- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
371

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dom. ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dom.—Dominus

871

Dom., förk. för Do’minus, Domi’nica (se
d. o.).

Dom, port. (Z. dåm; av lat. do’minus, herre),
titel för medlemmarna av de högre
klasserna i Portugal. — Dona {1. då’nja),
motsvarande kvinnotitel. Jfr Don.

Dom {1. dåm), se Döme.

Dom, ett biandfolk av tibetaner och hinduer
i Himalaja.

Doma (1. då’-), liggande prisma.

Do’mald 1. Do’malde och Do’mar,
fornnordiska mansnamn, domare. Burna av
konungar av Ynglingaätten.

Doma’tier (av gr. doma’tion, litet hus), hot.,
håligheter hos växterna, vilka regelbundet
äro bebodda av smärre djur 1. lägre
växter, vilka sålunda leva i symbios (se d. o.)
med värdväxten. — Akarodoma’tier,
2:00-domatier (se d. o.), bebodda av små
spindeldjur. —■ Fykodoma’tier, fytodomatier
(se d. o.), bebodda av alger. —
Fytodoma’-tier, domatier, bebodda av växter. —
Myko-doma’tier, fytodomatier (se d. o.), bebodda
av svampar. — Myrmekodoma’tier,
zoo-domatier (se d. o.), bebodda av myrdjur.
— Zoodoma’tier, domatier, bebodda av
djur.

Do’mba-olja, dets. som Takamahak. Se
Calo-phyllum.

DombroVski-marschen, se Jeszcze Polska
nie zginela.

Döme, fr. (1. dåm, av lat. do’mus, hus),
ku-pigt tak över en kyrka, kupol; domkyrka,
katedral.

Domesdaybook, eng. (Z. dåmsdäjbokk),
"domedagsboken", jordebok över England
från Wilhelm Erövrarens tid (omkr. 1085).

Domestice’ra (av lat. do’mus, hus, hem),
göra hemtam, tämja. — Domestikatio’n,
handlingen att göra hemtam, tämja. —
Dome’sticus, inhemsk, hemmahörande;
huspredikant.

Dome’sticus, -a, lat., bot., växande vid
boningar.

Domesti’k (av lat. dome’sticus, huslig, av
do’mus, hus), hörande till hemmet, huslig;
tjänstehjon; även ett slags grövre
bomullstyg.

Domestikatio’n, se under Domesticera.

Domherren, zool., se Pyrrhula.

Domice’lla (se följ. ord), adlig jungfru;
stiftsjungfru.

Domice’llus, mlat. (av do’minus, herre),
jun-ker; yngre kungason.

Domici’l (lat. domici’lium), hemvist;
han-delst., den ort, på vilken en växel är
dragen till betalning. — Domicilia’nt, den
person, som domicilierar en växel, d. v. s. den
egentliga trassaten. — Domicilia’rväxel,
en domicilierad växel. —• Domicilia’t, den
person, hos vilken en växel är domicilierad,
d. v. s. den, som skall inlösa en domicilierad
växel. — Domicilie’ra en växel, utställa
en växel att betalas på annan ort än
tras-satens boningsplats. — Domici’llag, jur.,

rättsordningen i det land, där en person
har sitt fasta hemvist.

Do’mina, lat., husfru; senromerskt
tilltalsord för ungmör; härskarinna,.
föreståndarinna för ett kloster 1. jungfrustift. —
Do’mina Abunda’ntia = Abundantia (se
d. o.).

Domina’nt (av lat. domina’ri, behärska),
tonk., i den moderna musiken kvinten,
såsom den ton, vilken näst grundtonen
(toni-kan) gör sig mest gällande. —
Dominantackord, namn på septimaackordet med stor
ters, ren kvint och liten septima.

Domina’tor, lat., härskare.

Do’mine, Domine’ra, Domi’mum m. fl., se
under Dominus.

Domfngohampa, Sisalhampa 1. Pitafiber,
bladfibrer av Pita- och Agavearter, som
ha stor industriell användning. Se
Aloe-hampa, Henequen och Pite.

Domfnica, lat. (av do’minus, herre), eg.
Herrans dag, söndagen. — D. adve’ntus
(Do’miiii), adventsöndag. — D. ante
lita-ni’as = Rogate (se d. o.). — D.
carnis-pri’vii = Esto mihi (se d. o.). — D. de
pa’nibus, brödsöndagen, midfastosöndagen.

— D. de ro’sa, rosensöndagen (så. kallad
emedan påven årligen den dagen inviger
en gyllene ros, vilken han förärar åt någon,
som han särskilt vill hedra),
midfastosöndagen. —• D. in a’lbis, första söndagen
efter påsk. Jfr Septimana in albis. —
D. palma’rum 1. oliva’rum, palmsöndagen.

— D. passio’nis = Judica (se d. o.). —
D. post trinita’tis (festum), söndagen efter
trefaldighetssöndagen. —■ D. trinita’tis,
trefaldighetssöndagen.

Domfnicum, mlat., den katolska kyrkans
egendom.

Domfnicus, mansnamn (av lat. do’minus,
herre), Herren tillhörig, Herrens tjänare.
På franska Dominique (Z. dåmini^ck).

Do’mini est te’rra et cælum, lat. (1. -se’lum),
"jord och himmel äro Herrens", ett av
Gustav I:s valspråk.

Dominika’ner, medlemmar av
Dominikan-orden (se d. o.).

Dominikan’-orden, svartbrödraorden, en av
Dominicus de Guzman 1215 stiftad
munkorden, vars medlemmar även kallas
predikarebröder.

Dominion, eng. (1. dåmi’nnjönn), beteckning
för de engelska besittningar vilka äga full
självstyrelse; förr engelska besittningar
i allm.

Domfnium, se under Dominus.

Do’mino, ital., sp. (av lat. do’minus, herre),
eg. herre, i synnerhet präst; en prästs
vinterklädnad, som betäcker huvud och
ansikte; en maskeraddräkt med vida ärmar
och kapuschong; ett slags spel med små
punkterade benskivor.

Do’minus, lat., herre, befälhavare; ägare. —
D. ac rede’mptor no’ster, Vår Herre och
återlösare, begynnelseorden till den bulla,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free