- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
377

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dressoir ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dressoir—Drosophyllum lusitanicum

377

Dressoir, fr. (L dressåa’r), ett slags byffé för
förvaring och utställning av silversaker i
ett hem.

Dressyr, se under Dressera.

Dressö’r, se under Dressera.

Drevlja^ner, "skogsfolk", benämning på flera
slaviska stammar, särskilt i Volynien.

Dreyfusaffären il. dräfy’ss-), mycket
omtalad politisk process i Frankrike under
l890-t., i vilken bl. a. Émile Zola ingrep
med en flammande anklagelseskrift,
Tac-cuse (se d. o.).

Dribbling (av eng. drihble, droppa, drypa),
sportt., fotbollsterm, som innebär att
spelaren under hastig löpning sparkar bollen
framför sig helt nära fötterna.

Drill {ital. trillo), tonk., en upprepad, hastig
omväxling av två bredvid varandra
liggande toner. — Drillkedja, en följd av
drillar på flera toner efter varandra.

Drill, eng., drillborr; borra, genomborra;
krigsk., exercis; exercera; mönstra
soldater; lantbr., upphöjd balk på en åker. —
Drillexercis, benämning på den inom tyska
armén bedrivna exercisen. —■ Drillkultur,
jordbruk, varvid åkern upplägges i rader
av upphöjda balkar. — Drillmaskin,
rad-såningsmaskin. — Drilla, krigsk., exercera;
lantbr., så i rader; fig., plåga, martera.

Drill, zooL, se Mandriilus.

Drillsnäppan, zooL, en vadare, Tringo’ides
hypoWiicos, av underfam. Snäppor,
allmän i hela Sverige.

Drilo, se Valonea.

Dri’mys, bot., växtsläkte av aromatiska träd
(fam. Magnolia’ceæ) i Amerika och
Australien. — D. Wi’nteri, i bergen från
Mexiko till Kap Horn, ger en drosr, Co’rtex
wintera’nus ve’rus 1. Cortex Mala/mbo,
tapirbark, som i Brasilien anses verksam
mot diarré och rödsot, gula febern m. m.

Drink, eng., "dryck", ett glas av en vanligen
blandad, alkoholstark dryck.

Drittel, ty., "tredjedel", benämning på små
tunnor av bokträ, vari smör packas för
export.

Dri’tto, ital, Droite, fr. (1. drå^att), tonk.
med högra handen.

Drive, eng. (1. drajv), sportt., slag i
lawn-tennis, utföres efter bollens studs, varvid
den träffas på låg höjd och får en nära
horisontell riktning.

Driver, eng. (1. dra’jver), "drivare",
golfklubba.

Dr. Jur., förk. för Juris doktor. — Dr. Med.,
förk. för Medicine doktor. — Dr. Pharm.,
förk. för Farmacie doktor. — Dr. Phil.,
förk. för Filosofie doktor. — Dr. Tekn.,
förk. för Teknologie doktor. — Dr. Th.,
förk. för Teologie doktor.

Drofn, nord. myt., en av Ägirs och Rans
döttrar.

Drog (fr. drogue), farm., rå apoteksvara,
rått färgstoft. — Drogi’st, person, som
liandlar med droger.

Drogma’n, se Dragoman.

Drogue, fr., se Drog.

Droit, fr. (dråa’), rätt, rättsvetenskap; avgift,
tull. — D. administrati’f, förvaltningsrätt.

— D. civi’l, civilrätt. — D. civique il. -
si-vi’ck), medborgerliga rättigheter. — D.
commercia’l, handelsrätt. — D.
constitution-nel il. - konstitysiånä’ll), grundlagsrätt. —
D. coutumier {l. - kotymje’), sedvanerätt.

— D. d^aubaine (L - dåbä’n), hemfallsrätt.
—■ D. d’auteur (Z. - dåtö’r), skaparrätt,
immateriell äganderätt, litterär och
konstnärlig äganderätt. — D. d’entrée (L
-dangtre’), införseltull. — D. de port {l.
-dö pår), hamnavgifter. — D. de recousse
il, - dö röko’ss) 1. de reprise (Z. dö röpri’s),
rätt att återfå en pris. — D. des gens
il. - de sjang), folkrätt. — D. de suite
(l. - dö svitt), stoppningsrätt, se Stoppage
in transitu. — D. de visite (Z. - visi’tt),
visitationsrätt. — D. d’exportation (Z.
-däxpårtasjå’ng), utförseltull. — D. écrit
il. ekri’), skriven lag.

Droite, se Dritto.

Drok-pa, folkslag i n. Tibet.

Drolerie, fr. il. dråleri’), narrspel, tokeri,
upptåg.

Dromæ’us, zooL, emu-släktet. Se Emu.

Dromeda’r, zooL, Came’lus dromeda’rius,
en-puckliga 1. arabiska kamelen, ett
däggdjur, som hör till kamelsläktet inom ordn.
Rumina’ntia (idisslarna).

Dro’mia, zooL, kräftdjurssläktet ullkrabbor.

— D. rugo’sa, är en ytterst vanlig art i
kritans korall- och bryozokalk vid
Limhamn och Faxe i Skåne. — Dromio’psis,
paleont., fossilt krabbsläkte, närstående
nu levande släktet Dro’mia.

Dro’mon, gr., ett slags raedeltidsgalär.

Dromopetard (av gr. dr o’mos, kapplöpning,
och fr. pe’tard, sprängmina), en
hastig-hetskontrollapparat för järnvägståg.

Dro’mos 1. Sta’dion, gr., kapplöpning.

Dronten, zooL, se Didus.

Dröps, eng., eg. droppar; smälta
sockerklumpar, karameller.

Dro’schka, se Droska.

Dro’sera, bot., insektätande växtsläkte,
tillhörande fam. Drosera’ceæ. Kärrväxter. —
D. a’nglica, syn. D. lonqifolia (se d. o.). —
D. interme’dia, småsileshår. — D.
longi-fo’lia, storsileshår. — D. rotundifo’lia,
sileshår.

Drosera’ceæ, bot., flugfångare, insektätande
växtfamilj, tillhörande de choripetala
dikotyledonerna, vitt utbredd i tropiska
och tempererade trakter. Svenskt släkte
Drosera (se d. o.).

Dro’ska, urspr. ett lätt, obetäckt ryskt
åkdon; fiaker (se d. o.).

Drosome’ter (av gr. dro’sos, dagg, och
metre’in, mäta), fys., daggmätare,
instrument, varmed man kan bestämma, huru
mycket dagg som fallit på en viss tid.

Drosophy’lluin lusita’nicum, bot.^ sydeuro-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free