Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Differo res severas in crastinum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Differo res severas in crastinum—Digerera
355
tialanemometer, -barometer,
-galvano-meter o. s. v.), betecknar i allm., att en
huvudrörelse försvagas genom en rörelse
i motsatt riktning. — Differentialer, mat.,
de oändligt små, mot gränsvärdet noll
konvergerande storheter med vilka man
räknar i differentialkalkyler. —
Differentialräkning, Differentialkalkyl, mat.,
grundlaget för nästan hela den högre
matematiken, handlar om funktioners
derivator. — Differentialrörelse, mek., en
rörelse, som uppkommer genom
sammansättning av två rörelser. —
Differentialtull, det förhållandet, att samma vara i
samma land är belagd med olika tullsatser.
— Differentialväxel, kugghjulsväxel, som
åstadkommer ett sådant samband mellan
tre rotationer, att en blir proportionell
mot skillnaden mellan de två andra.
Användes allmänt på bilar. — Differe’ntia
speci’fica, lat., log., det 1. de begrepp,
genom vilka det, som skall definieras,
särskiljes från allt annat, som faller inom
omfånget av samma släkte. —
Differentia-tic’’n, mat., tillämpning av
differentialkalkylen på ett matematiskt uttryck;
hiol. och fil, uppkomst av olikhet mellan
två 1. flera av de enheter, som bilda ett
aggregat 1. en massa. — Differentie’1
diagno^s, med., det slags
sjukdomsbestämning, som särskiljer sjukdomar, vilka
hava flera lika symtom. — Differentie’ra,
mat., utföra den matematiska operation,
som kallas differentiation (se d. o.). —
Differentieri’ng, biol, ombildning av ett
urspr. enhetligt, levande system (cell,
organ, organism), varigenom detta utbildas
olika i olika delar.
Di’ffero res seve’ras in cra’stinum, lat., jag
uppskjuter allvarsamma saker till
morgondagen.
Diffe’rtur, lat., underkännes.
Diffessio’n (av lat. diffe’ssio, nekande, av
dijfite’ri, förneka), handelst., förnekandet
att man skrivit sitt namn under en växel.
Jfr Diffitera. — Diffessio’ns-ed, jur., den
ed, varmed den, som nekar äktheten av ett
av motparten förebragt dokument, skall
bekräfta sitt bestridande.
Diffici’1 {lat. dijji’cilis), svår; ogen; knarrig.
— Diffikulte’t, svårighet; hinder.
Difficile est sa’tiram non scri’bere, lat., det
är svårt att låta bli att skriva en satir
(däröver); ett yttrande i Juvenalis’
satirer.
Difficu’lter mo’bilis, lat., svår att få i rörelse.
Diffikulte’t, se under Difficil.
Diffite’ra (av lat. diffite’ri, förneka),
handelst., förneka sin namnunderskrift å en
växel. Jfr Diffession.
Difflue’ra {lat. difflueWe), upplösa sig,
smälta.
Diffo’rm {fr. difforme), vanskaplig,
oformlig, ful. — Difformite’t, vanskaplighet,
fulhet; lyte.
Diffo’rmis, lat. (av dis-, åtskils, och fo’rma,
form), bot., olikformad.
Diffraktio’n (av lat. dijfri’7igere,
sönderbryta), fys., ljusets böjning.
Diffunde’ra (av lat. diffu’ndere, sprida),
utgjuta, utbreda sig.
Diffu’s {lat. diffu’sus), vidlyftig, utbredd,
splittrad; otydlig. — D. peritoni’t, med.,
över hela bukhinnan utbredd
inflammation.
Diffusio’n (av lat. diffu’ndere, sprida), kem.,
gasers 1. vissa vätskors förmåga att av sig
själva mekaniskt genomtränga 1. blanda
sig med varandra; fys., ljus- och
värmestrålars oregelbundna återkastning. —
Diffusionsmetod, en metod att tillverka
betsocker. —■ Diffu’sor, en rörledning, som
så småningom vidgar sig, varigenom
hastigheten hos en däri strömmande
vätska kan kontinuerligt nedbringas och
trycket därinom på samma sätt ökas.
Difteri’ 1. Difteri’t (av gr. difthe’ra,
avdragen hud), med., elakartad inflammation i
någon slemhinna, i synnerhet i
luftstrupens och svalgets; akut
infektionssjukdom förorsakas av difteribacillen, —
Dif-teri-se’rum, mot difteri verksamt
blodserum, tappat av djur, vilka behandlats
med kulturer av difteribaciller. —
Difteri-toxi’n, det av difteribacillerna alstrade
giftet.
Difto’ng {gr. dijthöngos), språkv., vokaliskt
dubbelljud, stavelse bildad av tvenne enkla
vokaler, vilka sålunda frambringas genom
samma utandningsstöt, t. ex. au i August.
—■ Difto’ngisk, tveljudande.
Digale’n, farm., ett digitalispreparat.
Diga’llussyra, kem., galläpplegarvsyra.
Digami’ (av gr. dis, två gånger, och g a’mos,
äktenskap), gifte för andra gången. Jfr
Bigami och Polygami.
Diga’mma, gr., dubbelgamma, en bokstav i
det äldsta grekiska alfabetet, med ljud
av v.
Diga’stricus, lat., anat., som har två bukar.
Di’gel {ty. Tiegel, tegelformat föremål),
boktr., den platta i en digelpress, som
utför trycket. — Digelpress, ett slags press
med två plattor, av vilka den ena är
underlag för stilen och den andra utför trycket.
Användes huvudsakligen för
framställning av smärre tryckalster.
Digerbergssandsten, petrogr., en hårdnad
porfyrtuff, som förekommer i Dalarna.
Digere’ra {lat. dige’rere), eg. föra åtskils;
fysiol., smälta (mat etc.); kem., upplösa i
lindrig värme; smälta malm. —•
Digere’n-tia, lat., pL, med., fördelande medel. —
Dige’sta, lat., pL, en av särskilda
avdelningar bestående samling skrifter; jur.,
den av östromerske kejsaren Justinianus
föranstaltade samlingen av stycken ur
äldre romerska rättslärdas skrifter. —
Digestio’n 1. Digere’ring, fysiol.,
matsmältning ; upplösning i lindrig värme. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
