- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
366

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Distichiasi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36é

Distichiasi—Dityramb

Distichiasi’ 1. Distichi’asis (av gr, dis, två
gånger, och sWchos rad, linje), med.y
ögonsjukdom, varvid en del av ögonhåren äro
vända mot ögongloben.

Di’stikon, pl. Di’stika (av gr. dis, dubbelt, och
sWchos, rad), metr., tvåradig strof,
bestående av en hexameter och en
penta-meter.

Distillatio’n, Distille’ra, oriktig form för
destillation, destillera (se d. o.).

Di’stingen, marknad, som årligen i febr.
hålles i Uppsala. Jfr Disablot (under Dis).

Distinge’ra (lat distingu’ere), åtskilja,
urskilja, göra skillnad mellan; utmärka. —
Distinge’rat utseende, karakteristiska
anletsdrag; förnämt utseende. — Disti’nkt,
åtskild; tydlig. — Distinktio’n,
urskiljande; åtskillnad; förklaring; utmärkelse,
utmärkt förtjänst 1. värdighet. —
Distinktionsbetyg, vitsord vid en examen, som
utgöra ett förstärkande av huvudbetygen,
såsom ’^ma’xima cum la’udeJ^ (med högsta
beröm), "par no’bis’’ (jämngod med
exa-minatorn) m. fl. — Distinktionskorporal,
krigsk., fordom högsta korporalsgraden i
Sverige. — Distinktionstecken, ett på
uniformen anbragt tecken för att utmärka
grad, avlagda kunskapsprov m. m. —
Distinktfv, utmärkande.

Distfnto, itaL, tonk., klart, tydligt.

Distoki’ (av gr. dis, två gånger, och Wktein,
föda), med., nedkomst med tvillingar.

Distomi’asis 1. Distomato’sis, med., igelsjuka,
förorsakad av Distomum (se d. o.).

Di’stomum 1. Dis’toma (av gr. dis, dubbelt,
och sto’ma, mun), zooL, med., ett släkte
maskar, som parasiterar hos människan.
Ej mindre än elva arter äro kända. — D.
hæmato’bium, lever i portådern och dess
tillflöden. Förorsakar den i tropikerna
härjande bilharziasjukan. Är synnerligen
vanlig bland invånarna vid Nilen. — D.
hepa’ticum, leverig-eln, är synnerligen
farlig hos får, men även hos andra djur.

Distone’ra (ital. distona’re), åstadkomma
missljud; tonk., giva en ton för högt 1. för
lågt. ^

Distorsio’n, lat. (av distorquere, förvrida),
med., ett slags ledvrickning, varvid en
ledgångs benytor förskjutas utan att
avlägsna sig från varandra. Sker det senare,
uppstår en luxation (se d. o.).

Distrahe’ra {lat. distra’here), förströ;
avleda, göra tankspridd. — Distrait, fr. (1.
disträ’), förvirrad, tankspridd. —
Distrak-tio’n, förvirring, tankspriddhet.

Distretto, ital., distrikt.

Distribue’ra (lat. distribu’ere), sprida,
utdela, fördela, indela. — Distribue’nt 1.
Distributö’r, den, som verkställer en
utdelning. — Distributio’n, utdelning;
indelning. — Distributfv, utdelande, indelande.
Distributiva föreningar, kooperativa
föreningar (se d. o.), vilka driva handel 1.
bankverksamhet. — D. konjunktioner.

språkv., indelande konjunktioner, t. ex.
dels —■ dels, än — än.

Di’strict, eng., engelskt kommunalt
förvaltningsområde, som motsvarar det urgamla
häradet; lägsta förvaltningsenheten i
Brittiska Indien.

Distri’kt, fr. (av medelt- lat. distri’ctus,
domsrätt), område, landsträcka. —
Distriktschef, styresman över ett visst
förvaltningsdistrikt.

Distrfto, sp. och port., distrikt.

Di’strofon = Distikon (se d. o.).

Disträ’, se Distrait.

Disturbe’ra (,lat. disturba’re), oroa,
förvirra. — Disturbatio’n, förvirring, oro.

Disune’ra, se Desunera.

Disö’r, fem. Disö’s, se Diseur.

Ditabark, farm., Co’rtex di’tæ 1. Cortex
tabernæmonta’næ, fås av den på
Sunda-öarna växande Alsto’nia schola’ris,
tillhörande fam. Apocyna’ceæ. Barken
användes som magmedel. Den verksamma
beståndsdelen är ett bitterämne, ditain.

Ditai’n, se föreg. ord.

Di’tat, sanctfficat, sa’nat be’ne su’rgere
ma’ne, lat. ordspr., rikedom, fromhet och
hälsa vinnas därigenom, att man stiger
tidigt upp; morgonstund har guld i mund.

Dite’cisk, bot., kallas en ståndare med
två-rummig knopp.

Ditei’sm (lat. dithei’smus), tro på tvenne
gudar; läran om en tvåfaldig gudom. —
Ditefst, person, som tror på tvenne gudar.

Ditio’n, farm., natriumditriosalicylat.
Användes mot ledgångsreumatism samt mot
mul- och klövsjukan.

Ditlef 1. Ditlev, se Detlev.

Ditlob 1. Ditlof, Dithmar 1. Ditmar, se Detlob
och Detmar.

Ditmarschensjukan, med., gammal
benämning på syfilis.

Di’to (av ital., detto, sagt), se Detto.

Di’to, ital. (av lat. di’gitus), finger;
italienskt längdmått = 1 cm.

Ditomi’ (av gr. dis, två gånger, dubbelt, och
te’mnein, skära, dela), halvering,
styckning i två delar.

Drtonon 1. Dftonus, gr., tonk., stora tersen.

Di’tricha, lat. (av gr. dis, två gånger, och
thricho’s, hår), bot., med dubbla hår.

Ditroche’ 1. Ditroke’, gr., metr., versfot av
två trokéer (se Troké).

Ditroi’t, miner., varietet av sodalit.

Ditta, ital., handelst., underskrift i brev
m. m. Se Firma.

Di’tto, ital, se Detto.

Dittografi’, språkv., dubbelskrivning,
felaktig upprepning av bokstav, stavelse 1. ord.

Dittologi’, språkv., felaktig upprepning av
ett fonem (se d. o.); även liktydigt med
synonym (se d. o.) och tautologi (se d. o.).

Ditymo’ldijodi’d, kem., se Aristol.

Dityramb (gr. dithyra’mhos), eg. ett binamn
för Backus; en art lyrisk poesi i den
?iög-sta och djärvaste stilen, som först an vän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free