Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Diagometer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Diagometer—Dialys
349
en sjukdoms beskaffenhet och tillstånd för
ögonblicket.
Diagome’ter, fys,, ett instrument till
utrönande av kroppars förmåga att leda
elektricitet.
Diagonal (av gr, dia’, genom, och goni’a,
vinkel), geom., rät linje, som
sammanbinder två icke bredvid varandra liggande
vinklar i en rätlinig figur 1. en av plana
sidoytor begränsad solid figur; även ett
slags kyprat ylletyg med snett löpande
räfflor. — Diagonalfraktu’r, med., brott på
kraniet utefter dess största diagonal. —
Diagonalkraft, resultanten till två krafter.
Diagra’f (av gr, diagrajein, avteckna), ett
instrument, varmed man mekaniskt kan
teckna efter naturen. — Diagrafi’, konsten
att teckna med diagraf; ett slags fonetisk
skrift.
Diagra’m (av gr, diagrajein, avteckna),
tonk,, det av fem linjer bildade notplanet;
partitur; geom,, geometrisk figur, som
tjänar att åskådliggöra en algebraisk
sats; mek,, apparat för att åskådliggöra
satsen om kraftparallellogrammen; hos
gnostikerna tvenne i varandra försänkta
trianglar med initialbokstaven till det
högsta väsendet i mitten (även i
frimure-riet förekommer denna symbol). Se vid.
Grafisk framställning,
Diaheliotropi’sm, se Tropismer,
Diaka’ustika 1. Diaka’ustisk linje, fys,,genom
brytning alstrad kaustika (se d. o.). Jfr
Katakaustika,
Diakine’ma, gr,, med,, benknotornas
lossnande från varandra.
Diakla’ser (av gr, diakla’n, sönderbryta),
petrogr,, bergarternas
förklyftningsspric-kor. Jfr Paraklas,
Diakly’sis, gr, (av diakly’zein, rensköl ja),
med,, skölj ning, gurgling. — Diakly’sma,
gurgelvatten.
Diako’dion, gr,, se Diacodium,
Diako’n (av gr, dia’konos, tjänare), djäkne;
hjälppräst; kyrkotjänare; i den äldsta
kristna kyrkan titel för den person, som
ombesörjde församlingens ekonomi m. m.
— Diakona’t, en diakons 1. diakonissas
ämbete. — Diakoni’, den kyrkliga
hjälpverksamheten. — Diakoni’k, vetenskapen
om diakonien (se d. o.). — Diakoni’ssa,
barmhärtighetssyster, som ägnar sin
verksamhet åt sjukas skötande, små barns vård
0. s. v.
Dia’kope, gr,, med,, sönderskärning,
sönder-huggning.
Diakri’s (av gr, diakri’nein, urskilja,
särskilja), bedömande, särskiljande,
iakttagande, i synnerhet av sjukdomar och vad
med sådana äger sammanhang. —
Dia-kri’tisk, som ligger till grund för
bedömande 1. särskiljande, i synnerhet av
sjukdomar. — Diakritiska tecken, skrivtecken,
som tjäna till att underlätta bokstävers
1. ords riktiga uttal 1. riktiga uppfattning.
såsom i hebreiska språket; till dem räknas
även interpunktionstecknen.
Diaktini’sm (av gr, dia’, genom, och akWs,
stråle), fys,, förmåga att genomsläppa
kemiskt verksamma ljusstrålar. Jfr
Ak-tinograf och Aktinometer, — Diakti’nisk,
som genomsläpper kemiskt verksamma
strålar.
Diakusti’k (av gr, dia’, genom, och ku’ein,
höra), fys,, läran om ljudets
fortplantning.
Diaky’m, se Diachym,
Dia’l, farm,, diallylbarbitursyra, ett
sömnmedel.
Diale’kt (gr, dia’lektos), eg. samtal; munart,
allmogemål. — Dialekta’1, till en dialekt
hörande. —- Dialekti’k (av gr, dia’lektos,
samtal), fil, urspr. samtalskonst; senare
filosofi; logik; konsten att genom ett
so-fistiskt användande av logiska former i
diskussion förvilla sin motståndare. —
Diale’ktiker, en person, som är bevandrad
i dialektiken 1. skicklig i att föra en logisk
diskussion. — Diale’ktisk, logisk,
överensstämmande med dialektikens läror. —
Dialektisk metod, en strängt vetenskaplig
metod. — Dialektolo’g, en kännare av
munarterna. — Dialektologi’, läran om
munarterna.
Diale’mma (gr, dia’leimma, av diale’ipein,
utelämna), ett avbrytande av något;
lucka; med,, den feberfria mellantiden, i
synnerhet i frossor.
Dialla’g, gr,, miner,,^ ett grönt 1. brunt
pärle-morglänsande mineral, vilket utgör en
huvudbeståndsdel i bergarten gabbro.
Dialle’l 1. Dialle’los, gr,, log,, ett slags felslut,
förklaring av två begrepp genom
varandra; cirkelbevis.
Dialo’g (gr, dia’logos), samtal (eg. mellan
två personer); i dramat samtal mellan två
1. flera, i motsats mot monolog (se d. o.).
Berömda filosofiska dialoger ha författats
av Platon, Petrarca, Giordano Bruno,
Leibniz, Schelling m. fl. — Dialogise’ra,
framställa i dialogform.
Dia’logus creatura’rum moraliga’tus,
("Djursamtal med moraliska utläggningar"),
latinsk fabelbok, är det första fullständigt
daterade tryckalster, som framställts i
Sverige. (Tryckt i Stockholm av Joh.
Snell 1483).
Dialu’rsyra, kem,, en genom svavelvätes
inverkan på alloxantin bildad syra.
Dialy’s (gr, dia’lysis, av dia’, genom, och
ly’ein, upplösa, släppa), kem,, ett
tillvägagående, som består däri, att man medelst
ett pergamentpapper 1. d., som utgör
bottnen av den i vatten något nedsänkta
dialysatorn (se nedan), särskiljer lösta
ämnen av olika molekylstorlek. Bland
dessa äro de, som gå igenom
pergamentpapperet och inkomma i vattnet,
kristalli-niska föreningar, de, som icke gå genom
detta papper, utan kvarstanna i dialysa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
