Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dorsal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374
Dorsal—Doublure
Dorsa’l (av lat, do^rsum, ryg-g-, baksida), som
har avseende på ryggen, sittande 1. vänd
åt ryggen till. Jfr Ventral.
Dorsa’l, arkeoL, bakgrundsstycke,
bakgrundsvägg, ryggbräde.
Dorsa’lalveola’rer = Dorsoalveolarer (se
d. o.).
Dorsa’ler (av lat. doWsurriy rygg), språkv.y
språkljud, som åstadkommas medelst
tungryggen.
Dorsetteen (L dårsetti^n), engelsk
halvsiden-vävnad med varp av kamgarn och inslag
av silke.
Dor si ventral (av lat. do’rsum, rygg, och
ve’nter, mage), hot., kallas ett organ 1. en
del av en växt, hos vilken man kan
urskilja en rygg 1. översida och en buk- 1.
undersida, och som således endast utefter
ett plan kan delas symmetriskt.
Dorsoalveola’rer 1. Dentipalataler, språkv.,
ljud, som bildas genom artikulation av
tungans övre yta mot tandvallen.
Dorste’nia, bot., växtsläkte av fam.
Mora’-ceæ. — D. contraye’rva, i Central- och
Sydamerika, lämnar den stimulerande drogen
bezoarrot.
Do’rsum, lat., rygg. — In do’rso, handelst.,
på baksidan (av en växel o. d.). — Dorsa’l,
som har avseende på ryggen. —
Dorsal-värk, med., ryggmärgslidande.
Dorures, fr. pl. (1. dåry’r), fransk
benämning på med guld invävda tyger, epåletter,
guldbroderier m. m.
Dory’alis, bot., växtsläkte av fam.
Flacoiir-tia’ceæ, buskar och små träd, i Afrika. —
D. Ca’ffra, lämnar keiäpplen, D.
rham-noi’des och D. rotundifolia, lämna
kajfer-plommon, i hemlandet (Kap, Natal)
omtyckta frukter.
Dory’foros, gr. (av do’ry, lans, och fe’rein,
bärare), lansbärare; drabant.
Dory’phora decemlinea’ta, zool.,
Colorado-baggen (se d. o.).
Dos, se Dosis.
Dos, gen. Do’tis, lat. (av do, jag giver),
hemgift, utstyrsel, brudgåva. — D. adventi’tia,
utstyrsel, skänkt av andra än fadern och
släktingarna på fädernet i rätt
uppstigande led. — D. eccle’siæ, en kyrkas
förmögenhet. — D. profecti’tia, hemgift, skänkt av
föräldrarna 1. far- och morföräldrarna. —
Dote’ra, giva dotation. — Dotatio’n,
hemgift; utstyrsel; gåva till välgörande
ändamål. — Dota’l {lat. dota’lis), som har
avseende på 1. hör till hemgiften. —
Dotal-bonde, jordbrukare, som skattar till en
andlig stiftelse. — Dotalgods, egendom,
som tillhör en andlig stiftelse. —
Dotal-syste’m, jur., det system, enl. vilket den
gifta kvinnan betraktas som ett
självständigt rättssubjekt. —• Dotalium, änkas
liv-geding.
Dos, fr. (1. då), rygg, bakdel, baksida. —
Dos à dos, fr. {1. däsàdk’), dansk., rygg mot
1’ygg; ) ( Visavi; ett slags åkdon, där
de åkande sitta rygg mot rygg med
varandra; ett slags salongsdivan.
Do’sbarome’ter, fys., kvicksilverbarometer
med kvicksilverbehållare (dosa).
Dosage, fr. (1. dåssa’sj), se Dosering.
Dose’ra, avväga beståndsdelarna i en
mekanisk blandning (särskilt om läkemedel).
Se även Dossera.
Dose’ring {fr. dosage), förhållandet mellan
viktmängderna av de i en mekanisk
blandning ingående beståndsdelarna. Se även
Dossering.
Dosiologi’, se under Dosis.
Do’sis 1. Dos {gr. do’sis, av dido’nai, giva),
gåva; med., farm., sats; bestämd mängd
av ett läkemedel, som för varje gång bör
intagas; avmätt del. Jfr föreg. ord. —
Dosis ple’na, en full dosis. — Dosis
re-fra’cta, delad dosis. — Dosiologi’, läran
om den mängd, vari läkemedel böra
användas.
Doslibell, fys., dosvattenpass.
Dossale, ital. {1. dåss-), framsida på altare.
Dosse’nnus, lat., stående mask (listig skälm)
i atellanerna (se d. o.).
Dosse’ra 1. Dose’ra {fr. doser, av dos, rygg),
slutta; göra sluttande. — Dosse’ring 1.
Do-se’ring, sluttning.
Dossier, fr. {1. -sie’, av lat. do’rsum, rygg),
samling av handlingar. — Dossier-system,
sammanförande i ett arkiv av alla
handlingar, som röra en person 1. sak, till ett
helt för sig.
Dosta, bot., se Clinopodium.
Dota’l, Dotatio’n, Dote’ra m. fl., se under
Dos.
Dottore, ital. {1. -tå’re), doktor. — D. di
Bo-logna, doktorn från B., komisk
karaktärsmask i Commedia delV arte (se d. o.).
Douane, fr. {1. doa’nn, ital. dog ana, av lat.
du’cere, föra), tullkammare; packhus;
tullavgift. — Douanier {1. -ie’),
tulltjänsteman.
Doublé, fr. {1. doble’), överdrag av ädel
metall på oädel. Jfr Doubléer.
Double brown stout, se under Brown stout.
Double eagle (döbbl igl), "dubbelörn’^
guldmynt i Förenta staterna = 20 dollars.
Double échappement, fr. {1. dobbl
esjapp-ma’ng), en repetitionsmekanik i
pianoforte.
Doubléer, smyckeädelstenar, som utgöras av
två till ett helt förenade stenar, den ena
slipad som överdel, den andra som
underdel. — Äkta doublé, kallas en doublé, i
vilken över- och underdel äro av samma
ädla material. —■ Halväkta doublé, kallas
en doublé, i vilken underdelen utgöres av
bergkristall 1. glas. — Oäkta doublé består
av bergkristall på ett underlag av färgat
glas.
DoubIe’ra etc., se Dubblera.
Doublette, fr. {1. dobble’tt), se Dubblett.
Doublure, fr. {1. dobly’r), grovt, vitt ylletyg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
