- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
361

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dipsektor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dipsektor—Dirigera

361

D. silve’ster, kardtistel, odlade och någon
gång förvildade. Den senares styva,
hak-formiga skärmblad brukades förr i
klädesfabriker.

Dipse’ktor, fys., vinkelmätningsinstrument
till mätande av havshorisontens och
kusternas depression samt de senares avstånd.

Dipsomani’ (av gr, di’psa, törst, och mani’a,
raseri), ett av oro, sömnlöshet och ångest
föregånget, periodiskt återkommande
begär efter starka drycker. — Dipsoma’n,
periodisk drinkare, "periodsupare".

Dfptam, farm., se Dictamnus.

Di’ptera, gr.^ zooL, tvåvingar, insekter med
två hinnaktiga vingar.

Diptera’ltempel, se Dipteros.

Dipterocarpa’ceæ, bot., växtfamilj av serien
Parieta’les. Stora träd, mest i tropiska
Asien. Lämna hartser, kamfer och ätliga
frön. Viktiga släkten äro Dipteroca’rpus,
Dryoba^lanops, Sho’rea och VateWia.

Dipteroca’rpus, hot,, växtsläkte av fam.
Dip-terocarpa’ceæ. Höga ostindiska träd, rika
på balsamer, hartser och flyktiga oljor. —
D. ala’tus, D. tubercula’tus, D. turbina’tus,
lämna gurjunbalsa7n (woodoil), som
användes mot spetälska.

Dipteroceci’dier, zooL, gallbildningar å
växter förorsakade av tvåvingar {Di’ptera).

Dipterologi’, zooL, vetenskapen om
tvåvingarna (Di’ptera).

Di’pteros, gr., 1. Diptera’ltempel, ett antikt
grekiskt tempel, kring vilket två
fullständiga kolonnrader löpa.

Di’pterus, paleont., en fossil lungfisk från
devontiden.

Di’pteryx odora’ta, hot., ett högt träd av
fam. Legumino’sæ, i n. Brasilien. Lämnar
s. k. holländska tonkabönor — D.
opposrti-fo’lia, lämnar s. k. engelska tonkabönor.

Dipto’ton, gr., språkv., substantiv, som har
blott två böjningsformer.

Dipy’os, med., missfoster med dubbel undre
kroppshalva.

Dfpygus dibra’chius, med., ett slags
dubbelmissfoster med två armar. — D.
tetra-bra’chius, ett dylikt med fyra armar.

Di’pylon, gr. (av dis, dubbelt, och py’le, port),
’’dubbelport", det antika Atens n.v.
stadsport, utanför vilken en stor, under
århundraden begagnad gravplats låg. Man
har här funnit lerkärl från den
"geometriska stilens" tid (omkr. 1000—700 f. Kr.),
varför denna period ofta benämnes
Dipy-lon-tiden och vissa för densamma
karakteristiska kärl, Dipylon-vaser.

Dipy’r, miner. = Skapolit (se d. o.).

Dipyrrhi’chios, gr. (av dis, dubbelt, och
pyrrhi’chios) y metr., versfot bestående av
två pyrrhichier (se Pyrrhichius).

Di^ptychd^n 1. Dipty’k (av gr. di’ptychos,
dubbelviken), två med varandra
förbundna skrivtavlor, som utvändigt voro
prydda med elfenbensniderier och plägade
givas de tillträdande romerska konsulerna

till gåva; altaruppsats av tvenne
tillsammanfällbara tavlor. Jfr Triptyk.

Dir., förk. för director 1. direktör.

Di’ra nece’ssitas, lat., "den grymma
nödvändigheten", citat ur ett ode av Horatius.

Di’rce, lat., se Dirke.

Directoire, fr. (1. diräcktå’ar), direktorium
(se d. o.). — Directoire-stil, konsth.,
övergångsstil mellan Ludvig XVI:s stil och
empirestilen.

Directorial, fr. (1. -tåria’ll), direktorial (se
d. o.).

DlrectoVium, lat., den romersk-katolska
kyrkokalendern, som angiver datum för de
olika mässorna och festerna m. m. Jfr
Direktorium.

Dire’ctor mu’sices, lat., musikdirektör; i
Sverige titel för lärare i musik vid
universiteten. Jfr Direktör.

Dire’kt (lat. dire’ctus, av diri’gere, styra),
rak, som icke begagnar omvägar;
omedelbar ; rakt fram; utan omsvep; omedelbart.

Dire’kt anföring (lat. ora’tio re’cta), språkv.,
ordagrant återgivande av en persons ord.
)( Indirekt anföring.

Dire’kta skatter, skatter, som gäldas
omedelbart av de personer, vilka enl.
lagstiftarens mening skola drabbas av dem, t. ex.
personella skatter, grundskatter,
förmögenhets- och inkomstskatter. Jfr Indirekta
skatter.

Dire’kt bevis, log., ett bevis, som ådagalägger
sanningen av en sats omedelbart ur
bevisningsgrunderna.

Direkt eld, krig sk., beskjutning av synligt
mål.

Direktio’n (lat. dire’ctio), styrelse,
förvaltning; riktning, kosa. — Direkti’v,
anvisning, bindande förklaring; krig sk., en
av en överbefälhavare till närmaste
underlydande given allmän anvisning i avseende
på de närmast förestående rörelserna. —
Dire’ktor (lat. dire’ctor) 1. Direktö’r,
styresman, föreståndare. — Direktoria’1, till
direktoriet (se Direktorium) hörande. —
Direktorialförfattningen, Frankrikes
författning av den 22 aug. 1795. — Direktri’s
(fr. directrice), förestånderska; mat.,
styrlinje. — Direkto’rium, samtliga
medlemmarna av en offentlig styrelse,
företrädesvis den styrelse, direktoriet (fr.
directoire), som utövade den verkställande
makten i Frankrike från den 27 okt. 1795
till 9 nov. 1799. Jfr Directorium.

Direktfv, se under Direktion.

Direkto’rie-stil, se Directoire-stil.

Direktör, se under Direktion.

Dir ge, eng. (1. dördj), gravsång.

Dirhe’m 1. Drahem, turk., en liten i Persien
och Turkiet gängse vikt = 3,2 gr.

Dfrigens, pl. Dirige’ntia, lat., med., medel,
som skola leda sin verkan till sjukdomens
säte.

Dirige’nt, se Dirigera.

Dirige’ra (lat. diri’gere, styra), leda; hava

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free