- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
354

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Die schönen Tage ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

354

Die schönen Tage—Differera

’’överseendets dag’’, skärtorsdagen. — D.
intercala’ris, skottdag. — D. Jo’vis,
torsdag. — D. lu’ivæ, måndag. — D. Ma’rtis,
tisdag. — D. Mercu’rii, onsdag. — D.
na-ta’lis, "födelsedag". — D. natura’lis, astr,,
den naturliga dagen, d. v. s. dagen från
det ögonblick, då solen uppgår över
horisonten, tills hon sjunker under
densamma. — D. iiefa’stus, "olovlig dag",
då rättegång ej fick hållas i det antika
Rom, olycklig dag. — D. novi’ssimus,
yttersta dagen. — D. o’mnium sancto’rum,
alla helgons dag. — D. Palma’rum,
palmsöndagen. — D. profe’stus, söckendag. —
D. ramo’rum, "grenarnas dag",
palmsöndagen. — D. reconciliatio’nis,
"försoningsdagen", skärtorsdagen. — D. rogatio’num
1. supplicatio’num, böndag. — D. saluta’ris,
"den frälsande dagen", långfredagen. —
D. sa’iicti, "heliga dagarna", påskveckan.

— D. Satu’rni, lördag. — D. so’lis, söndag.

— D. spi’ritus, Helige andes dag 1.
Pingstdagen. — D. statio’num, fastedag inom
den äldsta kristna kyrkan. — D.
strena’-rum, "nyårsgåvornas dag", nyårsdagen. —
D. supre’ma, yttersta dagen. — D. Ve’neris,
fredag. — D. viri’dium, skärtorsdagen. —
A die, från ifrågavarande dag. — Ad dies
vi’tæ, på livstid.

Die schönen Tage etc., se under Aranjuez.

Dièse, fr. (Z. diä’s), tonk., fransk benämning
på höjningstecknet (#).

Dieselmotor {L di’s-), en av tyske ingenjören
R. Diesel uppfunnen råoljemotortyp, i
vilken antändningen av oljan sker genom
kompression och därav följande
överhettning av den insugna gasen.

Di’es i’ræ, di’es i’lla, so’lvet sæ’clum in
fa-vi’lla, lat.y vredens dag, den dag, som skall
förvandla världen till aska — en efter de
båda första orden uppkallad katolsk hymn
över yttersta domen.

Di’esis, gr.y tonk., hos de gamla grekerna en
viss del av en helton; numera det intervall,
som utgör skillnaden mellan en stor och
liten halvton.

Die So’nne geht in meinem Staat nicht
u’n-ter, ty.y i mina länder går ej solen ned.
("Don Carlos" av Schiller.)

Die’spiter, Zat., dagens fader, ett av Jupiters
tillnamn.

Di’es solutio’nis, handelst., en växels 1.
anvisnings förfallo- 1. betalningsdag.

Die’t (av gr. di’aita, levnadssätt), med.,
levnadsordning, ordning med avseende på
hälsans fordringar i mat, dryck, sÖmn,
vaka, rörelse, könsförhållanden o. s. v.
Hålla diet, leva enkelt, måttligt och
återhållsamt, dels enl. vissa, allmänt kända
sundhetsre^ler, dels i synnerhet med
avseende på mat och dryck efter särskilda,
av läkare meddelade föreskrifter. Jfr
Diète. — Dieteti’k, regler för en sund
levnadsordning; hälsolära. —• Diete’tisk,
hörande till 1. överensstämmande med die-

tetiken. — Die’tisk, som har avseende på
dieten.

Diète, fr. (1. diä’t; av gr. di’aita,
levnadssätt), diet (se d. o.); riksmöte, riksdag. —
Die’ter, dagtraktamente, dagavlöning. —
Dietin (/. diätäng), provinsmöte,
provinslantdag (i det gamla polska riket).

Diete’ris, gr., tid av tvenne år. — Diete’risk,
tvåårig.

Dieteti’k, Die’tisk, se Diet.

Dietrich (Z. di’t-), tyskt mansnamn,
folk-behärskare. Därav Di’drik,

Diety’lbarbitu’rsyra, kem., se Veronal. —
Dietylbarbitursyrat natron, se
Veronal-natron.

Diety’lsulfo’nmety’lmeta’n, kem., se Trional.

Dieu, fr. (1. djö, av lat. de’us. Gud),
förekommer i en mängd franska talesätt. —
Adieu {— A dieu), eg. till Gud; farväl
(vårt adjö). — Mon dieu (1. mång -), min
Gud. — Par dieu, Pardieu, vid Gud. —
Dieu et mon droit (1. - e mång dråa’). Gud
och min rätt, engelska riksvapnets devis.

Dieudonné {1. djödånne’), franskt
mansnamn, given åt Gud.

Die We’ltgeschichte ist das We’ltgericht, ty.,
världshistorien är domen över världen.
("Resignation" av Söhiller.)

Diezevgme’non, tonk., den andra av de fem
tetrakord (se d. o.), i vilka grekerna
indelade sitt tonsystem.

Difalangarki’ (av gr. dis, två gånger, och
fa’lanx, falang), dubbelfalang, en
mace-donisk krigsordning.

Difeny’1, kem., fotogr., en framkallare.

Diffame’ra (lat. diffama’re, av fa’ma, rykte),
nedsätta, illa berykta. — Diffamatio’n,
förklenande, ärerörigt förtal. —
Diffama’-tor, äreskändare; utspridare av
förklenande rykten. — Diffamato’riska skrifter,
smädeskrifter.

Differdfngerbalk, I-formig järnbalk med
mycket breda flänsar.

Diffèré, fr. (1. -färe’), "som får anstå",
mindre brådskande (om telegram).

Differe’ns, DifFere’nsräkning,
Differentia’l-räkning, Differentiatio’n, Differentie’ra
m. fl., se under Differera.

Differenti’sm = Determinism (se d. o.).

Differe’ra (lat. diffe’rre), avvika; vara olika
1. av olika tanke; underkänna. —
Diffe-re’ns (fr. différence, lat. differe’ntia),
skillnad, olikhet. — Differenshandel,
handel där säljaren fullgör sin förbindelse
därigenom, att han till köparen erlägger
skillnaden (differensen) mellan det
överenskomna priset och dagens börspris,
vadan han ej behöver leverera varan.
Detta slags handel (hasardspel) är i vissa
länder i lag förbjudet. —
Diifere’nsräk-ning, Differe’nskalkyl, mat., handlar om
differenserna mellan variabla kvantiteter.
Differe’nt, olik, skiljaktig; åtskild. —
Differentia’1-, såsom led av namnet på
vissa fysiska instrument (t. ex. differen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free