- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
384

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dykarsjuka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

384

Dy kars j uka—Dy sæmi

fortsättning av den 1884—93 existerande
D. U. G., "Den unge gubben".

Dykarsjuka, med., se Caissonsjuka.

Dykdalber 1. Duc d’Alber (L dyckda’lber),
pL, grova pålar, som äro nedslagna i en
hamn 1. på en redd för att fartyg vid dem
skola kunna fästas och förtöjas. Namnet,
som de fått efter uppfinnaren, hertigen av
Alba (/r. Duc d’Albe) .iövekommev hos oss
vanligen förvridet till dikta’ler.

Dykrä’ng (fr. ducrin, av crin, tagel), ett på
1700-t. brukligt tagel- 1. kanfasinlägg i
ärmar och skört.

Dykänder, zool., en andfågelfamilj,
Fuligu’-linæ. Se Clangula, Enicoiietta, Hareida,
Kl etta, Nyroca, Oidemia och S omateria.

Dyma’l, farm., ett uttorkningspulver för
vätskande sår. Innehåller didymium- och
cerosalicylat.

Dymling, träplugg, som sammanhåller
bjälkar i träväggar.

Dy’mmelveckan, veckan före påsk. Sin
benämning lär den hava erhållit av eng.
dumb bell, som betyder stum klocka,
emedan i äldre tid ingen klockringning under
den veckan fick äga rum. —
Dy^mmel-dagar, dagarna i Dymmelveckan 1. eg.
endast de tre dagarna närmast före
påskafton: dymmelonsdagen, skärtorsdagen
och långfredagen.

Dyn (gr., stam till dy’namis, kraft), fys., en
kraftenhet.

Dyname’ter, se Dynamometer.

Dynami’d (av gr. dy’namis, kraft, och ei’dos,
form, gestalt), fys., enl. atomteorien: en
materiell atom med sitt hölje av
eteratomer.

Dynamidi’n, dets. som Alundum (se d. o.).

Dynamfk (av gr. dy’namis, kraft), läran om
kroppars rörelsekrafter; tonk.,
grada-tionen av tonstyrka. — Dyna’misk,
själv-verkande, verkande genom egen kraft.
)( Mekanisk. — Dynami’sm, fil., en
världsåsikt, enl. vilken alla naturens
företeelser måste förklaras ur fysiskt
verkande krafter. — Dynami’st 1. Dynami’ker,
person, som bekänner sig till nämnda
världsåsikt; anhängare av den dynamiska
teorien, enl. vilken materien är resultatet
av en repellerande och en attraherande
kraft.

Dynamft (av gr. dy’namis, kraft), kem., ett
sprängämne, sammansatt av kiselgur och
nitroglycerin. —■ Dynamita’rd, anarkist,
som i sin kamp mot det bestående tillgriper
dynamit o. a. våldsamma medel.

Dyna’mo = Dynamomaskin (se d. o.).

Dynamogra’f (av gr. dy’namis, kraft, och
grajein, skriva), en apparat för
uppmätande av järnvägstågs motstånd.

Dynamo’l, ett preparat, som avser att ersätta
kvinnomjölk.

Dynamologi’ (av gr. dy’namis, kraft, och
lo’gos, lära), läran om de särskilda
naturkrafterna.

Dyna’momaskin 1. Dyna’mo (av gr. dy’namos,
kraft), fys., ett slags elektrisk
kraftmaskin, som avser frambringandet av
elektrisk ström genom mekaniskt arbete.

Dynamometamorfi’sm, geoL,
bergartsomvandling på grund av rörelser i
jordskorpan.

Dynamome’ter (av gr. dy’namis, kraft, och
me’tron, mått), fys., instrument för
bestämmande av en kikares förstoring; mek.,
apparat för uppmätning av en mekanisk
kraft.

Dynammo’n, ett i Österrike tillverkat
sprängämne av amoniumnitrat och rödkol.

— Plastisk dynammo’n, innehåller även
nitroglycerin.

Dyna’st (gr. dyna’stes), maktinnehavare;
härskare över en mindre stat; regent,
hövding. — Dynasti’, regentföljd av samma
ätt, härskareätt. —• Dyna’stisk, som avser
en dynast 1. dynasti.

Dy’ner, pl. (sing. ty. Dün; fr. dune; eng.
down; irl.-gaeliska dün), eg. stora
sandkullar vid havsstranden; sandbankar, som
uppkomma därigenom, att den vid ebben
blottade strandsanden av vinden
samman-drives till mer 1. mindre oregelbundna
förhöjningar, vilka så småningom flyttas in
mot land.

Dyngbaggar, zooL, underfam. Copro’phaga
av de bladhornade skalbaggarna. Mest
bekant är Egyptens heliga mumiebagge,
Ate’uchus sacer.

Dyngja, nord. fornk., dyna; frustuga.

Dynt, zool., en blåsmask hos svin. Utgör ett
utvecklingsstadium hos en av människans
binikemaskar, Tæ’nia so’lium.

Dyokromatopsi’ (av gr. dy’o, två, chro’ma,
färg, och ops, öga), med., färgblindhet.

Dype’ra, se under Dupe.

Dyranda’l, se Durandal.

Dyrehave, da., djurgård, hjortpark.

Dys-, gr., prefix, vilket, liksom de svenska
miss-, o- och van-, i sammansättningar
betecknar en brist 1. ett urartande av det
eg. begreppet. ) ( E u - 1. Ev-.

Dyschate’ll, svensk form för duchàtel (se
d. o.).

Dy sæmi 1. Dysemi’ (av gr. dys [se d. o.], och
hai’ma, blod), med., blodets sjukliga
beskaffenhet. — Dysamorrhe’,
undertryckning av blodflytningen ur gyllenåder. —
Dysarthri’tis, oregelbunden gikt. —
Dysar-thro’sis, missbildning av en led 1. ledgång.

— Dysartri’, svårighet för artikulerat
uttal, stamning. Jfr Dysarthritis. —
Dys-blenni’, felaktig slemblandning. —■
Dys-chezi’, försvårad, smärtsam stolgång. —
Dyscholi’, sjukligt tillstånd i gallan. —
Dyschyli’, felaktig, sjuklig beskaffenhet av
mjölksaften. — Dyschymi’, sjuklig
beskaffenhet av chymus och i allm. alla
kroppssafter. — Dysdakryosi’, sjuklig
tårav-söndring. —■ Dysekoia, tunghördhet,
lom-hördhet. — Dyselki’, svårläkta sår. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free