Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Diadem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
Diadem—Diagnosis
per. — Diade’lfiska kallas på nämnda sätt
hopväxta ståndare. — Diadelfi’st, till
klassen Diadelfia hörande växt.
Diade’m (gr. dia’derna), furstlig pannbindel,
kunglig huvudprydnad; ett slags
damhår-prydnad.
Dla’dema to’rtile, lat, (av torque’re, vrida),
herald.^ hjälmkrans, en bindel av
olikfärgade band, som bäres ovanpå hjälmen.
Diadermiatri’ (av gr. dia’, genom, de^rma,
hud, och iatrei’a, behandling), mec?.,
metoden att, efter bortskaffandet av överhuden,
anbringa läkemedel på läderhuden, i
avsikt att låta dem genom uppsugning ingå
i organismen.
Diade’xis 1. Diadoche’, gr. (av diade’chestai,
följa efter vartannat), med.y en sjukdoms
övergående i en annan.
Diadochokine’sis, med., oförmåga att snabbt
växla motsatta rörelser.
Diado’ker {gr. dia’dochoi), pL, eg.
efterföljare, tronföljare; särskilt Alexander den
stores överfältherrar, som efter hans död
delade hans rike.
Dia’dosis (av gr. diado’nai, fördela sig),
näringsämnenas fördelning i kroppen; med.,
upphörande av en sjukdom.
Diadu’menos, gr. (av diade’in, ombinda), den
sig själv (med segerbindeln) bekransande,
en berömd staty av den grekiske mästaren
Polykleitos.
Diæ’resis (gr. di-ai’resisy av di-aire’in,
sönderdela), Die’resis 1. Tre’ma, språkv.,
tecken (två punkter över den senare av två
vokaler, t. ex. aè>), som angiver att de
båda självljuden i en diftong skola uttalas
vart för sig; metr., den i mitten av vissa
versmått (ex. alexandriner)
förekommande cesuren (se d. o.), som uppstår
därav att ordslut och versfotslut
sammanfalla.
Diafa’n (av gr. diafai’nein, låta skina
igenom) , fys., genomskinlig. — Diafa’nbilder,
genomskinliga bilder av glas 1. d. —
Diafani’, ett slags imitation av
glasmålning. — Diafanite’t, genomskinlighet. —
Diafanome’ter, fys., instrument till
mätande av ett ämnes, särskilt luftens,
genomskinlighet.— Diafanora’ma, en
genomskinlig målning, en fotografisk
efterhärm-ning av kopparstick på därtill särskilt
preparerat papper (diafa’n-papper). —
Diafanosko’p, apparat för undersökning
av fröns genomskinlighet; med.,
instrument för undersökning medelst
genomlysning. — Diafanoskopi’ 1. Diafanoskope’ia,
undersökning medelst genomlysning.
Diafoni’ (gr. diafo’nesis), missklang; tonk.,
i antiken dissonans; under tidigare
medeltiden en tvåstämmig sats. ) ( E u f o n i. —
Diafonfk = Diakustik (se d. o.). —
Dia-fo’msk, missljudande.
Diafora’, gr., Dia’phora, lat., talk., talfigur,
som består däri, att ett ord i samma sats
användes i olika betydelser. Ex. ’’Där såg
jag såg vid såg, varthelst jag såg."
Diafore’s (av gr. dia’, genom, och fe’rein,
föra, leda), med., hudutdunstning;
svettdrivande behandling. — Diafore’tica 1.
Diafore’tiska medel, svettdrivande medel.
Diafori’t, miner., ett mineral av antimon,
bly, kvicksilver och svavel.
Diafra’gma (av gr. dia’, genom, ochfra’ssein,
begränsa), mellangärde; hot., skilje-
väggar vid bladfästena i ihåliga
växt-stammar, t. ex. gräsen; fys., porös vägg,
som åtskiljer vätskor utan att elektriskt
isolera dessa; opt., benämning på i tuber
och mikroskop anbragta, med
cirkelformiga öppningar försedda skivor för
utestängande av de icke centrala strålarna.
— Diafragmapump, tekn., en slags pump,
som användes för länsning av
schakt-ningar för byggnadsändamål o. d. —
Diafragmaström, fys., elektrisk ström,
som uppstår, när en vätska pressas genom
en porös vägg, diafragma.
Diafteri’n, kem., oxikinaseptol, ett
antiseptiskt medel. — Diafto’1, k^m., kinaseptol,
ett pulverformigt antiseptiskt medel.
Dia’ftora (av gr. diafthei’rein, förstöra,
fördärva), med., förskämning (t. ex. av
näringsmedlen i magen); förruttnelse.
Diafy’s (av gr. diafy’ein, växa igenom),
anat., de långa benens rörformiga,
märg-fyllda mittstycke. Jfr Epifys; bot.,
missbildning, bestående i central
genomväx-ning av blommor. — Floripa’r diafys, bot.,
föreligger om den genomvuxna blomaxeln
(se ovan) bär en ny blomma. — Frondipa’r
diafys, bot., föreligger om den
genomvuxna blomaxeln (se ovan) är ett
lövbladskott. — Racemipa’r diafys, bot.,
föreligger om ett genomvuxet lövbladskott (se
ovan) bär sidoställda blommor.
Diagene’s (av gr. dia’, genom, och ge’nesis,
uppkomst), geoL, omvandhng, varvid
lösa avlagringar övergå i fasta bergarter.
Diagene’tisk process = Diagenes (se föreg.
ord).
Diageotropi’sm, se Tropismer.
Diagly’f (av gr. diagly’fein, inskära) 1.
Dia-gly’pt, inskuren och i fördjupning arbetad
figur. Jfr Anaglyf.
Diagno’sis 1. Diagno’s, gr. (av diagigno’skein,
särskilja, noga pröva, känna), i allm.
sammanfattningen av ett tings särskiljande
kännemärken; med., utforskande och
angivande av en sjukdom efter dess
väsentliga kännetecken. —• Diagnostik, med.,
vetenskapen om det sätt, varpå liknande
sjukdomar skola skiljas från varandra och
till sin karaktär bestämmas. —
Diagno’-stiker, sjukdomskännare. —
Diagnosti-se’ra, i korthet angiva ett tings, i
synnerhet en sjukdoms, beskaffenhet. —
Dia-gno’stisk, särskiljande; tjänlig till
utforskande och bestämmande av en sjukdom. —
Diagnostiska tecken, tecken, som antyda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
