- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
383

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Durhamboskap ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Durhamboskap—D. Y. G.

ssa

Durhamboskap (Z. da’röm-), en engelsk
kort-hornsras.

Du’rian, se Durio.

Durie carhan, farm., se Artahotrys,

Du Rietz’ moderdroppar 1. Dörjes
moderdroppar, farm., bävergällstinktur, som
brukas mot krampkolik m. m.

Du’rin 1. Du’rinn, nord. myt. —Surt (se d. o.).

Du’rio zibethi’nus, hot., träd av fam.
Bomba-ca’ceæ, odlat i ö. Indien och på
kringliggande öar för den melonstora frukten,
du’rian. Även fröna ätas rostade.

Durk, holL, sjöv., förvaringsrum på skepp.

Durka (av ty. durchgehen, gå igenom), ridk.,
skena.

Durkdriven (av ty. durch, genom,
alltigenom), "fullfjädrad".

Durklopp (av ty. Durchlauf), diarré.

Durkmarsch, se Durchmarsch.

Durkslag, grövre blecksil.

Du’ro, spanskt silvermynt, av växlande värde
i olika länder.

Du’rra, bot., mohrhirs, negerkorn,
kafferkorn, ett i gamla världens varma trakter,
företrädesvis Afrika, odlat sädesslag,
So’rghum vulga’re, vilket av infödingarna
nyttjas liksom råg hos oss.

Du’rus, lat., hård.

D. u. s., förk. för lat. Datum ut supra, dag
som ovan.

Dusak, ung. {1. du^sjak), kort kroksabel.

Dusch {fr. douche, ital. doccia, av lat.
du’-cere, leda), ett slags bad, som består däri,
att kroppsytan träffas av en vattenstråle.

Du solist dich nicht verblüifen lassen, ty., du
skall icke låta förbluffa dig. (En
levnadsregel, som den tyske författaren Herder
gav sin son under benämning ’’det elfte
budet".)

Du’ssin {fr. douzaine), tolft, tolv stycken;
användes i sammansättningar i
förringande betydelse, t. ex. dussinvara,
dussinförfattare o. d.

Dust {ital. giusta, av lat. ju’xta), tornering
mellan två riddare; strid. Jfr Bohord.

Dust, eng., eg. stoft, damm, en ostindisk
tesort. Se Pecco.

Du sublime au ridicule il n’y a qu’un pas, fr.
{1. dy sybli’mm å ridiky’11 il ni a köng pa),
från det sublima till det löjliga är blott
ett steg {Napoleon I).

Dusö’r = Douceur (se under Doux).

Dutka, ryskt blåsinstrument av trä, som
liknar de gamles diavlos (se d. o. och Duda).

Duu’mvir, pl. Duu’mviri, lat., hos romarna
benämning på tvenne likställda
ämbetsmän, vilka tillsammans med lika makt och
myndighet förvaltade ett ämbete. —
Duum-vira’t, duumvirernas ämbete.

Duval-restauranger {1. dyva’ll-), en slags
enklare restauranger i Paris, inrättade
omkr. 1860 av slaktaren P. L. Duval.

Duvfåglar, zool, en fågelordn., Pulla’stræ,
omfattande fam. Colu’mhidæ, duvor. Se
Columba och Turtur.

Duvhök, zool., A’stur ge’ntilis.

Duvkulla, bot., se Trientalis.

Duvlins, bot., se Vida.

Duvnäva, bot., se Geranium.

Dux, lat., ledare; överbefälhavare; primus i
en skolklass; tonk., det urspr. temat i en
fuga. Jfr Duc.

Duxrasen, gödboskapsras av den
österrikiska alpboskapen.

D. V., förk. för lat. De’o voWnte, om Gud vill.

D-wagen, ty., förk. för Durchgangswagen,
järnvägsvagn med den numera allmänt
brukliga genomgången i vagnens
längdriktning.

Dvalbär, bot., svenskt namn på Atropa
bella-donna (se d. o.).

Dva’leii 1. Dva’lin, nord., myt., en av de fyra
hjortar, som beta i asken Ygdrasils grenar.

Dva’lin 1. Dva’linn, nord. myt., en av
underjordens förnämsta smideskonstnärer, trol.
= Sindre (se d. o.).

Dvandva, språkv., från den indiska
grammatiken lånad term för sammansatta ord, i
vilka sammansättningsdelarna (mot
vanligheten) äro likvärda, t. ex. dövstum,
blågul (jfr t. ex. gulgrön, mörkbrun).

Dvergamàl {1. -mål), nord. myt.,
"dvärgamål", genljud, eko.

D-vitami’n, se Vitaminer.

Dvojoda’ner, ett sibiriskt tatarfolk.

Dvorni’k, ry. (av dvor, port), portvakt,
gårdskarl, husuppsyningsman.

Dvärgag, bot., se Cyperus. — Dvärgbjörk,
bot., se Betula. — Dvärghäxört, bot., se
Ciræa. — Dvärglin, bot., se Radiola. —
Dvärgmandel, bot., se Amygdalus. —
Dvärgnagelört, bot., se Draba. —
Dvärgsyra, bot., se Kænigia. — Dvärgtall, bot.,
se Pinus. — Dvärgtätört, bot., se
Pingui-cula. —• Dvärgvide, bot., se Salix.

dwt, förk. för eng. pennyweight (Lpennioä’t),
engelsk vikt = 1,552 gr.

Dw-ton (av eng. deadweight, dödvikt),
dödviktton = eng. long ton — 1,016 kg.

Dy, kem., atomtecken för Dyspro’sium.

d. y., förk. för den yngre. Jfr Junior.

Dyadi’k 1. Dya’disk räknemetod {gr.
dyadi-ko’s, till tvåtal hörande), ett av den tyske
polyhistorn Leibniz uppfunnet talsystem
med 2 till grundtal, och i vilket alla tal
kunna betecknas med siffrorna O och 1.

Dyakisdodekae’der (av gr. dya’kis, två
gånger, do’deka, tolv, och he’dra, yta),
hemiedrisk form av hexakisoktaedern.

Dyarki’, gr., tvåvälde.

Dy’as, gr., tvåtal; geol. — Permiska systemet
(se d. o.).

Dya’us, en indisk gudomlighet.

Dyblad, bot., se Hydrocharis.

Dyckert, spik, som är smalare åt båda ändar,
med mot mitten vända hullingar 1. spik
med försvinnande litet huvud.

Dyflin, fornnordiskt namn på Dublin.

D. Y. G., "Den yngre gubben", radikal
studentförening i Lund, stiftad 1896 som en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free