- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
345

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Detestera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Detestera—Deuteropati

345

Deteste’ra {lat, detestaWi), avsky, förbanna.
—• Detesta’bel, avskyvärd.

Detine’ra, se Detenera.

Detlev 1. Ditlef, fomtyskt mansnamn,
folkvän.

Detlob 1. Detlof, forntyskt mansnamn, den
av folket ärade.

Detmar 1. Ditmar, forntyskt mansnamn,
folkets förökare, förstorare.

Detone’ra {fr. détonner), tonk., sjunga för
lågt, fig.y falla ur tonen. — Detonatio’n,
sjunkande ur tonen.

Detone’ra {fr, détoner; lat. detona’re), kem.,
avbrinna med knall 1. sprakning. —
De-tonatio’n, förpuffning; kemisk förening 1.
sönderdelning, åtföljd av en häftig och
stark knall. — Detonator, anordning, som
bringar en granatladdning att detonera.

Detorkve’ra {lat. detorque’re), befria sig
från en skuld genom att sätta en annan i
sticket därför; förvränga.

Détour, fr. {1. deto’r), krok, omväg; omsvep;
listig förevändning.

Detrahe’ra {lat. detra’here), eg. avdraga;
förtala. — Detra’ctis expe’nsis, efter
avdrag av omkostnaderna. — Detra’ctus
per-sona’lis, en alltefter förmögenheten större
1. mindre avgift, som i vissa länder måste
erläggas av var och en, som utflyttar ur
landet. —- Detraktio’n, avdrag; förtal.

Détrempe, fr. {1. -tra’ngp), tekn., vattenfärg,
limfärg.

Détresse, fr. {1. -trä’ss), ytterlig nöd;
själsångest.

Detrime’nt {lat. detrime’ntum, av dete’rere,
avgnida), skada, förlust, nackdel.

Detri’t 1. Detri’tus (av lat. dete’rere,
av-gnida), med., lämningar av en förstörd
kroppsdel; smådelar av en krossad
blåssten o. s. v.; geol.y rullstenslager;
sönder-nött bergartsmineral.

Detronise’ra (av lat. de, från, och gr.
thro’-nos, tron), störta från tronen, avsätta
från regeringen. — Detromsatio’n 1.
De-tronise’ring, avsättning från regeringen.

Detrunkatio’ii (av lat. de, från, och tru’ncus,
stam, bål), avhuggande, beskärande (av
växter).

Detru’sa, lat. (av detru’dere, stöta ned), hot.,
intryckt.

Detru’sor 1. Detruso’rium, lat. (av detru’dere,
stöta ned), med., instrument, avsett att
nedstöta i matstrupen fastnade kroppar.

De’tto, ital. (av lat. di’ctum, sagt), 1. Di’tto,
vanligen Di’to (förk. d:o 1. d:to), dylik,
det förut nämnda, av samma slag.

Detumesce’ns (av lat. detume’scere, lägga
sig, slakna), fysioL, tömmandet av den
blodmassa, som åstadkommit ansvällning
av vissa organ (ex. könsorganen); med.,
avtagande av en svullnad.

De’tur, lat., på recept: det må givas. —
D. ad cha’rtam c€ra’tam, det må utlämnas
i vaxpapper. — D. ad vi’trum 1. sca’tulam,
det må utlämnas i glas (flaska 1. burk). —

D. signe’tur (förk. D. 5.), gives och
på-skrives (på etiketten).

Deuca’lion, se Devkalion.

De’us, lat., pl. Di’i, fem. De’a {gr. theo’s,
sanskr. déwa, dèwas, eg. den lysande),
gud, gudinna. — Deus dat cui vult, lat..
Gud giver åt vem han vill. (Erik XIV:s
valspråk.) — D. ex. ma’china, lat., eg. en
gud från maskinen: i dramatiska arbeten
1. i livet en person, som på ett omotiverat
sätt uppträder och löser den invecklade
knuten, vilket i den antika tragedien ofta
var förbehållet en med hjälp av
teatermaskineriet nedsvävande gud. — D.
me-lio’ra, Gud bättre (det). — D. no’bis hæc
o’tia fe’cit, Gud har skänkt oss detta lugn.
{Virgilius.) — D. o’men ave’rtat. Gud
avvände detta förebud! Himlen bevare! —
D. prote’ctor no’ster. Gud vår beskyddare.
(Johan III:s valspråk.) — D. te’rminus,
rom. myt., "gränsgud". Se Terminus. —
Bo’no cum deo (förk. B. c. D.), med Guds
nåd och vilja, om Gud vill. — De’um co’lit,
qui no’vit, den, som känner Gud, ärar
honom. {Seneca.) — Est deus in no’bis, det
är en Gud i oss. {Ovidius.) — Mu’ndus est
de’i vi’va sta’tua, världen är Guds levande
avbild. — Ni’hil est quod deus effi’cere non
po’ssit, för Gud är ingenting omöjligt.
{Cicero.) — Nos reme’dia, deus salu’tem,
la,t., vi (giva) medlen (=läkemedlen). Gud
frälsningen (1. hälsan). — Pri’mus in o’rbe
deos fe’cit ti’mor (människornas) fruktan
är det, som först skapat gudar i världen.
{Statius.) — Quod deus be’ne ve’rtat
(förk. Q. D. B. V.), Gud vände det till det
bästa, Gud låte det lyckas! — Quod vult
deus, vad Gud vill (må ske)! Som Gud vill!
— Quos deus pe’rdere vult, deme’ntat
pri’us, dem Gud vill störta i fördärvet,
berövar han först förståndet. (Latinsk övers,
av en vers i Sofokles’ "Antigone".)

Deuschtsjik, ry., kalfaktor, soldat, anställd
såsom uppassare för en officer.

Deut., förk. för Deuteronomion (5 :e Moseb.).

Deuteragoni’st (av gr. de’vteros, den andre),
i forngrekiska dramat den person, som
framställde karaktärer, vilka uppehöllo
konflikter med styckets huvudperson.

Deuterano’p (av gr. de’vteros, annan, och
o’psis, synförmåga), grönblind.

Deutergi’ (av gr. devto’s, senare, och eWgon,
verkan), med., sammanfattning av
läkemedels efterverkningar.

Deuterium, kem., tungt väte (väteisotop
med atom vikt 2).

Deuterogami’ (av gr. de’v ter os, den andre,
och ga’mos, äktenskap), andra
äktenskapet, omgifte.

Deuterono’mion (av gr. de’v ter os, den andre,
och no’mos, lag), eg. den andra lagen; 5:e
Moseb.

Deuteropati’ (av gr. de’v ter os, den andre, och
pa’thos, lidande), med., eftersjukdom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free