ta, lat., fästmö. — Despoiisa’tus,
fästman. — Desponsatio’n, förlovning.
Despo’t {gr. despo’tes), envåldsherre,
tyrann; även titel för de grekisk-katolska
biskoparna i Turkiet. — Despo’tier, vissa
östromerska landskap, vilkas högsta
ämbetsmän benämndes despoter. —
Despo-ti’sm 1. Despoti’, envälde, oinskränkt
styrelseform. — Despo’tisk,
envåldshärs-kande, tyrannisk, egenmäktig.
Desquamatio’n, med., se Deskvamera.
Dess, tonk., tonen d, sänkt en halvton. —
Dessdur, durtonarten med dess till
grundton. Förtecknas med b för h, e, a, d och g.
Dessein, fr. {L dessä’ng), Dessä’ng, avsikt,
föresats; plan, utkast, skiss. — à dessein,
med flit. Jfr Dessin.
Dessert, fr. {1. dessä’r, av desservir, borttaga
överbliven mat från bordet), efterrätt. —
Dessertvin, vin, som drickes till
efterrätter.
Desservant, fr. {1. dessärva’ng, av desservir,
tjänstgöra) 1. Succursa’lepräst, en lägre
grad av kyrkoherdar inom katolska
kyrkan i Belgien.
Dessicca’tio (av lat. si’ccus, torr), med., ett
utvärtes medel, som åsyftar minskning av
ett sårs avsöndring.
Dessin, fr. {1. dessä’ng, av lat. designa’re,
med tecken utmärka), ritning, teckning;
mönster, utkast; tonk., tema (i en
komposition). — Dessine’ra, teckna, göra
utkast. — Dessinatö’r, tecknare,
mönsterritare. — Dessintråd 1. Fa^ontråd {1.
fa-så’ng-), metalltråd, som ej är rund i
genomsnitt utan kantig, stjärnformig 1. d.
Jfr Dessein.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
