- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
370

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Doktrin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

370

Doktrin—D. O. M.

rikiska tekniska högskolor. Jfr Teknologie
doktor,

Doktri’n (lat, doctri’na), lära, lärosats,
vetenskap. — Doktrinari’sm, pedantiskt
förfarande. — Doktrine’ll lagtolkning, jur.,
granskning och undersökning av ett
lagbuds ordalydelse i och för sig. —
Doktri-nä’r, pl. Doktrinärer, subst.y benämning,
under restaurationen i Frankrike, på
anhängarna av Ludvig XVIII :s
statsförfattning; adj,, lärd, vetenskaplig; opraktiskt
ensidig; till doktrinärernas politiska
system hörande.

Doktrinalen (lat. Doctrina’le puero’rum,
’’gossarnas medeltida latinsk gram-

matik, avfattad på hexameter, som
allmänt lästes i skolorna in på 1800-t.

Dokume’nt (lat. docume’ntum, av doce’re,
lära), urkund, aktstycke; stats- 1.
domstolshandling. — Dokumente^ra, bilägga 1.
styrka med handlingar. — Dokumente’rad,
försedd med erforderliga handlingar. —
Documents humains, fr, (1. dåkyma’ngs
hymä’ng), eg. mänskliga aktstycken 1.
bevis; fig.f verklighetsbevis, aktstycken
hämtade ur människolivet. —
Dokumentprovision, särskild provision som en bank tar
för att inkassera dokumentväxlar. —
Dokumentväxel, växel förenad med
åt-komsthandlingama till en varusändning.

Dol., tonk., förk. för dolce (se d. o.).

Dola 1. Dölja, rysk handelsvikt — 0,044435 gr.

Dolce (I, då’ltje), Dolceme’nte 1. Dolcia’to,
ital.y tonk., ljuvt, ömt. — D. far nie’nte,
behaglig sysslolöshet; dagdriveri. —
D. ne’lla memo’ria, ljuvt i minnet, inskrift
på det ordenstecken, som bars av
medlemmarna i den av drottning Kristina 1653
instiftade Amarantorden (se d. o.). —
D. stil nuovo. Il (1. - noåVå), "den ljuva
nya stilen", filosofiskt-religiös riktning
inom Italiens erotiska poesi på 1200-t. —
Dolci’ssimo, tonk., med största möjliga
vekhet.

DoIcia’n, tonk., se Dulcian.

Dolcia’to, se Dolce.

Dolcino, ital, (I, dåltji’nå), religiös svärmare.

Dolcissimo, se under Dolce,

Dole’ndo 1. Dole’nte, ital., tonk., klagande,
vemodigt.

Doleri’t, lat. (av do’lus, svek), miner., en
medel- till grovkornig basalt.

Dolfin oil (I, do’lfin oil) 1. Blackfish oil,
del-fintran.

Dolga’ner, liten jakutisk folkstam i Sibirien.

Dolgtraser, nord. myt., en dvärg.

Do’liaolja, dets. som Mowhrafröolja (se d. o.).

Doliari’n, farm., ett enzym (se d. o.) i saften
av den brasilianska växten Fi’cus dolia’ria.

Dolicho’nyx oryzivo’rus, zool., boblink, en
risätande stare i Nordamerika, ryktbar
för sin sång.

Do’lichos, hot., ett till fam. Legumino’sæ
hörande tropiskt växtsläkte.

Do’lichos, gr., under de olympiska spelen det

s. k. långloppet, som utgjorde ända till 24
gånger banans längd.

Do’lichosstärkelse, se Arrowrotstärkelse.

Dolikocefal (av gr. dolicho’s, lång, och
ke-fale’, huvud), långskalle. Jfr Brakycefal.

— Dolikocefali’, långskallighet.

Doli’ner, geoL, jordtrattar, karsttrattar,

trattformiga fördjupningar i markytan,
uppkomna genom instörtning i
underjordiska håligheter. Dolinerna äro
utmärkande för karstområdena i s. Europa, men
förekomma även i Sverige.

Doliolo’ides, lat., hot., lik DoWolum. —
Doli’o-lum, lat., hot., litet fat.

Dölja, se Dola.

Dollar, eng., nordamerikanskt silvermynt =
omkr 3 kr. 73 öre.

Dolma 1. Do’lman (ung. dolma’ny; turk.
dö-lama’; höhm. doloman; fr. doliman),
tröja, uniformsrock för husarer, prydd
med tofsar och snören; ett slags
fruntimmerskappa.

Dolme’n (av kelt. dol, bord, skiva, och men,,
sten), arkeoL, utländsk benämning på
dö-ser, liksom ibland på gånggrifter och
häll-kistor. Se Cromlech.

Do’lmetsch (av ry. tolmatsch), översättare,
tolk. Jfr Dragoman.

Do’lo ma’lo, lat., i ont uppsåt.

Dolomi’t, petrogr., bergart vars
huvudbeståndsdel är bitterspat, ett mineral, som
består av kolsyrad kalk och talk med
större 1. mindre inblandningar av järn,
mangan m. m. — Dolomitaska, en porös 1.
jordartad dolomit, även kallad råvacka 1.
rökvacka (ty. Rauchwache). —
Dolomit-marmor, kornig dolomit. — Dolomittegel
fram,ställes av bränd dolomit.

Dolo’per, forntida folk i s.v. Tessalien.

Do’lor, lat., smärta. — D. osteoco’pi, med.,
nattliga smärtor i hud och ben vid syfilis.

Dolo’re, ital. (av do’lor), smärta, klagan. —
Con dolore, tonk., med smärta, vemodigt,
klagande.

Dolo’rez, spanskt kvinnonamn (av lat. do’lor,
smärta), den lidande, sörjande.

Doloro’sa, Zat.(av do’lor, smärta), den
smärt-fyllda. Se Mäter Dolorosa och Via
Dolo-rosa,

Dolorosame’nte, Doloro’so, ital., tonk.,
smärt-fullt, sörjande.

Do’lus, lat., jur., svekfull handling,
avsiktligt brott, till skillnad från culpa (se d. o.).

— D. dire’ctus, säges föreligga, om
rätts-kränkningen eftersträvas för sin egen
skull 1. för ernående av något avlägsnare
mål. —• D. indire’ctus, föreligger, om
rättskränkningen, utan att vara eftersträvad
för sin egen 1. sina följders skull, jämte
sitt ändamål utgår som del i det
handlings-resultat, som den handlande avsett.

D. O. M., förk. för lat. De’o o’ptimo ma’ximo,
åt den bäste och högste guden (d. v. s.
Jupiter). Denna inskrift förekommer på
flaskor med Benedictinlikör.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free