- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
364

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Disp. ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

864

Disp.—Dissenterlagar

Disp., på recept förk. för dispense’tur. Se
Dispensera.

Dispara’t (av lat. dispara’Te, särskilja,
åtskilja), frånskild, olika; motsatt, t. ex.
disparata begrepp, tycken m. m. —
Dispa-rite’t, olikhet, oförenlighet; motsats.

Dispasch {fr. dispache [Z. dispa’sj], sp.
des-pacho, ital. dispaccio [I. dispa’ttjå]), jur.,
beräkning och bestämning (med
rättsverkan av laga dom) av den
ersättningssumma, som assuradörerna skola betala
för en liden sjöskada, samt fördelning av
denna summa och haveriomkostnaderna
mellan delägarna. — Generaldispasch,
dispasch rörande s. k. gemensamt haveri.

— Partikulärdispasch, dispasch rörande
skada, som drabbat försäkrat föremål. —
Dispaschö’r (fr. dispacheur)^ tjänsteman,
som uppgör en sådan beräkning och
fördelning.

Dispatch-money, eng. (1. dispä’ttsj-ma’nni),
gottgörelse, som ett fartyg betalar en
lastmottagare för att få lasten lossad före
utgången av den i certepartiet (se d. o.)
bestämda liggedagstiden.

Dis pa’ter (lat., ’’gud fadern") > rom. myt.,
binamn på Pluto (se d. o.).

Dispati’ (av lat. dis, isär, och gr. pa’thos,
känsla), olikstämmighet i lynnen, intryck
m. m. Jfr Antipati.

Dispense’ra (lat. dispensa’re), utdela;
fritaga från en förpliktelse; i apoteken (på
recept ofta förkortat till disp. =
dispen-se’tur): bereda och utlämna läkemedel. —
Dispense, fr. (1. dispa’ngs) 1. Dispe’ns,
utdelning; frikallelse från en skyldighet 1.
föreskrift; tillåtelse till något eljest
förbjudet. — Dispensa’bel, som kan
efterskänkas. — Dispensary, eng. (1.
dispä’n-söri), inrättning, varest fattiga utan
betalning erhålla läkarehjälp och läkemedel.

— Dispensatio’n, utdelning; läkemedels
tillredning enl. föreskrift; meddelande av
frikallelse, eftergivande av en laglig
bestämmelse. — Dispensa’tor, en person, som
fritager från en plikt 1. skyldighet;
förvaltare, skaffare, i synnerhet i kloster. —
Dispensa to’rium, med., farmakopé (se
d. o.). — Dispensä’r, upplysnings- och
understödsbyrå för bröstsjuka, utgörande
ett led i kampen mot lungsjukdomarna. —
Dispensär-metoden, bekämpande av
lungsjukdom genom dispensärverksamhet.

Disperge’ra (lat. dispe’rgere), kringsprida,
förskingra. — Dispersio’n, förskingring;
opt., färgspridning vid ljusets
genomgående av ett prisma. Jfr Spektrum.

Dispe’rsa, lat, bot., spridd.

Dispesce’ra (lat. dispe’scere), skilja, fördela
omtvistade summor (jfr Dispache);
utjämna svåra räkningar.

Displantatio’n, nylat., omplantering av
växter.

Displice’ra (lat. dispWcere), misshaga.

Dispondé, metr., en av två spondéer (se
Spo7idé) bestående versfot.

Dispone’nt, se under följ. ord.

Dispone’ra (lat. dispo’nere), ordna, anordna;
förordna; förfoga över; förmå, beveka;
ombesörja. — Dispone’rad, hågad, böjd;
stämd (för någonting). — Dispone’nt,
förvaltare; ställföreträdare för ett bolag. —
Dispone’nda kallas i bokhandeln sådana
artiklar, som bokhandlaren mottagit till
försäljning, men ännu icke kunnat avsätta.
— Disponi’bel, som står till ens förfogande.
—■ Disponibilite’t, den ställning, i vilken
ej tjänstgörande tjänstemän befinna sig,
då de hava skyldighet att vid behov åter
träda i tjänstgöring. — Dispositio’n,
förfogande, anordning; godtycke; föreskrift;
fallenhet; beskaffenhet; sinnesstämning;
materialets fördelning i en avhandling 1.
uppsats; tonk., sammansättningen av
stämmorna i ett orgelverk; beskaffenheten
av en sångröst. — Dispositi’v, den del av
en budget, som innehåller bindande
bestämmelser ang. förvaltningen av
inkomster och utgifter.

Disproportio’n, fr., missförhållande; olikhet.
—• Disproportione’rad 1.
Disproportioner-1ig, som med avseende på proportionerna
står i missförhållande till något.

Di’sputa, ital., La disputa del sacrame’nto,
nattvardsstriden, namn på en av Rafaels
vatikanska fresker, som eg. framställer
Teologien.

Disputa’bel, Disputa’tor m. fl., se under följ.
ord.

Dispute’ra (lat. disputa’re), utbyta
meningar; tvista, ordväxla; vetenskapligt strida
över en uppgiven sats. — Disputa’bel, som
kan bestridas. )( Odisputabel. —
Disputa’nt 1. Disputa’tor, deltagare i en
disputationsakt; person, som gärna inlåter
sig i ordväxling. — Disputatio’n,
meningsutbyte; lärd strid över uppgivna satser;
offentligt försvar av en vetenskaplig
avhandling för vinnande av någon
lärdomsgrad. —• Dispy’t (fr. dispute),
meningsutbyte; tvist, ordväxling.

Disrenommée, lat.-fr. (1. -e’), dåligt rykte.

Diss., förk. för Dissertatio, dissertation,
vetenskaplig avhandling.

Diss (fr. ré dièse), tonk., tonen d, höjd en
halv ton.

Disseke’ra (lat. disseca’re), anat., för
vetenskapligt ändamål metodiskt sönderdela,
sönderskära en organisk kropp. —
Dissek-tio’n, för vetenskapligt ändamål företagen
sönderskärning 1. sönderdelning av en
organisk kropp. — Disse’ktor, den som
förrättar en dissektion.

Dissemina’tus, lat. (av dis-, åtskils, kring,
och se’men, frö), hot., kringsådd.

Dissensio’n, Disse’nsus 1. Disse’ns, lat.,
olikhet i mening; tvedräkt, misshällighet.

Dissenterlagar, de lagar, som bestämma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free