- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
365

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dissenters ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dissenters—Disticha

365

"främmande trosbekännares" ställning till
statskyrkan. Jfr följ. ord.

Disse’nters, eng, (av lat. dissenWre, tänka
olika, vara av skiljaktig mening), olika
tänkande; de protestanter i England, vilka
icke bekänna sig till den biskopliga
kyrkan. Jfr Dissidenter under Dissidens,
Non-konformister, Presbyterianer,
Independen-ter,

Disse’pta, lat. (av disse’pio, avskilja), hot.,
med skiljevägg.

Dissertatio’n {lat. disserta’tio), lärd
avhandling, stridsskrift. —• Disserta’tio
aca-de’mica, akademisk avhandling. — D.
gra-dua’lis, gradualavhandling.

Disside’ns (av lat. disside’re, sitta skilda
från varandra), split, oenighet;
meningsskiljaktighet, i synnerhet i religiösa
angelägenheter. — Disside’nter, avvikande i
avseende på trosbekännelsen; i Polen:
icke-katoliker. Jfr Dissenters. —
Dissiden-ti’sm, meningsskiljaktighet (i trossaker).
— Dissi’dium, oenighet.

Dissimilatio’n (av lat. dissimila’re, göra
olik), språkv., ett ljuds förvandling till ett
annat för att undvika att tvenne lika ljud
följa efter varandra.

Dissimule’ra (av lat. dissimula’re), dölja, ej
låta märka; förställa sig; låtsa. —
Dissi-mulatio’ii, förställning.

Dissipatio’n, se under Dissipera.

Dissipa’tor, tekn., . gitterskorsten, skorsten
försedd med radiella öppningar i toppen
för att öka vindens rökspridande inverkan.
Se följ. ord.

Dissipe’ra (lat. dissipa’re, förströ,
förskingra) , förslösa, skingra. — D. sig,
förströ sig. — Dissiperad, tankspridd,
förströdd. — Dissipatio’n, slösande,
förskingrande; förströelse.

Diss-iss, tonk., den med två halvtoner höjda
tonen d; förväxlas enharmoniskt med e.

Diss moll, tonk., molltonarten med diss till
grundton; förtecknas med sex #.

Dissociation, se under Dissociera.

Dissocie’ra (av lat. dissocia’re), skilja,
upplösa en förbindelse. — Dissocia’bel,
osällskaplig. — Dissociatio’n, kem.,
sammansatta molekylers sönderfallande i enklare
under inverkan av förändringar i tryck
och värmegrad. — EIektroly’tisk
dissociation; enl. S. Arrhenius äro ett antal
molekyler av en elektrolyt (se d. o.) i en
lösning alltid dissocierade i s. k. ioner,
d. v. s. possitivt 1. negativt laddade
atomer. — Dissociations graden är
förhållandet mellan antalet dissocierade molekyler
och det urspr. antalet i en lösning. —
Dissociationskonstanten är ett mått på en
elektrolyts dissociation, i det att
förhållandet mellan produkten av ionernas
koncentration och de odissocierade
molekylernas koncentration är konstant.
Dissociationskonstanten är även ett mått på en
elektrolyts förhållande i kemiskt avseende

(affinitet), emedan de flesta kemiska
reaktioner äro ionreaktioner.

Dissogoni’ (av gr. dissogene’in, föda två
gånger), zool, en art fortplantning hos
vissa lägre djur, som består däri, att den
en gång uppnådda könsmognaden under
en viss period förloras.

Dissolu’bel, Dissolu’t m. fl., se under följ. ord.

Dissolve’ra {lat. disso’lveTe), upplösa;
åtskilja; skingra; upphäva. — Dissolve’ntia,
med., pl., upplösande 1. fördelande medel.

— Dissolu’bel, upplöslig, smältbar. —
DissolubiIite’t, egenskapen att kunna
upplösas, smältbarhet. — Dissolu’t, upplöst;
utsvävande, liderlig. — Dissolutio’n,
upplösning, åtskiljande; liderlighet,
tygellös-het.

Disso’Iving views, eng. {1. - vjus), fys.,
dimbilder, ett slags vanligen medelst ett
skiop-tikon (se d. o.) å en genomskinlig fond
framkallade bilder, som småningom
försvinna och följas av andra.

Dissone’ra {lat. dissona^re), missljuda. —
Dissona’ns {fr. dissonance), missljud. —
Dissona’nt, tonk., missljudande ton. —
Dissona’nta toner, indirekt besläktade 1.
till samma treklang icke hörande toner.
)( Konsonanta toner.

Dissousgas {1. disso’-), accetylengas löst i
aceton.

Diss vader a {lat. dissuade’re), avråda.

Dissy’llabum, medelt.-lat., tvåstavigt ord.

Dista’l, lat., avlägsen från centrum.

Dista’ns {fr. distance), avstånd, mellanrum,
mellantid. — Distanse’ra, komma förbi,
lämna efter sig. Vara distanserad säges
vid kapplöpningar om en häst, då han ej
uppnått distanspålen i det ögonblick den
segrande hästen nått fram till målet. —
Distansfrakt, den frakt, som skall
erläggas för den del av en resa ett fartyg
till-ryggalagt, om fartyget på grund av vissa
oförutsedda hinder ej kan föra lasten till
bestämmelseorten på överenskomna
villkor. — Distanskikare, kikare, som anger
avståndet till ett föremål av känd höjd. —
Distansminut = en nautisk mil ~ 1,852 m.

— Distansmätare, instrument, med vilka
avstånd uppmätas utan vanliga
längdmått. — Distanspåle, sportt., påle,
uppställd 200 m. framför vinstpålen vid
kapp-ridning; järnv., linjemärke, vid vilket
lokomotivföraren skall giva signalen
"tåget kommer", å moderna stationer ersatt
av s. k. försignal. —- Distanstub,
avståndsmätare, som förr användes vid svenska
infanteriet. — Distanstur, sportt., ridning,
simning o. s. v. ett långt stycke på kort tid.

— Distansur, avståndsmätare, grundad
på olikheten i ljusets och ljudets hastighet.

Dfstans, lat., bot., gles.

Diste’n = Cyanit (se d. o.).

Diste’ntio, lat., med., tänjning.

Di’sticha, -um, lat. (av gr. dis, dubbelt, och
sti’chos, rad), hot., tvåradig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free