- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
358

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dilucida intervalla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

358

Dilucida intervalla—Diniz

Dilo’gisk, tvetydig, som kan tolkas på
tvenne sätt.

Dilu’cida interva’lla, se under Intervall.

Dilucidatio’n, lat.y upplysning, förklaring.

Dilu’dium, lat. (av lu’dus, lek), mellanspel;
mellanakt; frist; vilotid.

Dilue’ra {lat. dilu’ere), uppspäda; avtvå,
utplåna. —■ Dilue’ntia, pl., med., renande,
blodförtunnande, lösande läkemedel. —
Dilue’ndo, ital., tonk., med en småningom
bortdöende ton. — Dilutio’n, lat.,
förtunnande, upplösning.

Diluvialbildningar, Diluvia’nsk, se följande
ord.

DiluVium, lat, eg. översvämning, syndaflod;
geoL, diluvialbildningar, av fossila
organiska lämningar karaktäriserade
avlag-ringar av lera, sand, stenar m. m., som äro
yngre än tertiärperioden, men äldre än
alluvium, och som förr antogos vara
åstadkomna av den i bibeln omtalade
syndafloden. —• Diluvia’nsk, till översvämning
hörande. Jfr Antediluviansk.

Dim., tonk. förk. för diminuendo (se d. o.).

Dimanche de la passion, fr. {1. dima’ngsj dö
la passiå’ng), femte söndagen i fastan. —
D. des rameaux (1. - dä ramå’),
palmsöndagen.

Dime (1. däjm), nordamerikanskt silvermynt
= 10 cents = 37 öre.

Dime, fr. (1. dim), tionde.

Dimensio’n (lat. dime’nsio), utsträckning till
längd, bredd och djuplek; mått, omfång;
grad. — Dimensionslag, lag ang.
dimensioner å virke för att förhindra för långt
driven avverkning å skog.

Dime’r (av gr. dis, två gånger, och me’ros,
del), bot., kallas en blomma, som har
två-taliga kransar.

Di’meter (av gr. dis, dubbelt, och me’tron,
mått), metr., vers, bestående av två fötter.
—• Dime’trisk, den axonometriska
projektion, där projektionerna av två axlar äro
lika stora.

Dimety’l, kem., en radikal, som anses bestå
av två gånger metylens kolväteatomer.

Dimetylbenso’1, kem., se Xylol.

Dimetylbutadien, kem., se Butadièn.

Dimetyletylkarbino’l, kem., Amylenhydrat
(se d. o.).

Dimi’dium, lat., hälft. — Dimfdia pars,
halva delen. — Dimidium fa’cti, qui coe’pit,
ha’bet, eg. början är hälften av det
hela; väl börjat är hälften vunnet. —
U’Itra dimidium, över hälften.

Diminue’ndo, se under följ. ord.

Diminue’ra (lat. diminu’ere)f minska,
förringa; avtaga. — Diminue’ndo, ital., tonk.,
med småningom avtagande styrka;
liktydigt med decrescendo, tecknas
— Diminutio’n, minskning; avkortning,
eftergift. — Diminutfvum, lat., 1.
Diminutiv, språkv., förminskningsord, som bildas
genom särskilda avledningsändelser.

Dimissio’n m. fl., se under Dimittera.

Dimissoria’1 (av lat. dimi’ttere, bortskicka),
tillståndsbevis, utfärdat av en präst till
en annan, med tillåtelse för den senare att
förrätta en kyrklig handling (vigsel o. d.),
som rör den förres församling.

Dimitte’ra (lat. dimi’ttere), låta gå,
bortskicka, föravskeda; avdanka. —
Dimis-sio’n, entledigande, avskedande. —
Dimis-sionsexamen, avgångsexamen; teoretisk
prästexamen. — Dimissionspredikan,
avskedspredikan. — Dimissionsrätt, rätt för
vissa läroverk att få de av sina lärjungar,
som avlagt godkänd avgångsexamen, utan
vidare prov antagna såsom lärjungar vid
en högre stående läroanstalt. —
Dimis-sione’ra, begära avsked från en befattning.

Dimity, eng. (1. di’mmiti), ett engelskt
kyp-rat bomullstyg.

Dimo’rf (av gr. dis, dubbelt, och mor fe’,
gestalt), tvåformad. — Dimorfa blommor,
hot., blommor, i vilka dimorfi (se följande
ord) är rådande. — Dimorfi’ 1. Dimorffsm,
kem., miner., den hos vissa ämnen
förekommande egenskapen att vara dimorfa,
d. v. s. att kunna uppträda i två oförenliga
kristallformer; hot., det förhållandet, att
i somliga blommor ståndarna äro längre
än pistillen, medan i andra blommor av
samma art motsatsen äger rum.

Dimo’rphum, lat., hot., tvåformig.

Dimove’ra (lat. dimove’re), fortskaffa,
avlägsna.

Dina, hebreiskt kvinnonamn, den fridömda,
oskyldiga. Även förk. av Bernhardina
m. fl. namn.

Dinar (lat. dena’rius), fornarabiskt
guldmynt, i medeltal = 8 kr.; enheten för det
serbiska myntsystemet, motsvarar 1 franc
= 72 öre.

Dinari’der, geol., se Alpider.

Dinastegel, kvartstegel, ett slags högeldfast
tegel.

Di’nde, hot., se Taro.

Diner 1. Diné (fr. dtnée), middagsmål. —
Dine’ra, spisa middag.

Dine’ro, sp. (port. dinheiro)^ föråldrat
spanskt och portugisiskt mynt av växlande
värde. Jfr Denar.

Ding an sich, ty., ting i och för sig, i
motsats till tingen, så som de te sig hos oss,
ett av den tyske filosofen Kant använt
uttryck.

Di’ngon 1. Varraga’len, zooL, Australiens
vilda hund, Ca’nis Di’ngo.

Dinhe’iro, port., se Dinero.

Dinitroglycerfn, explosiv vätska, använd
som tillsats till nitroglycerin (se d. o.).

Dinitroglyko’1, giftig, explosiv, oljeartad
vätska.

Dinitroklorhydrfn, explosiv vätska, använd
som tillsats till nitroglycerin (se d. o.).

Dinitroortokreso’lka’lium, kem., se
Antinon-nin.

Diniz (1. dini’s)y portugisiska formen för
Dionysius.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free