Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dränera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dränera—Dubbelmittel
379
bortledning av sårsekretet vid
sàrbehand-ling.
Dräne’ra {eng. åraine, fr, drainer), lanthr.,
täckdika med avloppsrör. — Dränering,
täckdikning med avloppsrör.
Drätsel (gr. thesauro’s, lat., the’saurusy fr.
tre’sor, eng. treasure, fornty. threso, dreso,
varav det medeltidssvenska træsel,
dræ-sel), förråd, skatt, skattkammare.
Dr ät t, se Varp.
Drögadrotten, se Draugadrotten.
Drömkvinna (isl. draumkona), nord. myt.,
den drömmande fylgja (se d. o.), ett
kvinnligt väsen, som förebådande visade sig
under sömnen.
Dröpne, se Draupne.
Drö’ppel, med., venerisk katarr i urinröret.
Se Gonorré.
Ds., förk. för lat. Dominus (se d. o.).
D. S. 1. d. s., tonk., förk. för Dal segno, från
tecknet; på recept förk. för lat. da, signa
1. de’tur, signe’tur, må det givas och
signeras, d. v. s. utlämnas försett med signatur
(se d. o.).
D. S., förk. för sångsällskapet De
Svenske.
Dsch, i vissa språk beteckning för ett
begynnelseljud i asiatiska - och afrikanska
ord, som även kan vara återgivet med Dj,
Dsj, G. 1. J.
Dschan, Dschfggetai 1. Kula’n, zool., en art
asiatisk vildåsna, E’quus hemüonus.
Dschema’di {arab. dschumàda), namn på de
femte och sjätte månaderna i den
muhammedanska kalendern.
Dschi’ggetai, se Dschan.
Dschonk, Dschunk, Djonk, Djunk, ett slags
kinesiskt fartyg med två master och segel
av sävmattor.
Dschu’ngel, se Djungel.
Dse’ren, zool., mongolisk gasell, en asiatisk
antilopart, Gaze’lla gutturo’sa.
Dsj, i vissa språk beteckning för ett
begynnelseljud i asiatiska och afrikanska
ord, som även kan återgivas med Dsch,
Dj, G\.J.
D-sträng, nedifrån räknat andra strängen på
violinen, tredje på altfiolen, violoncellen
och kontrabasen.
Dsu’1-ka’de, den 11 :e, och Dsu’1-hedsche, den
12 :e månaden i den muhammedanska
kalendern.
dt., förk. för deciton.
D. t. d., förk. för lat. Da tales doses (se d. o.).
D:to, förk. för dito. Se Ditto, Detto.
Duab, ind., se Doah.
Dua’l, se Dualis.
Duali’n, kem., sprängningspreparat, som
består av en blandning av nitroglycerin och
bomullskrut.
Dua’lis, lat. (av du’o, två), språkv., numerus,
som utmärker ett antal av två;
tvåtals-form. — Dualfsm, antagandet av tvenne
grundprinciper, en god och en ond för
förklarande av världen. ) ( M o n i s m. —
Dualistiska teorien, fys., den teori, som
söker förklara de elektriska fenomenen
genom antagandet av två olika slag av
elektricitet. —• Duali’st, anhängare av
dualismen 1. den dualistiska teorien.
Du’ar, arab., kallas i n. Afrika arabiska
tältläger.
Dua’rte, den portugisiska formen av namnet
Edvard.
Dub, pers., karavanseraj.
Du’bba (fornisL, dubba, eng. dub, eg. utstyra,
kläda i rustning), slå till riddare, upptaga
i en riddarorden.
Dubbelato’m, kem., två med varandra till en
radikal förenade atomer av samma
grundämne.
Dubbel-b, tonk., nottecken, som anger, att
följande not skall sänkas med två
halvtoner. Den sålunda sänkta tonen får sin
benämning tillökad med -essess.
Dubbelbarometer, fys., en föga använd form
av kvicksilverbarometer, så inrättad, att
den ger förstorade utslag.
Dubbelbildsmikrometer 1. Rochons
mikrometer (1. råsjångs -), fys., ett instrument,
varmed man kan bestämma ett föremåls
storlek, om dess avstånd är känt 1. dess
avstånd om dess storlek är känd.
Dubbelbrytning, fys., säges föreligga, i en
kristall, som uppdelar en infallande
ljusstråle i två.
Dubbelcicero, boktr., en tryckstil med 24
typografiska punkters kägel (se d. o.).
Dubbeldrill, tonk., drill, som på ett
instrument samtidigt utföres på två toner.
Dubbelflygel 1. Dipla’sion (fr. vis-à-vis),
tonk., numera obrukligt flygelpiano med
en klaviatur vid vardera änden.
Dubbelflöjt, tonk., antikt instrument,
bestående av två flöjtpipor, som blåstes
samtidigt, oftast genom ett gemensamt
munstycke; en täckt orgelstämma.
Dubbelfu’ga, tonk., fuga (se d. o.) med två
subjekt.
Dubbelgrepp, tonk., säges föreligga, då på
stränginstrument flera strängar samtidigt
nedtryckas och bringas att ljuda.
Dubbelhake, eldvapen från 1400-t.
Dubbelhärd, tekn., lancashirehärd (se d. o.)
med arbetsöppningen från två sidor och
med dubbla formar.
Dubbelkors, tonk., nottecken, som anger att
följande not skall höjas med två halvtoner.
En sålunda förtecknad not får sin
benämning tillökad med -ississ.
Dubbelkvartett, tonk., fyrstämmigt
musikstycke, där varje stämma är dubbelbesatt;
benämning på de personer som
tillsammans utföra en dubbelkvartett.
Dubbelmikroskop, fys., mikroskop, så
inrättat, att ett föremål samtidigt kan
iakttagas genom två okular (se d. o.).
Dubbelmittel, boktr., tryckstil med 28
typografiska punkters kägel (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
