- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
375

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Doucement ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Doucement—Dragon

375

som begagnas till foder, kragar m. m. å
uniformer.

Doucement, Douceur, se under Doux.

Douche, fr. (1. dosj), se Dusch.

Doucin, fr. {1. dosä’ng, av douXy söt), bot.y
en art svagstammigt äppelträd {Pi/rus
ma’lus 13. pu’mi’la). Användes ofta som
grundstam till dvärgträd.

Douglas-gran (1. do’gglös-), bot.y från v.
Nordamerika härstammande barrträd,
Pseiidotsu’ga DougWsii 1. taxifo’lia. Gott
virkesträd. Planteras i Sverige som
parkträd.

Doumpalm {1. do’m-), bot.y en egyptisk palm-

■ art, Hyphæ’ne theba’ica, med gaffelgrenig
stam och ätliga frukter.

Dounilhac, fr. (1. donila’ck), ett i
departementet Dordogne berett rödvin.

Dourine (Z. dori^ne), veter., trypanosomsjuka
hos häst.

Do, ut des, lat.y jag giver, på det du må giva,
ett uttryck, som nu i politiskt språk
betecknar ömsesidiga eftergifter från
partierna.

Douteux, fr. (1. dotö’), tivelaktig.

Doux, fem. Douce, fr. (1. do, dos, lat. du’lcis)y
söt; intagande; mild; foglig; vänlig. —
Doucement (1. -söma’ng), stilla, varsamt,
vänligt. — Douceur (1. dosö’r), sötma,
vänlighet, saktmod; gåva av erkänsla;
gratifikation; dusör, drickspenningar.

Dovers pulver (1. dåVvers -), farm., pulver,
sammansatt av kräkrot, opium och
svavel-syrat kali. Användes vid diarréer, rödsot
m. m.

Dovhjort, zool.y se Dama.

Dow-metall {1. da’u-), en magnesiumlegering
av ringa eg. v. Liknar till sina egenskaper
elektronmetall (se d. o.).

Downing-street, eng. (1. da’uning-strit), den
gata i London, där utrikesministeriets
hus, i vilket regeringen håller sina
sammanträden, är beläget, varför namnet
stundom betecknar regeringen.

Dovrefibla, bot., se Hieracium.

Dovre’nse, bot.y från Dovre.

Doxa’l (av gr. do’xa, pris), gallret mellan
högkoret och huvudskeppet i katolska
kyrkor.

Doxografi’ (av gr. do’xa, mening, omdöme,
lära, och gra’femy skriva), samling
filosofiska lärosatser. —• Doxologi’ (av gr.
lo’goSy lära). Guds lovprisande; vissa till
den offentliga gudstjänsten hörande
uttryck till Guds förhärligande, t. ex.
slutorden i Fader vår: ty riket är ditt etc. —
Doxomani’ (av gr. mani’a, raseri),
omåttlig äregirighet.

Doyen, fr. (1. dåajä’ng, av lat. deca’nus [se
Dekanl), den främste 1. den äldste (i en
kår, fakultet 1. d.). Kallades fordom de’can
och sedermera de’an. — D. du sacré
col-lége (L - dy - kållä’sj), den förnämste i
kardinalkollegiet. — D. de la faculté (Z. -

dö - kylte’), dekan vid en av ett
universitets fakulteter.

Dr 1. D:r, förk. för doktor.

Dr., förk. för Drachme (se d. o.).

Draba, bot.y nagelört, växtsläkte tillhörande
fam. Cruci’feræ. — D. aizoi’des, odlad
alp-växt. — D. alpi’na, gullnagelört,
gulblom-mig fjällväxt. — D. crassifo’Iia,
dvärgs-nagelört, liten fjällväxt. — D. hirta,
fjällnagelört. — D. inca’na, grånagelört. —
D. mura’lis, lundnagelört. — D. nemoro’sa,
backnagelört. — D. re’pens, odlad
(Sibirien, Georgien). — D. ve’rna, vårnagelört,
allmän vårväxt.

Draba’nt (fr. traban), eg. löpare; ledsagare;
soldat hörande till en furstes livvakt;
astr.y biplanet, måne. Jfr Satellit.

Dracæ’na, bot.y växtsläkte av fam. Lilia’ceæy
palmartade, ofta höga träd i gamla
världens varmare länder. Många arter odlas
som prydnadsväxter. Förväxlas ofta med
arter av släktet Cordy’line. — D. Draco,
drakblodsträdet. Ryktbart var ett
exemplar av detta träd, som förr växte på
Teneriffa och vars ålder uppskattats till
5,000 år.

Dra’chma, Dra’chme 1. Dra’kma {gr.
dra’chmey nypa, av dra’sseiny gripa i, fatta
med fingrarna), forngrekisk vikt och
mynt, varav även präglades myntstycken
om 2, 3, 4 och 10 drachmer (di-y tri-y
tetra-och dekadrachmon); nu v. myntenheten i
Grekland = 1 franc (72 öre), förr 65,25
öre; förr hos oss: apoteksvikt ^Ae av en
libra = 3,75 gr.

Dra’co, astr.y Draken, en stjärnbild på n.
hemisfären; zool.y draködlor 1. flygödlor.
—■ D. mitiga’tus, lat.y eg. "den tämde
draken", gammal benämning på
kvicksilver-klorur.

Dracoce’phalum, bot.y växtsläkte av fam.
Labia’tæ. Många odlade arter från
Orienten, Turkestan, Himalaya o. s. v. En
inhemskt art. Blommor blå till violetta. —
D. ruyschia’na, drakblomma, drakhuvud,
förekommer sparsamt i s. Sverige. Är i
hög grad förtjänt av odling. — D.
thymi-flo’rum, draktimjan, odlad och förvildad.

Drafn, se Båra.

Draft, eng.y handelst.ytrsittsiy trasserad växel.

Draga’nt 1. Gummi-dragant, farm.y
Traga-ca’nthay ett gummiliknande ämne, som
utsipprar ur stammen på vissa växter av
släktet Astra’galus i Mindre Asien,
Persien m. fl. länder.

Dragée, fr. (1. drasje’), ett slags
sockerbageriprodukt, sockergryn o. d.

Dragharmo’nika, se Ackordion.

Dragoma’n 1. Drogma’n, fr. (av arab.
tard-schama, förklara), tolk vid de orientaliska
hoven. Jfr Dolmetsch.

Dra’gomir, se Dagmar.

Drago’n (ital. drago’ne, fr. dragon) y eg.
drake; lätt ryttare. Benämningen har
uppkommit därav, att de första dragonerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free