- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
360

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Diostosis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

360

Diostosis—Dipsacus

ceæ. Träd 1. buskar i varmare länder.
Lämnar huvudmassan av världshandelns
ehen-holts. Flera arter ha ätliga frukter. —
D. Kaki, kakifikon, persimon, ett av de
viktigaste fruktträden i Östasien, även
odlat i Kalifornien, varifrån export till
Europa sker.

Diosto’sis 1. Diosto’s, gr. (av oste’on, ben),
kirurg.f benförskjutning.

Dioxia (gr. dioxe’ia)y tonk., i antiken och
under medeltiden benämning på kvinten.

Dioxiantrakino’n, kem., förekommer i
iso-mera former såsom alisarin, kinisarin
m. fl.

Dioxibenso’1, kem., förekommer i de isomera
formerna pyrokateki’n, recorci’n och
hydrokino’n.

Dio’xikane’lsyra, se Kaffesyra.

Dioxipuri’n, kem., se Xantin.

Di’pali’, ind. myt., fest till ära för gudinnan
Lakshmi (se d. o.).

Dipavamsa, "Öns historia", en
sydbuddhis-tisk kyrkohistoria från 300-t., som är den
äldsta framställningen av Ceylons
historia.

Dipente’n 1. Dimone’n, kem., ett flytande
kolväte, som förekommer i många eteriska
oljor och terpentiner och luktar likt citron.

Dipla’sion, se Dubbelflygel.

Dipeta’lisk (av gr. dis, dubbelt, och pe’talon^
blad), bot., tvåbladig, med två kalkblad.

Di’phda, astr., stjärna i Valfiskens
stjärnbild.

Dipho’nium, gr.-lat., tonk., tonstycke för två
stämmor.

Diphtheri’tis, se Difteri.

Diplanome’ter, meteor., instrument för
bestämmande av vindens styrka och
riktning.

Diplakusi’, med., dubbelhörande. Det ena
örat hör en högre ton än det andra.

Diplasia’sm {gr. diplasiasmo’s), språkv.,
fördubbling av en konsonant.

Diplegi’, med., dubbelsidig förlamning.

DipIeidosko’p (av gr. diplu’s, dubbel, e’idos,
bild, och skope’in, skåda), fys.,
astronomiskt instrument till iakttagande av
solens och fixstjärnornas kulminationer.

Diplo’docus, paleont., ett 12—16 m. långt
ödlesläkte från Amerikas jura.

Diploe’, gr. (av diplu’s, dubbel), anat.,
ben-märgshaltig vävnad mellan kraniets båda
halvor.

Diploi’dion, gr., den del av de forngrekiska
kvinnornas chiton (se d. o.), som upptill,
rikt prydd, hängde ned som en krage.

Diploko’cker, bot., en form av bakterier.

Diplo’m {gr. di’ploma), eg. något dubbelt
sammanviket; urkund, brev, vari man
ut-nämnes till någon värdighet (t. ex.
doktorsvärdighet, adelskap, ledamotskap i
något sällskap etc.). — Diploma’t, person,
som ägnar sig åt och förstår diplomatien;
sändebud vid ett utländskt hov; fig., en
världsklok, beräknande man. — Diploma-

ta’rium, samling av äldre handlingar. —
Diplomati’, vetenskapen om staters
inbördes förhållanden och särskilda intressen;
konsten att avhandla med främmande
makter. — Diplomatfk, urkundslära,
diplomvetenskap, konsten att granska gamla
urkunder, som röra det offentliga livet
(nyttjas även stundom liktydigt med
diplomati). — DipIoma’tisk, som tillhör en
beskickning 1. ett sändebuds göromål;
noggrann; kontrollerad i minsta detaljer;
beräknande. — Diplomatiska corpsen 1.
kåren {fr. Corps diplomatique), samtliga
personer, som tillhöra främmande makters
beskickningar vid ett hov.

Diploma’ni, lat., se Tabellani.

Diplome’ter (av gr. diplu’s, dubbel, och
me’tron, mått), fys., instrument, medelst
vilka man kan övertyga sig om, att man
ser två bilder av föremål, som befinna sig
nära den fixerade punkten.

Diplopi’ (av gr. diplu’s, dubbel, och ops, öga),
med., en ögonsjukdom, under vilken
föremålen visa sig dubbla; dubbelseende.

Diplopo’da, zool, tusenfotingar.

Diplosko’p (av gr. diplu’s, dubbel, och
sko-pe’in, se), fys., apparat för iakttagande av
de subjektiva färgerna.

Diplostemo’n (av gr. dipWos, dubbel, och
ste’mma, krans), bot., är den blomma, som
har en krans kronblad och två kransar
ståndarblad, med yttre kransens ståndare
motsatta foderbladen, inre kransens
motsatta kronbladen. — Obdiplostemo’n är
den blomma där ytterkransens ståndare
äro motsatta kronbladen.

Diplota’xis, bot., växtsläkte tillhörande fam.
Crucijeræ. — D. mura’lis, mursenap, och
D. tenuifo’lia, sandsenap, ogräsväxter,
införda och spridda genom barlast.

Di’pnoi (av gr. di’pnoos, försedd med två
lufthål), Dipno’er, Dipne’usti, zool.,
fiskklassen Lungfiskar.

Dipodi’, gr., metr., dubbelfot, en förening av
två versfötter.

Dipo’didæ, zool., springråttor.

Dipo’l (av gr. dis, två gånger, och pol), två
lika stora elektriska laddningar (1. poler)
med motsatt tecken, och belägna på
mycket litet avstånd från varandra.

Dippels olja, farm., en olja, som fås genom
torr destination av organiska ämnen,
vanligen raspade hjorthorn.

Dipro’sopus (av gr. dis, dubbelt, och
pro’-sopon, ansikte), med., ett
dubbelmissfoster med två sammanvuxna huvuden,
vilkas ansikten äro åtskilda och bilda en
vinkel.

Dipsaca’ceæ, Dipsacace’er, Dipsace’er, bot.,
väddväxter, växtfamilj av ordn.
Aggre-ga’tæ. Rikligast i Medelhavsländerna och
Orienten. Svenska släkten Dipsa’cus,
Knautia, Scabio’sa och Succi’sa.

Dfpsacus, bot., växtsläkte av fam.
Dipsaca’-ceæ. — D. pilo’sus, hårig kardtistel, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free