Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dunlopring ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382
Dunlopring—Durgà
Dunlopring {L dö’nnlåpp-), hjulring,
bestående av en luftfylld gummislang, omgiven
av ett slitstarkt, stadigt hölje.
Dunst, ett slags fina fågelhagel.
Duntrav, hot., se Epilohium.
Du’o, fem, Du’e, lat., två; tonk., tonstycke
för tvenne musikinstrument. Jfr Duett. —
Due volte, ital., tonk., två gånger. — Duo
bu’ffo, se under Buffo.
Duode’cima, lat., tonk., tolfte tonen från
grundtonen. Se även Duodecimus.
Duodecima’1 (av lat. duo’decim, tolv), som
har avseende på talet 12. —
Duodecimal-system, räknesystem, där varje högre
enhet innehåller tolv av närmast lägre.
Duo’decim ta’bulæ, se Lex duodecim
tabu-larum.
Duode’cimus och Duode’cima, latinskt
mans-och kvinnonamn, den tolfte.
Duodeni^tis (se följ. ord), inflammation i
tolvfingerstarmen.
Duode’num, lat. (av duo’decim, tolv), anat.,
tolvfingerstarmen.
Duode’s (av lat. duo’decim, tolv), format av
en bok, där arket är viket i tolv blad
(tjugufyra sidor). — Duodes-stat, en liten
obetydlig stat.
Duodi’, fr., andra dagen i den republikanska
veckan.
Duodra’ma, ital., drama i vilket endast två
personer uppträda. Jfr Melodram.
Duo’l (av lat. duo, två), tonk., notgrupp av
två noter av samma tidsvärde, som
inträder i st. f. tre noter av samma valör.
Jfr Triol.
Duo’lo, ital. (lat. do’lor)y smärta. — Con
duolo, tonk., med smärta.
Du’o quum fa’ciunt i’dem, non est i’dem, lat.,
när två göra detsamma, är det dock icke
detsamma (d. v. s. den ene kan göra det
ostraffat, den andre icke).
Duota’l, se Guajakol.
Duo’vir, se Duumvir.
Dupe, fr. (1. dypp), lättnarr ad person, god
tok. —• Dupe’ra (Z. dy-) 1. Dype’ra, bedraga,
narra.
Duple’rmg, dets. som dubblering. Se
Dubblera.
Duple’tt, Duplette’ra etc., se under Duplum.
Du’plex, lat., bot, dubbel.
Du’plexgång, urm.-t., dubbelgång, ett av
gångsystemen för ur.
Duple’xpapper, kulört papper, t. ex. sådant
som användes i fodrade kuvert.
Duplica’tio cu’bi, lat., ’’kubens fördubbling",
geom., konstruktion av en kub, som är
dubbelt så stor som en given.
Duplica’tor, se Duplikator.
Duplice’ra, tjänstgöra som extra lärare;
mångfaldiga (i fråga om skrift).
Duplicfsm (av lat. du’plex, dubbel), fil., en
huvudhypotes rör. förhållandet mellan själ
och kropp, enl. vilken det psykiska och det
fysiska äro blott koexisterande sidor hos
organismen.
Dupli’citas, lat., med., dubbelmissbildning,
mer 1. mindre fullständig sammanväxning
av två foster.
Dupli’k (av lat. du’plex, dubbel), duplett,
jur., en anklagads andra försvarsskrift.
—• Duplika’nt, extra lärare vid ett
elementarläroverk. — Duplika’t, dubbel avskrift
av ett dokument. —• Duplikatio’n,
fördubbling. —■ Duplika’tor, fys., ett instrument
för upptäckandet av små
elektricitetsmängder; apparat för mångfaldigande av
skrift. — Duplikatu’r, anat., omvikning,
t. ex. av huden.
Duplika’tsalt, se Polychrestsalt.
Du’plum, lat.,Jikgot dubbelt.—In du’plo, i två
exemplar (t. ex. en avskrift). — Duple’ra,
Duple’tt, se Dubblera, Dubblett. — Du’plo
u’so, se under Usance.
Dupo’ndius, lat., fornromerskt mynt = 2 as
(se d. o.).
Dur (av lat. du’rus, hård; ital. maggiore, fr.
majeur), tonk., kallas varje tonart, som
har stor ters.
Dura’bel (lat. dur a’bilis, av dur a’re, göra
hård), varaktig.
Durabft, dets. som Alundum (se d. o.).
Dura’cinus, lat. (av du’rus, hård), bot., något
hård.
Du’ra ma’ter, se under Mäter.
Dura’men, bot., kärnved.
Dura’nametall, mässing med halt av järn och
aluminium. På grund av kemisk
motståndskraft användes den i
skeppsbygge-riet och till luftfartyg.
Duranda’l, fr. (1. dy rang-), kämpen Rolands
svärd.
Du’ra nece’ssitas, lat., den hårda
nödvändigheten.
Dura’ner, den härskande folkstammen i
Afganistan. — Dura’nidynastien, afgansk
härskarätt (1747—1842).
Dura’nte ca’usa du’rat effe’ctus, lat., så länge
orsaken kvarstår, varar dess verkan.
Duratio’n (av lat. dur a’re, göra hård,
varaktig) , fys., fortvaro, tiden för ett fysiskt
fenomens varaktighet.
DuratiV (se föreg. orå), språkv., verb 1.
verbform, som anger en verksamhet 1. ett
tillstånd såsom pågående. Jfr Perfektiv.
Du’rbar, se Darbur.
Du’rchlaucht, ty., eg. genomskinlighet; titel
för tyska regerande furstar; motsvaras på
det franska diplomatiska språket av
al-tesse (se d. o.). Jfr Erlaucht. —
Durch-lauchtig, titel för icke regerande furstar.
—• Durchlauchtigst brukas i tilltal till
kejserliga och kungliga prinsar,
Allerdurch-lauchtigst till kejsare och konungar.
Durchmarsch, ty., krigsk., en krigsstyrkas
tågande genom eget 1. vänskapligt land.
Du’rchschnitt, ty., genomsnitt, medeltal.
Durch und durch, ty., alltigenom,
genomgående.
Duren, nord. myt., namn på en dvärg.
Durgà, ind, myt.y guden Sivas gemål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
