Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Diatomin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S52
Diatomin—Didaktik
Diatomrn, ett gult färgämne i Diatomace’er,
Diato’nisk (av gr, dia, genom, och to’nos,
ljud), tonk.j framskridande genom hela
och stora halva toner. ) ( K r o m a t i s k.
— D. skala, grundskalan, den tonföljd, som
går genom de 7 huvudtonerna i en oktav
samt utgöres av 5 hela och 2 halva tonsteg.
Diatre’m (av gr. dia’, genom, och tre’ma,
mynning), geoL, rörformig krater, genom
vilken explosionsartat utbrott av gaser
under starkt tryck ägt rum utan lavaflöde.
Diatre’sis, gr. (av diatitra’n, genomborra),
med., genomborrning.
Diatri^b (gr. diatri’be), eg. lärd avhandling
1. skrift; bitter granskningsskrift, kritisk
stridsskrift.
Diatropi’sm, se Tropism.
Diattosystem, elektrotekn., ett efter
italienaren Diatto uppkallat system att
sektionsvis leda ström till ett spårvägsnät, så att
sektionerna först bli strömförande, då en
vagn kommer in på dem.
Diatypo’sis, gr. (av diatypu’n, bilda,
gestalta), talk., åskådliggörande genom
bilder.
Di’avlos, gr., tonk., dubbelflöjt, allmänt i
bruk hos de gamla grekerna; dubbelt
kapplopp, d. v. s. två gånger banans längd.
Dia’zo-föreningar (av gr. dis, två gånger, och
fr. azote, kväve), kem., organiska
föreningar, som innehålla två atomer kväve
bundna vid varandra. Användas vid
framställning av färgämnen. — Diazotypi’,
fotogr., ett kopieringsförfarande.
Di’bbla (eng. dihhle), lantbr., nedlägga frön
i jorden i särskilda med planteringspinne
gjorda hål. — Dibbelmaskin, maskin för
dibbelsåning.
Di’brachys, gr. (av dis, två gånger, och
brachy’s, kort), metr., versfot, bestående
av 2 korta stavelser:
Dicearki’, se Dikearki.
Dicefa’lisk, se Dicephalium.
Dice’ntra (syn. Dielytra 1. Diclytra), bot.,
växtsläkte tillhörande fam. Papavera’ceæ
(underfam. Fumaria’ceæ). — D.
specta’-bilis, lyrblomma, införd från Kina på
1840-t. Blommor lyrformiga, stora, ljust
rosenröda i lutande klase.
Dice’phalus, lat. (av gr. dis, två gånger, och
kefale’, huvud), med., missfoster med
tvenne huvuden. — Dicefa’lisk, tvehövdad.
Diceroba’tis, zool., djävulsrockor.
Dichofyi’, gr. (av di’cha, tvåfaldig, och. fy’ein,
bliva, varda), med., en hårsjukdom, som
består däri, att hårstråna klyva sig i
ändarna.
Dichogami’, se Dikogami.
Dichoto’ma (härledning se Dikotomi’), bot.,
gaffelgrenad, upprepat tvågrenad.
Dichotomi’, Dichoto’misk, se Dikotomi,
Diko-tomisk.
Di’chrom (av gr, dis, två gånger, och
chro’-ma, färg), bot., tvåfärgad.
Di’chtuiig und Wahrheit, ty., dikt och san-
ning, titel på den tyske skalden Goethes
självbiografi.
Dickel, en vid klockgjutning kring
gjutkär-nan anbragt utfyllning av lera, som utgör
den blivande klockans modell.
Dickkopp, zool., namn på den bredpannade
iden i Göta älv.
Dicksonska vandringspokalen, svensk
idrottstrofé, uppställd 1895 av J. Fr. Dickson,
som ständigt vandringspris för fotlöpning
en engelsk mil.
Diclytra, bot., syn. Dicentra (se d. o.).
Di conse’ntes, lat., "de församlade gudarna",
beteckning för den år 217 f. Kr. i den
romerska statskulten upptagna grekiska
gudakretsen.
Dicotyledo’neæ 1. Dikotyledo’ner, bot., växter
med två hjärtblad, en av de båda
huvudavdelningarna av fanerogamgruppen
Angiospe’rmeæ. Jfr Monocotyledoneæ.
Dicra’num, bot., skogsmossa, ett artrikt
släkte allmänna bladmossor.
Di’cta, lat., se Dictum.
Dicta’mnus, bot, ett till fam. Ruta’ceæ
hörande växtsläkte, nattfackla. — D. a’lbus,
diptam, odlas som prydnadsväxt. Var förr
officinen.
Di’cta vo’lant, scri’pta ma’nent, lat., det
talade flyger sin kos, det skrivna står kvar.
Dicte’ra, se Diktera. — Dicta’men, se
Dic-tamen. — Dicta’ndo, lat., genom
föreläsande. — Dictio’n, se Diktion. — Di’cto
lo’co, på bemälta ställe. — Dicto di’e, på
sagda dag. — Dictum, pl. Di’cta, eg. sagt;
visst ställe i en skrift, språk, utsago,
yttrande. — Dictum cla’ssicum,
betydelsefullare yttrande av en klassisk författare.
— Dictum, fa’ctum, sagt och gjort. —
Dictum pro’bans, bevisställe i en skrift. —
Dicta te’stium, vittnens utsago.
Dictionnaire, fr. (1. -siånä’r), se Diktionär.
Di’cto di’e, se d. d.
Di’ctum, se under Dictera.
Di’ctum de o’mni et nu’llo, lat., log., "sagt
om allt och intet", logisk regel enl. vilken
det som gäller om släktet också gäller om
arten, och att det som frånkännes släktet
också måste frånkännas arten.
Dictyogra’ptus 1. Dictyone’ma, paleont., en
grupp graptoliter från silurtiden. —
Dictyone’maskiffern, som har stor
utbredning inom undersiluren, karakteriseras av
D. flabellifo’rmæ.
Dicype’llium, bot., växtsläkte av fam.
Lau-ra’ceæ, Brasilien. — D. caryophylla’tum,
lämnar barken nejlikkanel 1.
nejlikkassia. Stammens ved, som
användes till finsnickerier, kallas
rosenträ från Cayenne.
Didache’ ton do’deka aposto’lon, gr., "de tolv
apostlarnas lära" (vanligen blott Didache’,
"lära"), fornkristen uppbyggelseskrift av
okänd författare.
Didaktfk (av gr. dida’skein, lära,
undervisa), undervisningskonst. — Dida’ktiker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
