- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
373

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Don Juan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Don Juan—Dorotea

373

formigt, bombfast befästningsverk i flera
våningar.

Don Juan, sp. (1. dånn sjua’n), eg. herr
Johan; spansk sagopersonlighet (med
riddaren don Juan Tenorio som förebild),
ofta behandlad av diktare och
kompositörer, hjälte i Mozarts opera Don
Giovanni (Don Juan) samt ett epos av Byron;
fig., demonisk och fräck förförare.

Donkey, eng. {1. då’ngki), sjöv.y i
sammansatta ord, som avse maskindelar, betyder
ordet att ifrågavarande del är avsedd som
reserv för tillfälligt bruk. — Donkeyman,
eldare, som sköter donkeypanna (se d. o.).
— Donkeymaskin, hjälpmaskin. —
Donkeypanna, ångpanna, som i hamn
användes för drivning av ångvinschar, för
värmeledning ombord o. s. v. —■
Donkey-pump, av donkeymaskin driven hjälppump.

Do’nkola, folkstam och landskap i Nubien.

Do’nna, se under Don.

Do’nna e mo’bile, ital., kvinnan är ombytlig.
(Aria ur operan "Rigoletto’’ av Verdi,
"Ack, som ett f jun så lätt...")

Donna Juanfta, operett av Suppé.

Do’nnerwetter, ty., åskväder; brukas som
svordom i betydelsen "blixt och dunder".

Do’no de’det, lat., se d. d.

Don Pasquale (1. dånn pakva’le), buffaopera
av Donizetti.

Don Quijote, sp. (1. dånnkisjå’te), eg. namn
på den vandrande riddaren av la Mancha
i spanjoren Cervantes’ världsberömda
roman med samma namn; svärmare;
person, som inlåter sig i dåraktiga företag. —
Donquijoteri’er, överdådiga, galna företag.

Don Quixote, ett äldre skrivsätt för Don
Quijote.

Don Ranu’do (anagram av orden "o du nar"),
hjälten i Hölbergs komedi "Don Ranudo di
Colibrados"; fig., fåfäng och utfattig narr.

Do’num, lat, gåva, skänk. — D. gratu’itum,
frivillig avgift.

Doomsdaybook, se Domesdaybook.

Dopfunt (av lat. fons, källa), kyrkokärl,
vanligen av sten, för bevarande av
dopvattnet.

Do’ppia ("dubbel") 1. Pi’stola, ital, förr
brukligt italienskt guldmynt av olika
värde. —• Doppie’tta, ital, sardiniskt
guldmynt.

Doppingar, zooL, en sjöfågelfamilj,
Podi-cepedidæ av ordn. Colymhi’formes. Se
Podiceps.

Do’ppio, ital., dubbel. — D. movime’nto,

tonk., dubbel rörelse, uttryck, som
betecknar att tempot vid taktarters växling skall
förbliva detsamma. — D. valo’re, tonk.,
dubbla notvärdet, d. v. s. dubbelt så
långsamt.

Doppleri’t, geol., en mineralsubstans av
utfällda humussyror och möjligen även
kalk-salter. Förekommer i torvlager.

Dopplers princip, fys., en av tyske fysikern
Doppler uppställd lag ang. svängnings-

talet för en vågrörelse, som utgår från en
kropp, som själv är i rörelse.

Dora’den, zool., guldkarpen, guldmakrillen.
— DoraMer, guldmakriller, ett släkte
makrillfiskar, Cory’phæna.

Dora’do, astr., stjärnbilden
Svärds-f i s k e n på s. hemisfären.

Dorap, fr. (1. dåra’sj), förgyllning.

Dordi, förk. av kvinnonamnet Dorotea.

Do’reas 1. Du’rias, vita, med blommönster
försedda, ostindiska musliner.

Dore’ma ammoni’acum, hot., se
Ammoniak-gummi.

Do’rerna 1. Do’rierna, en av grekernas tre
huvudstammar.

Do’ria, en av genuesiska republikens fyra
stora adelsfamiljer.

Dori’derna = Nereiderna (se d. o.).

Do’ris, grekiskt kvinnonamn, den rikt
begåvade, brukas ofta i herdedikter; gr. myt.,
moder till nereiderna (se d. o.); astr.,
namn på en av asteroiderna.

Do’ris, zool., st järnsnäckor 1. korssnäckor,
ett släkte små havssnäckor, med
fjäderlika, på ryggens mitt belägna gälar. —
D. murica’ta är allmän i nordeuropeiska
hav.

Do’risk, från Dorien (i Grekland)
härstammande. — Doriska vandringen, dorernas
utvandring åt söder 1104 f. Kr. — Dorisk
stil, hyggn., den äldsta och enklaste av
de grekiska byggnadsstilarna, uppkallad
efter dorerna och särskilt karakteriserad
av kolonnerna, som äro utan bas och vilkas
kapitäl bestå av en rund vulst, echinus,
och en fyrkantig platta, abacus (se d. o.).
Frisen prydes av triglyfer och metoper (se
d. o.). — Dorisk tonart, tonk., autentisk
tonart på df (d e f g a h c). — Dori’sm,
egendomlighet hos det doriska folket 1. dess
dialekt.

Dorking-höns, en engrelsk gödhönsras.

Dormia’1, farm., kloralamylenhydrat, ett
sömnmedel.

Dormiti’v (av lat. dormiWe, sova), med.,
sömngivande medel.

Dormito’rium, lat., sovkammare, sovsal i ett
kloster; även begravningsplats.

Dorniö’s (fr. dormeuse, av lat. dormüre,
sova), nattmössa; en liten huvudkudde;
sovvagn.

Dorn (1. dårn), tekn., verktyg, som användes
för att utvidga ett i metall uppborrat hål.

Dornröschen, ty. (1. dårn-), sagofigur,
"prinsessan Törnrosa".

Dorobanti (1. -ba^ntsi), krigsk., det
halvper-manenta infanteriet i rumäniska armén
före världskriget.

Doro’nicum, bot., växtsläkte av fam.
Compo’-sitæ. — D. cauca’sicum, gemsrot, flerårig,
vårblommande, halvmeterhög ört, som
odlas i trädjBrårdar.

Dorote’a, grekiskt kvinnonamn (av do’ron,
gåva, och theo’s, gud). Guds gåva. Förk.
till Do’ra (stundom i Sverige Dordis).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free