- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
367

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Diures ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Diures—Divulsa

m

des i hymner till Backi ära. —
Dityra’m-bisk, hänförande; berusande; vild.

Diure’s (av gr. dia’, genom, och u’Ton, urin),
med., uttömning’, avföring av urin. —
Diure’tica, pl., urindrivande medel. —
Diureti’n, ett urindrivande medel,
bestående av salicylsyrat teobromin-natrium. —
Diure’tisk, som har avseende på
urin-avsöndringen.

Diuturnite’t {lat. diutu’rnitas), långvarighet.

Div., på recept förk. för lat. divida’tur, det
må delas; tonk., förk. för ital. divisi (se
d. o.).

Div 1. Diw, pers., ond ande, som bevakar
förborgade skatter.

DiVa, ital. (av lat. di’vus, -a, -um,
gudomlig), den gudomliga, hos italienska
skalder: den älskade. Ordet brukas nu mest
om framstående sångerskor 1.
skådespelerskor.

Di’væ memo’riæ, lat., salig i åminnelse.

Divage’ra (medelt.-lat. divaga’re), sväva
omkring, stryka omkring. — Divagatio’n,
kringstrykande.

Diva’n {pers. diwan), turkiska regeringen;
statsråd i Orienten; österländsk domstol;
hos araberna samling av dikter; praktrum
med långa soifor utmed väggarna; låg och
bred vilsoffa.

Diva’ni, "kanslistil", spec. och ofta
svårläslig form av det arabiska alfabetet, som av
turkiska ämbetsmän brukas i officiella
handlingar.

Divarica’tus, -a, lat., hot., spärrig, utspärrad.

Dive’rgens, hot., utspärrad.

Diverge’ra {av lat. dis, isär, och ve’rgere,
luta åt, vetta), hava riktning åt olika håll;
sprida sig (om strålar 1. linjer); vara av
olika mening. — Diverge’ns, riktning åt
olika håll; linjers 1. strålars spridning;
stridighet i åsikter. — Diverge’nt, spridd
åt skilda håll. — D. serie, mat., se
Kon-vergent serie.

Diverse, Diversion, se under Divértera.

Diversifo’lia, lat., hot., med olika blad.

Diverte’ra {lat. dive’rtere), avvända, avleda;
roa, förlusta. — Dive’rse, åtskilligt,
varjehanda. — Diversio^n, avledning,
avvänd-ning; förströelse; krig sk., låtsad rörelse
för att vilseleda fienden.

Divertfkel (av lat. diverti’culum, rastställe),
anat., ihåligt, blint ändande bihang till
någon av inälvorna.

Divertime’nto, ital., tonk., en av flera lätt
arbetade satser bestående musikalisk
komposition (se även följ. ord).

Divertissement, fr. {1. divertissöma’ng, av
lat. dive’rtere, vända åt olika håll), nöje,
tidsfördriv; mindre dramatiskt skådespel
med dans och sång; även = Divertimento
(se föreg. ord).

Divided skirts, eng. {1. diva’idid skörts),
förk. Divided, "delad kjol", byxkjol,
reformdräktmodell, som vunnit vidsträckt
användning.

Divide’ra {lat. divi’dere), dela, in- 1. avdela;
söndra; aritm., undersöka huru många
gånger ett tal (divisor) innehålles i ett
annat (dividend). — Di’vide et i’mpera,
lat. {fr. diviser pour régner), söndra
och härska, d. v. s. söndra
motståndarna för att lättare kunna besegra
dem, en grundsats, som först lär hava
uttalats av konung Ludvig XI i Frankrike.

— Divide in pa’rtes æqua’les, på recept:
massan skall fördelas i lika stora delar. —
Divide’nd, aritm., det tal, som skall delas
i en division; vinstandel, utdelning vid en
konkurs. —■ Divi’s, delningstecken i ett
ord (-). — Divisi’bel, delbar. — Divisio’n,
aritm., delning, ett av de fyra
grundräknesätten (se Dividera); fördelning; in-1.
avdelning; söndring; krig sk., avdelning av
en krigshär 1. flotta; log., fullständig
framställning av ett begrepps omfång
genom angivande av dess arter. —
Divisionsgeneral, krigsk., officer, som
kommenderar en armé- 1. kavallerifördelning. —
Divi’sor, aritm., delare, det tal, som
angiver delarnas antal i en division. —
Divi-so’rium, delningsredskap; urm.-t.,
delningsskiva; hoktr., klyka av trä, med
vilken vid sättningen manuskriptet hålles
fast vid tenaklet (se d. o.).

Dividivi 1. Libidivi, bot., fruktbaljorna av det
till fam. Cæsalpinieæ hörande trädet
Cæ-salpi’nia coria’ria i Sydamerika och
Västindien. De äro rika på garvämne och nytt’
jas som tillsats till andra garvmedel.

Divi’n {lat. divi’nus), himmelsk, gudomlig.

— Divi’na comme’dia, se Commedia divina
(under Commedia). — Divimte’t {lat,
divi’-nitas)y gudomlighet, gudom.

Divinatio’n {lat. divina’tio, av divina’re,
uppfatta genom gudomlig ingivelse),
spådomskonst, spådom, aning. —
Divinations-förmåga, egenskap att kunna förutse
kommande ting, aningsförmåga. —
Divinato’-risk, anande, förutseende.

Divinite’t, se under Divin.

Divi’s, Divisi’bel, Divisio’n etc., se under
Dividera.

Divi’si, lat., pL, tonk., delade, utsättes i
violinstämmor vid ett ställe med
dubbelgrepp, där varje stämma skall utföras av
olika spelare.

Divisio’nstecken, mat., det tecken (:), som
sättes mellan dividenden och divisorn.

Di’vitis in me’nsam si’lvæ pelagi’que
feru’n-tur, lat. ordspr., motsvarar det svenska:
den rike äter vad han vill, den fattige vad
han möjligen har.

Divorce, fr. {1. divå’rs), äktenskapsskillnad.

Divo’rtium, lat. (av dive’rtere, vända ifrån,
bort), äktenskapsskillnad.

Divotame’nte, Divo’to 1. Devo’to, itaZ., tonk.,
hängivet, andäktigt.

Divulge’ra {lat. divulga’re), utsprida, göra
allmänt bekant.

Divu’lsa, lat., åtskild.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free