- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
353

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Didaskalia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Didaskalia—Dies

353

person, som är kunnig i didaktik. —
Di-da’ktisk, undervisande, lärorik. —
Didaktisk poesi, lärodikter.

Didaska’lia, gr., undervisning, lärdom; den
instruktion, som de grekiska
dramaturgerna gåvo skådespelarna; den tävlan,
som ägde rum mellan dramaturgerna
genom uppförandet av deras verk; tavla,
varpå en dylik tävlan beskrevs och som
upphängdes i teatern.

Dide’lphys, gr., med., dubbel livmoder; zool.,
pungråttsläktet, som tillhör fam.
Didel-phi/idæ. — D. muri’na, se Aeneasråttan.

Di’didæ, zooL, en familj duvfåglar. Hit hör
D r o n t e n (Didus).

Didier, franskt mans-, och Didière, franskt
kvinnonamn (1. -e’ och -ä’r) = Desiderius
och Desideria.

Di’do, fenicisk mångudinna; Kartagos
grund-läggarinna och ^neas’ älskade.

Didot {1. didå’), ryktbar fransk
boktryckare-och l3okhandlarefamilj.

DiMrachmon, forngrekiskt mynt. Se
Drachma.

Di’drik, zool., en art afrikansk guldgök,
även kallad smaragdguldgök,
Lampro-mo’rpha capri’nus.

Di’drik, tyskt mansnamn = Dietrich.

Di’drik av Bern (Bern = Verona), hjälten i
Didrikssagan, tysk medeltidssaga. Se
under Bern.

Di’drikssagan, se föreg. ord.

Die dummen Schweden, ty. (1. di dommen -) ,
"de dumma svenskarna", ett eg. blott i
Sverige använt uttryck för svensk
godtrogenhet.

Didus, zool., se Dididæ.

Didy’m, kem., förr ansett som ett metalliskt
grundämne, innehåller enl. nyare
forskningar två metaller, neodym och
praseo-dym.

Didymæ’us, gr. och rom myt., ett binamn till
Apollon, av Di’dy ma, en jonisk ort, där
guden hade en urgammal helgedom.

Di’dymis, lat., anat., testikel.

Didy’miskt komma, tonk., skillnaden mellan
den stora och den lilla heltonen (Vs: ^^A).

Didymft, miner., en art kaliglimmer.

Didynami’a 1. Didyna’mia, hot., fjortonde
klassen i Linnés växtsystem, innefattar
växter, vilkas tvåkönade blommor hava
fyra ståndare, två längre och två kortare.
— Didyna’ma, tvåväldiga, sägas
ståndarna vara hos de blommor, som tillhöra
klassen Didynamia. — Didynami’ster,
växterna av nämnda klass.

Die blaue Blume, se Blå Blomman.

Die Bre’tter, die die Welt bedeuten, ty., de
bräder, som föreställa världen, d. v. s.
tiljan, teatern. (Schiller.)

Diece’s, se Diæces. — Diecesa’nförfattning,
stiftsstyrelse genom biskopar. —
Die-cesa’nsyno’d, prästmöte. — Dieci’a, se
Diæcia. — Dieci^ster, bot., växter, som

23. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. L

höra till klassen Diæcia. Se Diæcia, Dioika
och Dikliner.

Diege’sis, gr., talk., omständlig redogörelse.

— Diege’tisk, omständligt berättande.

Die’go, spanskt mansnamn = Jakob.

Die-hards, eng. (1. daj av die, dö, och hard,

hård), populär benämning på
ytterlighetsmännen inom engelska konservativa
partiet.

Dielektricitetskonstant, se Dielektriskt ämne.

Diele’ktriskt ämne (av gr. dia’, genom), fys.,
isolerande ämne, genom vilket en elektrisk
influensverkan (se Influens) kan försiggå.

— Dielektricitetskonsta’nt, den laddning
en elektriskt laddad kropp förmår giva en
med dielektriskt ämne omgiven kropp,
jämförd med laddningen om samma kropp
varit omgiven av luft utgör det
dielek-triska ämnets dielektricitetskonstant. Den
är lika med kvadraten på ämnets (optiska)
brytningsindex.

Diely’tra, bot., syn. Dicentra (se d. o.).

Di’em pe’rdidi, lat., jag har förlorat en dag,
yttrande av kejsar Titus, då en dag
förgått, utan att han utfört en god gärning.

Dience’phalon, anat., mellanhjärnan.

Dienst, ty. (1. dinst), 1. Knekt (ty. Knecht),
byggn., kallas i den gotiska stilen vardera
av de smala kolonner, som fogas intill
murpelarna för att bära valvgördlarna.

Die’resis, se Diæresis.

Diervi’lla, bot., nordamerikanskt och
östasiatiskt busksläkte av fam.
Caprifolia’-ceæ. — D. hy’brida är samlingsnamnet på
ett stort antal vackra, odlade
trädgårdsformer.

Di’es, lat., dag, tidpunkt. — D. absolutio’nis,
"avlösningsdagen", skärtorsdagen. — D.
acade’micus, dag, då det icke föreläses vid
universitetet. — D. adora’tus, "den
tillbedda dagen", långfredagen. — D. a quo,
jur., "dag från vilken" en
överenskommelse gäller. — D. ad quem, jur., "dag till
vilken" en överenskommelse gäller. —
D. a’ter, svart dag, en dag, på vilken någon
olyckshändelse ägt rum. — D. canicula’res,
hunddagarna, rötmånaden. — D. ci’nerum,
askonsdagen. — D. circumcisio’nis (eg.
omskärelsedagen), nyårsdagen. Sitt
latinska namn har den erhållit därav, att
Kristus på den dagen blev omskuren. —
D. compete’ntium, "de sökandes dag",
skärtorsdagen. — D. consecra’ti, "helgade
dagar", juldagarna. — D. cri’ticus, med.,
viktig 1. avgörande dag (i sjukdomar). —
D. depositio’nis, "nedläggandets dag"
begravningsdag (ett helgons). — D. fa’stus,
"lovlig dag", rättegångsdag i antikens
Rom. — D. fa’ustus, lycklig dag. — D.
feria’les, feria’ti 1. fe’sti, helgdagar,
festdagar hos forntidens romare. — D.
flo’-rum, "blomsterdag", palmsöndagen. —
D. hodie’rno, den dag i dag är. — D.
incarnatio’nis, "människoblivandets dag",
Mariebebådelsedag. — D. indulge’ntie,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free