- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
368

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Divulsion ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

S68

Divulsion—Docil

Divulsio’n, lat.y våldsam sönderslitning.

Di’vus, lat.y den gudomlige. Jfr Diva.

Di’xi, lat., jag har sagt det; jag har talat;
fig., ett oryggligt påstående. — D. et
sal-va’vi a’nimam me’am, jag har sagt
(tillstått) det och räddat min själ (lugnat mitt
samvete).

Dizain, fr. {1. disä’ng), metr., tioradig strof,
allmänt bruklig på 1500-t.

Dj, i vissa språk beteckning för ett
begynnelseljud i asiatiska och afrikanska ord,
som även kan vara återgivet med Dsch,
Dsj, G 1. J.

D. J., förk. för lat. De’o juva’nte, med Guds
hjälp.

Dja’bal 1. Djebel, arab., berg; ingår i namn
på bergstoppar.

Djaga, ind. myt., braminskt offer åt solen och
planeterna.

Dj aggana’th, se Jagganath.

Djaina, en indisk sekt.

Dja’ma, ind. myt., Sivas förnämste
ledsagare, härskare över en del av underjorden.

Dja’mi 1. Djami’je, arab., den förnämsta
moskén i arabiska städer.

Dja’ter, en folkstam i Främre Indien.

Djebel, arab., se Djabal. — Djebelija, arab.,
bergsbor, arabiskt namn på Tunisiens
berbiska bergsstammar.

Dje’nne, arab., "trädgård",
muhammedanernas paradis, i koranen omskrivet med flera
namn, såsom djenna’t Adn, "Edens
lustgårdar", djennet el-chuld, "evighetens
lustgård", djenna’t el-Firdaus,
"Paradisets lustgård", o. s. v., vilka av teologerna
tolkats som olika grader av salighet, "de
åtta saligheterna".

Djerm, odäckat, tvåmastat lastfartyg på
Nilen.

Djezi’re, arab., ö, ön. (Arabiska namnet på
Algeriet och Mesopotamien.)

Djiha’d, arab., kamp, strid, särskilt "det
heliga kriget" mot de otrogna.

Djina, se Jaina.

Djinni, arab., ett slags onda andar, vilkas
furste är Iblis (djävulen).

Djof, Djauf, Djuf, arab., mage, urholkning,
ingår ofta i namn på sänkor och orter i
dylika.

Djogi 1. Jogi, hinduisk, religiös sekt, vars
medlemmar föra ett strängt asketiskt
levnadssätt.

Djoloifer, se Joloffer.

Djonk, se Dschonk.

D. J. U., förk. för lat. Doctor juris utriusque.
Se under Doktor.

Djuma, turk., fredagen, på vilken dag
profetens flykt inträffade, och vilken på grund
därav firas som en söndag.

Djuma’di-1-a’uwal och Djumadi-1-a’char, 5:e
och 6:e månaderna i den muhammedanska
kalendern.

Dju^ngel, Jungel, ostindisk benämning på
sumpig urskog.

Djunk, se Dschonk.

Djur anatomi’’ 1. Zootomi’, vetenskapen om
djurens byggnad.

Djur-elektricitet, elektriska företeelser hos
levande djurorganismer.

Djur-e’pos, se under Epos.

Djurgeografi’ 1. Zoogeografi’, vetenskapen
om djurens utbredning på jorden.

Djurkretsen, astr., se Zodiaken.

Djuto, en av Japans tre förnämsta kulter.

Djäkne {lat. dia’coniis, diakon), fordom
lärjunge i gymnasieklasserna.

Djävulsbjörn, zool., ett australiskt s. k.
rov-pungdjur, Garco’philus satani’cus.

Djävulsfikon, bot., se Argemone.

dl., förk. för deciliter.

d. 1., förk. för lat. di’cto lo’co, på sagda ställe.

D:lle, förk. för Demoiselle, fröken.

D. M., förk. för distriktsmästerskap; lat..
Di’is Ma’nibus, åt de avlidnas själar;
Medicine doktor; Doktor of Music, doktor i
musikvetenskap.

d. m., tonk., förk., för dextra manu, med
högra handen.

dm., förk. för decimeter.

D moll, tonk., molltonarten med d till
grundton; förtecknas med b för h.

D. M. S., förk. för lat. Di’is Ma’nibus
Sa’crum,, helgat åt de avlidnas andar.

D. N., förk. för lat. De’i No’mine, i Guds
namn; Do’minus No’ster, Vår Herre.

Do, lat, jag giver.

do 1. d:o, förk. för detto 1. ditto, dito.

Do, ital., tonk. = Ut (se d. o. och
Solmisa-tion).

Doab 1. Duab, pers. (av do, två och ab,
vatten), landtungan mellan tvenne floder,
som förena sig.

Do’bbla (ty. do’ppeln, av lat. duplica’re,
fördubbla), idka hasardspel, spela med
tärningar, spela kort. — Do’bbel, spel,
hasardspel. — Do’bblare, storspelare.

Dobermannpincher, modern hundras.

Doblo’n, se Dublon.

Do’bra ("dubbelt", dublon), portugisiskt
mynt = 12,800 reis. — Dobrao {1. -a’jo),
äldre portugisiskt mynt = 20,000 reis.

Doce’ndo, Do’cens, Doce’nt m. fl., se under
följ. ord.

Doce’ra {lat. doce’re), lära (andra),
undervisa; hålla enskilda föreläsningskurser
(kollegier) vid ett universitet; uttrycka
sig lärt och mästrande; tala vitt och brett.
—■ Doce’ndo di’scimus, lat., genom att lära
andra lär man sig själv. {Seneca.) —
Do’cens 1. Doce’nt, lärare, underlärare vid
universitet med enskild undervisning. —
Docentu’r, en docents befattning. — Doci’I,
läraktig; böjlig, lydig. —• Docilite’t,
läraktighet.

Do’chmie, se följ. ord.

Do’chmisk versfot, lat. Do’chmius (av gr.

do’chmios, den som går på tvären), metr.,
femstavig versfot, bestående av en jamb
och en s. k. creticus {^–—).

Doci’l m. fl., se under Docera.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free