Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Drosselspole ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
Drosselspole—Dränage
peisk buske av fam. Drosera’ceæ. Grenar
av denna insektätande växt upphängas i
trakten kring O porto i boningsrummen
som flugfällor.
Drosselspole (av ty. drosseln, strypa),
Dämpspole, trådspole med stor
självinduk-tion, som därigenom förhindrar
genomgång av högfrekventa växelströmmar.
Drots (fornsv, drotsæte]y fordom hos oss
titeln för den ämbetsman, som näst
konungen hade högsta tillsyn över
rättsväsendet.
Drott 1. Dro’tten, konunga- och prästtitel
under fornnordiska tiden.
Drottkväde, metr., fornnordiskt versslag
med oftast åttaradiga strofer samt
alliteration och assonans.
Drottningens av Spanien fjäril, zooL^ en
svensk ^’àic\emovf]’àYi\yArgy’nnis latWnia.
Drottning Eufemias visor, se
Eufemia-visorna.
Drottning Kerstis kråka, zool.^ blåkråka.
Drottning Kristinas stil, konsth., stundom
hos oss brukad benämning på den stil, som
i Danmark kallas Kristian den fjärdes stil
(se d. o.).
Drottsete, se Drots.
D. R. P., förk. för Deutsches Reichspatent
(1. då’jtsjes rajchs-), tyskt rikspatent.
Druchi’na, ry., se Drusjina.
Druckblau, ty., dets. som Acetinblått (se
d. c.).
Dru’denfuss, ty. (av Druden, älvor), alvkors
1. pentagram (se d. o.), en uråldrig,mystisk
figur, bestående av 5 kring en liksidig
femhörning ställda likbenta trianglar.
Drui’d, präst, domare, läkare, siare 1. skald
hos de forna kelterna. — Druidaltare 1.
Druidstenar ~ Chromlech, Dolmen,
Men-hir (se d. o.). — Druidi’sm, de forna
keltiska folkens gudalära. — Druidi’ssa,
gammal, ogift keltisk spåkvinna.
Druidorden {eng. United ancient order of
druids), en efter de keltiska druiderna
uppkallad engelsk förening för
brödrakär-lek och mänsklighetens väl, numera spridd
över hela världen. I Sverige logen
"Ad-astra" i Malmö.
Drum, eng., trumma.
Drumlin {1. drö’mmlin), geoL, långsträckt
moränkulle av bottenmorän, vanligen med
kärna av fast berg, belägen i inlandsisens
rörelseriktning.
Drummer, geol., sprickfyllnader i bergarter,
bestående av ur någon lösning
utkristalliserade mineral. Jfr Drusriim.
Dru’mmonds kalkljus, fys., ett
belysnings-sätt, varvid kalk 1. magnesia glöder i en
knallgaslåga. Kallas också
Hydrooxyge’n-Ijus och Sideralljus.
Dru’pa, bot., stenfrukt.
Drupa’ceæ, bot., underfamilj av fam.
Rosa’-ceæ. Syn. Amygdala’ceæ.
Drury-lane-theatre, eng. (1.
dru’ri-len-thi’a-tör), den äldsta nationalteatern i London.
Drus, miner., en samling av flera bredvid
varandra sittande mineralkristaller.
Dru’ser, ett folkslag på berget Libanon i
Syrien.
Drushål 1. Drusrum, geol., mer 1. mindre
rundad hålighet i en (vanligen) tät
bergart, fylld med en kristallmassa. Jfr
Drummer.
Drusji’na, ry., skara, trupp; urspr.
benämning på furstarnas krigiska följen, senare
på bataljonen inom vissa
kosackregementen.
Dru’sus, fornromersk släkt.
Druvhyll, bot., se Sambucus.
Druzji’na = Drusjina (se d. o.).
Dry, eng. (1. dräj), torr, om viner, i vilka allt
socker blivit sönderdelat vid jäsningen.
Drya’d 1. Hamadrya’d (gr. drya’s, av drys,
ek), gr. myt., trädnymf, som levde och dog
med det träd, vari hon bodde.
Dryas octope’tala, bot., fjällsippa, risartad,
mattlikt växande fjällväxt, tillhörande
fam. Rosa’ceæ, underfam. Senticosæ.
Dry’as-zonen, geol., senglaciala
sötvattens-avlagringar, bestående av lera, sand,
gyttja 1. snäckgyttja och vilande
omedelbart på istidens morän.
Dryckeskonung, se Arbiter.
Dry-farming, eng. (1. draj-fa’ming),
amerikansk metod för största möjliga
hushållning med jordfuktigheten i regnfattiga
trakter.
Dry’inus, lat. (av gr. drys, ek), bot., på ek.
—■ Dryo’philus, lat. (av gr. fi’los, vän),
bot., ekälskande. — Dryo’pteris (av lat.
Pte’ris, bräken), bot., ekbräken.
Dryoba’lanops, bot., växtsläkte av fam.
Dipterocarpa’ceæ. — D. Ca’mphora, ett
mycket högt träd på Stora Sundaöarna,
lämnar B ar os-1. Borneokamfer
(kemisternas Borneo’l).
Dryo’bates, zooL, fågelsläktet B r o k
-spettar av ordn. Klätterfåglar.
— D. leucono’tus, vitryggig hackspett. —
D. ma’jor, större hackspetten. — D.
me’-dius, mellanspetten. — D. mi’nor, liten
hackspett.
Dryo’copus ma’rtius, zool., spilkråka, en
hackspett, allmän i hela landet.
Dryo’per, forngrekisk (pelasgisk) folkstam.
Dryo’philus, se under Dryinus.
Dryo’phis, zool., trädormar, ett släkte
giftlösa, mycket vackra ormar i Sydamerika,
Sydafrika och Sydasien.
Dry point, eng. (1. dra’j-påjnt), "torr spets",
radering på koppar med s. k. kallnål 1.
torrnål.
Dråback == Drawback (se d. o.).
Dråpa, se Drapa.
Dråpguden, nord. myt., ett av guden Tyrs
binamn.
Dräll (ty. Drell, Drill, Drillich), treskaftad
vävnad, vanligen med invävda figurer.
Dränage (1. -na’sj, fr. drainage), kirurg.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
