- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
351

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Diaphoni ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Diaphoni—Diatomaceæ

351

Diaphoni’, se Diafoiii.

Dia’phora, se Diafora.

Diaphore’tica (av gr. diafore’in, förskingra),
pLy med., svettdrivande medel.

Diaphra’gma, se Diafragma. —
Diaphrag-malgi’, med., smärta i mellangärdet. —
Diaphragmati’tis och Diaphragmi^tis,
inflammation i mellangärdet. —
Diaphrag-matoce’le, mellangärdsbråck.

Dia’plasis, gr. (av pWssein, bilda), eg.
återbildning; med., en vrickad kroppsdels
återförsättande i rätt läge. — Diapla’sma,
grötomslag; baddning; ingnidning. Jfr
Kataplasma.

Diapno’ika, gr., pl., med., lindrigt
svettdrivande medel.

Diapositi’v, genomskinlig, positiv,
fotografisk bild, t. ex. skioptikonbild.

Diapto’sis, gr. (av diapi’ptein, falla igenom),
med., oförmodad händelse (t. ex. en
brytning av en sjukdom); misstag (i
behandlingen av en sjukdom).

Diapye’ma 1. Diapye’sis, gr. (av pyei’n, vara
sig), med., varbildning; bröstböld. —
Dla-pye’tisk, varbefordrande.

Di’ar, nord. fornk., gudar; föreståndare för
templen.

Dia’rium, lat, dagbok; kladd; anteckningar
i tidsföljd över till ett ämbetsverk inkomna
och därifrån utgångna {ingående och
utgående diarium) ärenden. — Diariebevis,
ett av registerförande tjänsteman
utfärdat bevis om diariets innehåll i fråga om
viss sak.

Diarki’ (av gr. dis, dubbel, och arche’, välde),
tvåmansvälde.

Diarrhæ’a, lat.. Diarré (av gr. dia’, genom,
och rhe’in, flyta), med., utsot, övermåttan
stark avsöndring från tarmkanalens
slemhinna.

Diarthro’s, gr. (av dia’, genom, och a’rthron,
ledgång), med., rörlig ledgång.

Diaskeva’st (gr. diaskevaste’s), eg.
anord-nare; kritisk bearbetare av en skrift,
särskilt av de homeriska dikterna.

Diaspiri’n, farm., förening av bärnstenssyra
och salicylsyra. Svettdrivande medel.

Diaspo’r, miner., ett gulaktigt, grönvitt,
pärlemorglänsande mineral, bestående av
lerjord och vatten. Träffas bl. a. i Ural och
vid Chemnitz.

Dia’spora, gr. (av diaspe’irein, förskingra),
kringspriddhet, med särskilt avseende på
de utom Palestina kringspridda judarna;
kristna församlingar bland främmande
trosbekännare. — Diaspora’präst, präst i
en församling, som lever bland andra
trosbekännare.

Diasporome’ter, fys., instrument för
bestämmande av förhållandet mellan de brytande
vinklarnas storlek hos tvenne prismor, för
att de tillsammans må bilda ett
akroma-tiskt system.

Diasta’ltisk (av gr. diaste’llein, skilja.

söndra), skiljande sig, utsträckande sig åt
olika sidor.

Diastafo’r, kem., ett koncentrerat
diastas-preparat, som användes för att bortta
stärkelseappretur ur tyger.

Diasta’s, gr. (av dia’, genom, och hista’nai,
vara skild från), kem., ett egendomligt
kvävehaltigt, i vatten lösligt ämne (ett
Enzym, se d. o.), som under mältningen
av sädeskornen bildar sig i deras groddar
och har förmåga att förvandla de
mäl-tade kornens stärkelsehaltiga delar i
druvsocker och dextrin; med.,
mellanrummet mellan benändarna vid benbrott. —
Diasta’sprov, ett kontrollprov på mjölks
friskhet.

Diaste’ma, lat., pl., anat., mellanrummen
mellan tänderna.

Diastime’ter, ett instrument till
bestämmande av ett ställes avstånd från en viss punkt.

Dia’stole {gr. diasto’le), eg. isärdragning;
metr., förlängning av en i sig själv kort
stavelse; ett skrivtecken i den grekiska
skriften, som användes för att skilja
sammansatta ord från lika ljudande enkla;
fysioL, hjärtats utvidgningsrörelse. Jfr
Systole.

Diastro’f, se Diastrofism.

Diastrafi’sm (av gr. dia’, genom, och strofe’,
vändning), geol., rörelse i den yttre
jordskorpan. Perioder i diastrofismen kallas
diastro’fer.

Diasty’lon 1. Dias ty’1, gr. (av dia’, åtskils, och
sty’los, pelare), pelarsal hos de forna
grekerna och romarna, med avståndet mellan
pelarna tre gånger så långt som dessas
diameter.

Diaterma^n, gr., genomtränglig för värme.
)( Aterman. — Diatermanfsm,
Diater-manite’t, Diatermansi’, egenskapen att
vara diaterman.

Diatermi’, metod att genom högfrekventa
elektriska strömmar höja temperaturen i
kroppens inre, t. ex. för att utan blödning
förstöra elakartade nybildningar.

Diate’s (av gr. dia’thesis,
kroppsbeskaffenhet, sundhetstillstånd), med., en abnorm
beskaffenhet hos kroppen i allm. 1. dess
olika organ, varigenom den blir mottaglig
för en viss sjukdom; sjukdomsanlag.

Diate’ssaron (av gr. dia’, genom, och
te’s-sares, fyra, d. v. s. strängar), tonk., under
antiken och medeltiden benämning på
kvarten; teoL, det grekiska namnet på en
berömd evangeliiharmoni, författad av
Tatianus år 172.

Diathe’ke, gr., förbund, testamente (det
gamla och nya).

Diato’m, gr., miner., i en viss riktning lätt
klyvbar.

Diatoma’ceæ, Diatomace’er, Diato’meæ 1.
Diatoméer (av gr. diate’mnein,
sönderdela), bot., en grupp bland algerna, vars
individer bestå av en enda cell. —
Diato-mac€’jord, bergmjöl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free